hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 435
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdiladif, Abdullahi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Framing King: En kvalitativ studie om hur Martin Luther King gestaltas i medier2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 300 hpOppgave
    Abstract [en]

    This piece of research examines how the speech Beyond Vietnam by Martin Luther King Jr. is framed by four newspapers in the United States. The aim of the thesis is to contribute to the existing body of research in framing as a field of study in general. More specifically, the aim is to expand the existing literature on media research regarding Martin Luther King Jr. while he was alive. Entman’s definition of framing is operationalized through the use of a deductive method. The results show that King is framed in a negative manner. In terms of framing, Conflict Frame is the most common frame used by newspapers in response to King’s speech. This is most likely due to the cold war politics prevalent during this era. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdiladif, Abdullahi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Newspapers, frames & King: A qualitative framing analysis of how Martin Luther King Jr. was portrayed in three U.S. Newspapers & how this relates to the ESL classroom2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this piece of research is to analyze how Martin Luther King Jr. was portrayed in three U.S newspapers based on framing theory. Through the use of qualitative frame analysis, ten newspaper articles are studied from the period 20/04/1967-11/05/1967. The dates were selected in relation to King’s public opposition to the Vietnam war. The results show that the articles are in most cases characterized by a focus on difference of opinion, polemic responses, and appeals to MLK to stop opposing the war. When understood from the lens of framing theory, this way of writing has been termed the conflict frame. Furthermore, three classroom tasks related to the newspaper articles are suggested. These activities are based on the Swedish curriculum for teaching English as a second language, schema theory, and framing theory.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abel, Chitra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Parmlöv, Amalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    “Det handlar om demokratiuppdraget och allas lika värde”: En intervjustudie om hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en kvalitetsgranskning som utfördes av Skolinspektionen 2012 framkom att skolans demokratiuppdrag inte genomsyrar undervisningen. I föreliggande studie har undervisningen i religionskunskapsämnet undersökts, där studiens syfte har varit att undersöka hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag. Den frågeställning som studien ämnat få svar på är hur uppfattar religionskunskapslärare sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag? Sammanlagt medverkade sex religionskunskapslärare i årskurs 4–6 i en kvalitativ intervjustudie, där deras svar utgjorde empiri för studien. Empirin kodades och tematiserades utifrån en tematisk analys och resultatet analyserades ur det pragmatiska perspektivet med John Deweys syn på lärande. Resultatet från studien visade att religionskunskapslärarna har en tydlig uppfattning om ämnets relation till demokratiuppdraget, där de för utförliga resonemang kring hur det tar sig till uttryck både i undervisningens utformning och genomförande. Kopplar man det till Skolinspektionens granskning, där det framkom att uppdraget inte blev framträdande i undervisningen, kan man dra slutsatsen att religionskunskapsämnet med sitt ämnesinnehåll och utformning har förutsättningar för att fostra demokratiska medborgare av eleverna. De didaktiska implikationerna av studien understryker vikten av att lärare är medvetna om hur deras ämne kan ställas i relation till demokratiuppdraget. Vidare hade det varit möjligt att professionen hade gynnats av mer utarbetade och ämnesdidaktiska metoder för hur man arbetar utifrån en medveten värdegrund. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abel, Chitra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Parmlöv, Amalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lärares resonemang kring värdegrundsarbete2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med vår litteraturöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild över lärares resonemang kring värdegrundsarbete. Och belysa religionskunskapsämnets roll för detta arbete. Skolan ska förmedla demokratiska värden och fostra goda samhällsmedborgare. Hur och när detta ska göras framgår, för lärarna, inte lika tydligt. Det är främst i kursplanen för religionskunskapsämnet som det går att återfinna en tydlig koppling mellan det centrala innehållet, etik, och värdegrundsarbete.

    I denna litteraturöversikt är syftet att sammanställa och analysera forskning som är gjord om värdegrundsarbete i skolan med fokus på lärarnas resonemang och ställa detta i relation tillreligionskunskapsämnet. Frågeställningarna som vi syftar att besvara är:

    1) Hur resonerar lärare kring värdegrundgrundsarbete?2) Hur resonerar religionskunskapslärare kring värdegrundsarbete i relation till ämneskompetens?

    Studierna från resultatet visar att lärare arbetar reaktivt och oplanerat när det kommer till värdegrundsarbete. Det framkommer även att lärarna i studierna inte gör kopplingar till vare sig teorier eller forskning utan ser till egna erfarenheter från exempelvis barndomen. Lärarna refererar inte till styrdokumenten när de resonerar kring värdegrundsarbete. Däremot framkommer det att religionskunskapslärarna i studierna från resultatet gör kopplingar till styrdokumenten. Didaktiska implikationer av resultatet är främst kopplat till behovet av mer ämneskompetens för såväl religionskunskapslärare som andra lärare för att ge samtliga lärare förutsättningarna till en professionell värdegrund.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abrahamsson, Cristian
    et al.
    Klågerupskolan, Svedala, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lund University, Lund, Sweden.
    Content, interest and the role of engagement: experienced science teachers discuss2023Inngår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552, Vol. 58, nr 6, artikkel-id 065011Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    How do science teachers perceive student engagement and its importance for teaching and what strategies do they use to create it? When 21 experienced science teachers in 4 focus groups discussed these questions, they brought up behavioural aspects, but also less visible emotional and cognitive aspects, as well as reciprocal aspects of teacher and student engagement. One teacher described engagement as 'the oil in the machinery' during lessons. Which role does the curricular content play? Well aware that some topics are seen as more directly interesting by students, teachers connect to these, but also use hooks, including lively demonstrations, role play and connections to the outside world. In this way, they aim to generate situational interest and engagement also in topics that are often viewed as less interesting, including atoms and molecules. These experienced teachers describe how they adapt their teaching to the group also in real time, based on the degree of engagement exhibited by the students. © 2023 The Author(s). Published by IOP Publishing Ltd.

  • 6.
    Abrahamsson, Cristian
    et al.
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Pendrill, Ann-Marie
    Nationellt Resurscentrum för Fysik, Lunds universitet, Sverige.
    En Delfistudie om lärares uppfattning av elevengagemang i NO-undervisningen2019Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 15, nr 2, s. 128-144Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    What happens in a science classroom where students are engaged and how do teachers observe and interpret student engagement? This article highlights teachers’ perspective on students’ engagement in science education and to what extent it is connected to the scientific content. This approach complements earlier research which focuses mostly on students’ attitude towards science education and their interest in various topics in science.

    The findings are based on a three-stage Delphi survey distributed to 39 expert science teachers. The results shows science education with a range of different perspectives and that most teachers do not perceive any direct connection between specific science topics and the students’ engagement. The survey also shows that teachers to a high level interpret students’ emotional expressions and academic behavior as engagement rather than their cognitive behavior.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Abrahamsson Olsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Estetisk växtvärk: Bildkonstens potential till ett growth mindset2020Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Akhash, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Vad gör en matematiklektion intressant?: En studie om gymnasieelevers intresse för ämnet matematik och en motivationsskapande lektion.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola – det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.

      Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan. Dessa faktorer arbetar samtidigt och de flesta samverkar i en matematisk uppgiftslösning. En sådan uppgift är matematikundervisningens redskap och mål och den har flera didaktiska syften.  Bland annat formar den elevens syn på matematiken, det abstrakta och logiska tänkandet utvecklas, olika färdigheter utarbetas och den skapar motivation för att lära sig matematik. Huvudslutsatsen är att läraren har en viktig roll för utvecklingen av elevens intresse för ämnet matematik och kan göra en matematiklektion intressant för eleverna genom att framförallt noggrant välja de uppgifter eleverna arbetar med under en matematiklektion samt hur de arbetar med dessa uppgifter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Al Kabra, Mohammad
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Farhadi, Arash
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Språkstörning inom Matematiken: Matematiklärarens strategier för att inkluderaelever med språkstörning i högstadiet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elever med språkstörning kan ha svårt att tillgodogöra sig matematikundervisningen, vilket kan påverka deras kunskapsutveckling och möjlighet att nå de fastställda kunskapskriterierna. Därför är det nödvändigt att undersöka hur språkstörning kan påverka elevernas matematikinlärning och vilka metoder som finns för att inkludera dessa elever i undervisningen.

    I detta examensarbete genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utvalda matematiklärare på högstadiet för att undersöka dessa frågor. Insamlad empiri analyserades utifrån en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarks (2006) beskrivning.

    Resultatet visar att Vygotskijs sociokulturella lärandeterori än idag har ett stort inflytande på dagens undervisning. Samtliga lärares svar genomsyrades av detta perspektiv och visar på vikten av att anpassa materialet och arbeta i mindre grupper för att ge eleverna med särskilda behov det stöd de behöver. Lärare använder flertalet olika strategier i sin strävan att inkludera elever med språkstörning i matematikundervisningen och eftersträvar en variation. Dessa strategier inkluderar användning av visuella hjälpmedel, repetition och övning, bildstöd, scaffolding och utomhusmatematik.

    Slutsatsen av detta examensarbete förklarar vikten av att beakta elevernas språkliga behov när det gäller matematikundervisning och att olika metoder kan användas för att inkludera elever med språkstörning. Specialpedagogen har en viktig roll i att samarbeta med lärarna och hjälpa till att anpassa materialet och ge extra stöd till de elever som behöver det. Det är av stor vikt att de eleverna med särskilda behov inte exkluderas från den normala undervisningen utan ska få uppleva en social inkludering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ala-Jukuri, Elina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vreden, sorgen och maktlösheten: En litteratursociologisk studie av genus och klass i romanerna Björnstad och Störst av allt2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur klass och genus skildras i samtidsromanerna Björnstad av Fredrik Backman och Störst av allt av Malin Persson Giolito. Studien ämnar även att se vilka teoretiska föreställningar om makt, vad beträffar klass och genus, som kan identifieras i romanerna. Utifrån dessa perspektiv har en kvalitativ och textnära analys gjorts. Genom ett urval av karaktärer och passage fokuserar analysen på att ta fram de mest intressanta aspekterna inom klass och genus. Studien koncentrerar sig på karaktärernas egenskaper och framställning i relation till genus och klass samt hur dessa relaterar till makt och maktordning. Analysen framhäver aspekter i hur romanernas karaktärer uppvisar stereotypa beteenden och om eventuella avvikelser framkommer samt vilka paralleller som kan dras mellan klass och genus till makt. Teorierna som används i studien är formulerade av Judith Butler, Michel Foucault och Pierre Bourdieu. Dessa tre teorier beskriver hur romanerna relaterar till samhälleliga normstrukturer och till maktordning. Den slutsats som framhävs i diskussionen är att Foucaults maktteori kan appliceras i olika sammanhang i romanerna där karaktärerna utmanar maktordning genom vrede, sorg och maktlöshet.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Alatalo Nordin, Olivia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Krig, Oskar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Kilagård, Mathilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Läsmotivation i det digitala samhället: En systematisk litteraturstudie om hur lågstadieelevers läslust påverkas av digitala verktyg2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This systematic literature study aimed to examine what previous research showed in regard to digital reading effects on primary school students' motivation. The world is rapidly changing and becoming more and more digitally influenced. The primary school environment is definitely not an exception from this. Digital tools are being used more often in the classrooms and the Swedish national tests are being digitally implemented 2024. Therefore, it was highly relevant to find out what motivates children to read digital texts and books. To find out what the research showed, the following research questions were chosen: In what ways does digital reading contribute to students' reading motivation and are there groups that are more motivated than others? The results of the study disclosed that ebooks offered a wide variety of books which provided students with more options, which then led to increased motivation. It also showed that being able to integrate with the text and being amused by its features were factors that motivated the students to read. Those who were most significantly motivated were the students that previously had problems with concentration and reading difficulties. Girls were also slightly more motivated to read in comparison to boys.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014Inngår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 4, s. 48-51Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning: Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.

    Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.

  • 16.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Borås.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan? En ideologikritisk analys2018Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 23-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

  • 17.
    Alfredsson, Alexander
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lindqwist Hajgato, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bildstöd: En litteraturstudie om hur bilder stöttar eller hämmar läsförståelse i andraspråket engelska.2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I skolorna används inte bildstöd i den mån som den engelska lärarutbildningen och Spsm poängterar att det behövs. Bildstöd är ett hjälpmedel elever i svårigheter behöver och andra elever kan nyttja. Enligt Lgr 11 (skolverket, 2019) omger det engelska språket oss i vardagen, och att eleverna kan kommunicera samt förstår talad och skriven engelska från olika källor är av största vikt för framtidens samhällsmedborgare. Men samtidigt finns bilder som hämmar och skapar svårigheter för elevernas läsinlärning. Syftet med denna litteraturstudie är att få en djupare inblick i vilka bilder och dess funktioner som stöttar istället för hämmar läsförståelsen under andraspråksinlärning och mer specifikt besvara, vad visar forskningen om hur bilder stöttar lärandet i läsförståelse i engelska som andraspråk? För att besvara denna frågeställning och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om bilders funktioner, läsförståelse, bildstöd och andraspråksinlärning. Vårt resultat visar att bilder stöttar läsförståelse i engelska ifall bilden är relevant till texten och eleverna har ett klart och tydligt syfte. Det visar också på att bilder ger stöd i utveckling av ordförråd vilket i sin tur leder till bättre läsförståelse. Elever som är praktiskt lagda eller i lässvårigheter får sämre resultat i läsförståelsetester, utan att forskningen vet anledningen. Forskningen har inte fått fram skillnaden på effekten av övergripande bilder och bilder som beskriver nyckelord i läsförståelse samt om vilka olika bilder som finns i engelska läromedel i den svenska skolan. Att lärare kan använda olika bilder och göra läromedelsanalyser är viktigt för att stärka engelskundervisningen. Därför krävs det vidare forskning på hur svenska engelskläromedel är uppbyggda med övergripande- samt nyckelords beskrivande bilder och hur de i sin tur stöttar elevernas förståelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Alhabib, Mohammed
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Balic, Amel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att bryta mönster: Att inkludera nya generationens invandrare i idrottsundervisning2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

    Fulltekst (pdf)
    Att bryta mönster
  • 19.
    Allelin, Majsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bildningspraxis och didaktisk reflexivitet som anti-skolkultur2023Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ungdomar – och särskilt killar – i kommunala förortsskolor är den främsta elevgruppen som missgynnas av det nuvarande skolsystemet. Dessa elevers misslyckanden beskrivs ofta som resultatet av en ”anti-skolkultur”, vilket förklaras av stjälpande maskulinitetsnormer eller avsaknad av uppförandekoder. Trots – eller kanske på grund av – strukturell utestängning har flera självorganiserade utbildningsaktiviteter nyligen vuxit fram bland ungdomar. I den här artikeln visar jag hur tjejer och killar som bor i ett socioekonomiskt missgynnat område och som möter strukturella svårigheter i dagens skolsystem, hittar sätt att utmana eller övervinna denna underordning genom att arbeta med lokaltidningen Life i Orten. Genom att vända mig bort från det problemorienterade perspektivet och i stället diskutera hur ungdomar i förorten organiserar sig via informella lärandepraktiker, utvidgar jag diskussionen och begreppet ”anti-skolkultur” och inkluderar därmed produktiva perspektiv som hittills har förbisetts. Resultaten visar att arbetet med Life i Orten skapar empowerment och nya inlärningsprocesser för ungdomarna genom att möjliggöra för alternativa pedagogiska metoder. Denna frivilliga verksamhet utgör också ett sammanhang där ungdomarnas önskan om bildning kan uttryckas och det hjälper dem att formulera en kritik av det formella skolsystemet, vilket kan förstås som en didaktisk reflexivitet. Hos Life i Orten får ungdomarnas bildningslust komma till uttryck, utifrån arbetsformer som innebär större delaktighet och empowerment.

  • 20.
    Alonzo, Alicia
    et al.
    Michigan State University, East Lansing, United States.
    Berry, Amanda
    Monash University, Melbourne, Australia.
    Nilsson, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    EPCK: Diving into the inner circle2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper focuses on enacted PCK (ePCK), i.e., the specific knowledge and skills that science teachers use in their practice, as it plays out in specific classroom contexts while teaching particular content to their students. In unpacking this aspect of the Refined Consensus Model (RCM) of PCK, we consider both the nature of ePCK and its interactions with other realms of PCK, primarily personal PCK (pPCK). Recognising the complexity of practice—in terms of both the uniqueness of each classroom situation and the necessarily spontaneous nature of classroom interactions—we propose a mechanism through which pPCK is transformed into ePCK, and vice versa, throughout the plan-teach-reflect cycle. We then illustrate these ideas using several empirical examples of efforts to capture and analyse science teachers’ ePCK (and associated pPCK). We conclude with discussion of some of the opportunities, challenges, and implications of using the RCM, along with our unpacking of ePCK and its relationship to pPCK, as a means of understanding the knowledge that science teachers utilise in the midst of planning, teaching, and reflecting. 

  • 21.
    Andersson, Amelia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ivonen, Anneli
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En studie om specialundervisning i idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättning och autism: med fokus på motorisk utveckling2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs. vad som motiverar eleven.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Andersson, Ebba
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Arturson, Denise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vadebo, Lina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En studie om motivationsfrämjande strategier i relation till elevers självuppfattning i matematikämnet2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har det undersökts vilka olika strategier matematiklärare använder för att arbeta motivationsfrämjande och i relation till elevens självuppfattning. Tidigare forskning pekar mot att det finns samband mellan elevers självbild och deras prestationer i ämnet. Vår uppfattning är att det finns brist på forskning om hur lärare arbetar med problematiken. Frågeställningen blev således i denna studie, “Vilka motivationsfrämjande strategier använder sig matematiklärare av och vilka hinder stöter de på i relation till elevers självuppfattning?”. För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom fältobservationer och semistrukturerade intervjuer med hjälp av verksamma matematiklärare. Studien tar utgångspunkt i det systemteoretiska perspektivet, sker det en förändring i en del påverkar det hela systemet, det sker likt en dominoeffekt. Majoriteten av strategier som synliggjorts har varit gynnsamma, men det har även lyfts fram strategier som har utgjort ett hinder för lärarna i deras arbete med att stärka elevers självuppfattning. Vår slutsats blev att exempelvis ekonomi och elevers motivation kan utge hinder som lärare i studien stöter på i sin undervisning. Vi fann också att varierad undervisning, kommunikation och återkoppling är några av flera gynnsamma strategier som studiens deltagare använder för att motivera och stärka elevers självuppfattning i matematikämnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Unnestam, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Blanda experiment med elevers vardag, det löser sig!: En aktionsforskning om yngre elevers sätt att uttrycka sin förståelse för kemi vid ett experimentellt arbetssätt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete. Aktionerna utfördes i en årskur ett och en årskurs två. Sammanlagt av 49 elever deltog 40 elever i studien. Dokumentationen bestod av elevernas stenciler från aktionerna, test, post-it lappar samt video- dokumentation från aktionerna och ljudupptagningar från fokusgruppssamtal. Studiens resulat visar att elevers förståelse för kemi kommer till uttryck genom ett experimentellt arbetssätt på flera olika sätt. Elever uttrycker sin förståelse då de kommunicera kring hypoteser, använder och förklarar begrepp, ger exempel på blandningar och lösningar, hittar kopplingar samt förklarar experimenten och dess resultat. Studiens övergripande slutsats är att ett experimentellt arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att känna en glädje för kemin och en tilltro till sin egen förmåga. På vilket sätt lärare och elever använder språket i kemiundervisningen har stor betydelse för elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i kemi. De didaktiska implikationer vi ser med studien är att det är fördelaktigt att arbeta med experiment i de yngre åldrarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Bengtsson, Hanna
    Högskolan i Halmstad.
    Läs- och skrivutvecklingsmetoder: - en kvalitativ studie om hur pedagoger uttrycker sina uppfattningar kring sin läs- och skrivundervisning2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan. Detta trots att de egentligen inte har läs- och skrivsvårigheter, de har bara inte fått rätt verktyg.

    Svenska elever har under en tioårsperiod presterat allt sämre i olika undersökningar inom läs- och skrivutveckling, såväl i nationella som i internationella undersökningar. Detta var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss inom ämnet. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur sex stycken pedagoger i årskurs 1 resonerar kring sin läs- och skrivundervisning. Vi kommer även att undersöka vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder de använder sig av, vilka faktorer de stödjer undervisningen på samt hur dessa pedagoger resonerar om individualisering. I undersökningen kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att därigenom få en djup förståelse av pedagogers val av metoder kring läsutveckling. 

    Resultatet visar att pedagogerna i undersökningen är medvetna om fördelarna med en varierad läs- och skrivundervisning som bygger på fler än en metod. Det var däremot få som beskrev sin undervisning som varierad. Intervjupersonerna beskrev fyra faktorer som påverkar deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod: skolans påverkan, elevernas lust att lära samt erfarenhet och utbildning. De hade svårigheter att uttrycka vad de grundade sin läs- och skrivundervisning på. Faktorer som framkom var styrdokumenten och Vygotskijs teorier om lärande. Pedagogerna uttryckte att de individualiserar sin undervisning, men främst för de elever som var i behov av särskilt stöd.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Åman, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lärares användning och utformning av högläsning i undervisningen: En enkätstudie med lärare i skolans lägre årskurser2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högläsning är en del av den undervisning som elever får erfara i skolan. Frågan är dock hur den undervisningen ser ut och om den är utformad på ett sätt som bidrar till elevernas språkutveckling. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om högläsning som undervisningsstrategi. Vi besvarar frågorna: Hur använder lärare högläsning i undervisningen i skolans lägre åldrar, det vill säga årskurserna F-6? och Vilket syfte har lärare med högläsning i undervisningen? Det gör vi genom att analysera enkätsvar från lärare i Sverige. Resultatet av studien visar att om lärare undervisar med hjälp av högläsning så sker detta med syfte att erbjuda elever vila. Resultatet visar även på andra syften och utformningar av högläsningsundervisning, men dessa är i minoritet. Studien påvisar intressanta samband kopplat till högläsningsundervisning då lärarnas syfte med högläsning är vila eller nöje. Något samband mellan lärares erfarenhet i yrket och användning av högläsning i undervisningen finns inte. Varken erfarna lärare eller lärare som är nya i yrket använder högläsning i större utsträckning. För vidare forskning kan det vara intressant att samtala med lärare för att få en djupare uppfattning av deras val av undervisningsmetod.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Andersson, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lagerström, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Listen Up!: A study of how teachers in SLA approach the listening skill within upper secondary schools in Sweden2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Listening comprehension and listening strategies plays a crucial role in the process of acquiring a language. This study aims to investigate to what extent the listening skill is practised in upper secondary schools in the south of Sweden. Research studies within the field of listening are few which indicates that the listening skill is not considered as essential in second language teaching as the other three skills: reading, writing and speaking. Previous studies indicate that teachers should educate students metacognitive awareness when teaching listening. The results summarize the teachers’ answers, reflections and attitudes conducted from semi-structured interviews. The analysis of the results focuses on the four categories distinguished from the teachers’ answers: Teaching Approaches, National Exams, The Individual Student and Metacognitive Awareness. Some of the teachers do not possess the knowledge of how to teach listening that develops students' listening proficiency. As a conclusion, the study shows that a hierarchy exists among the four skills to which teachers adjust to, and this may be detrimental in achieving educational aims. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lilja, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Oldenburg, Amelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En litteraturstudie om digitala verktyg i läs- och skrivundervisning: Hjälpmedel eller stjälpmedel?2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det svenska samhället går åt ett allt mer digitaliserat håll. På grund av det ställs skolan införutmaningar kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. En het debatt har blossatupp kring huruvida de digitala verktygen är gynnsamma för elevers läs- och skrivinlärning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka digitala verktygs påverkan på elevers läs- ochskrivinlärning. Litteraturstudien består av åtta artiklar och två avhandlingar, som ligger tillgrund för den tematiska analysen. Den tematiska analysen bildade tre huvudteman: mötaelevers individuella behov, engagemang och gynnsam undervisning. Resultatet visade såledesatt digitala verktyg påverkar elevers läs- och skrivinlärning på flera sätt. Med hjälp av digitalaverktyg skapas motivation, inkludering och ett varierat arbetssätt där multimodalitet erbjuds.Resultatet visar däremot att de digitala verktygens möjliggörande av de här aspekterna intekan användas om lärare och elevers digitala kompetens saknas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 5, s. 536-540Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 29.
    Andersson, Viktoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Arvidsson, Emmie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nyckeln till läsutveckling: En undersökning om läsläxans bidragande faktor till elevernas läsutveckling2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur läsläxan bidrar till elevernas läsutveckling och hur man främjar läsutvecklingen hos eleverna. I skolan finns det en lång tradition av att ge ut läxor till eleverna, och läsningen är en av de grunder som är viktigast att få med sig från grundskolan in i framtiden. Då hemförhållandena varierar riskerar likvärdigheten i utbildningen att brista på grund av läxan. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar är det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Dessa har hämtats från olika databaser och därefter granskats och analyserats, för att besvara våra forskningsfrågor. Trots att läsläxan har en lång tradition finns det en tendens att den inte utförs på “rätt” sätt. Litteraturstudiens resultat visar att lärarskickligheten är en viktig faktor för elevernas läsutveckling, samt att läsläxan kan bidra till läsutvecklingen om den utförs på “rätt” sätt. Det finns även alternativa metoder så som läxfri skola eller läxaktiviteter på skolan med pedagogisk stöttning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Antonsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Eliasson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Facebook är ju bara en knapp bort...": Ett elevperspektiv på datorns möjligheter och hinder för lärandet.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet är att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lärande. Detta är ett område som är intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjälpa elever i lärandet. Därför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvärdera datorns prestanda som ett lärandeverktyg. Undersökningen har genomförts på två gymnasieskolor, en i Halland och en i Småland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfällen. Eleverna har intervjuats i grupper om tre till fyra personer, och samtalen har spelats in med en diktafon. Det empiriska materialet har sedan transkriberats så nära talspråket som möjligt, och därefter kategoriserats och analyserats. Den teoretiska utgångspunkten som vi kopplar vårt arbete till är Säljös (2008) sociokulturella perspektiv. Säljö lyfter fram artefakter som ting som hjälper det mänskliga tänkandet, men betonar att dessa ting inte ersätter människors egna kognitiva processer, utan istället förbättrar och preciserar dem. Tidigare forskning visar inte entydigt på att datorn hjälper eller stjälper elever i lärandet. De visar snarare en mer mångfasetterad bild där situationen styr dess betydelse för lärandet. Utvärderingen av projektet En-till-En i Falkenberg visar på övervägande positiva uppfattningar kring datorn och dess användning bland eleverna. Till skillnad från Falkenbergsstudien visar vår undersökning att eleverna till största del uppfattar närheten till datorn som ett hinder för lärande. Det är i huvudsak de sociala medierna, så som Facebook och bloggar som uppfattas som distraherande vid användandet av datorn, då det är lättillgängligt och lockande att gå in på dessa forum istället för att hålla skoluppgiften i fokus. Resultatet visar även, som tidigare forskning antyder, att datorns effekter på lärandet inte är enkelriktat, utan beror på elevens självdisciplin och situationen när datorn används.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Antonsson, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Jarl, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Fogelström, Veronica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    “Mitt mål är att de alltid ska ha sagt någonting på engelska under lektionen”: En intervjustudie om lärares didaktiska val för att främja elevers muntliga kommunikation i engelskundervisningen2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I läroplanen för engelska i grundskolan föreligger ett stort fokus på den kommunikativa förmågan, samtidigt upplever elever en ovilja till att kommunicera på engelska under lektionerna. I förhandenvarande studie undersöktes hur lärare i årskurs 4-6 didaktiskt strukturerar sin undervisning för att motivera elever till att kommunicera på engelska i skolan. För att besvara frågeställningarna “Vilka förutsättningar menar lärare är centrala för elevers vilja att kommunicera på engelska under engelskundervisning?” och “Vilka didaktiska val gör lärare för att motivera elever till att kommunicera på engelska under engelskundervisningen?” har intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i engelska på årskurs 4-6. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lärare upplever klassrumsklimatet som centralt för att eleverna ska känna sig trygga att kommunicera på engelska under lektionerna. Det framkommer även som fördelaktigt att vara flera vuxna eller lärare under lektionerna för att ge utrymme för stöttning samt undervisning eller aktiviteter i mindre grupper. I enlighet med tidigare forskning beskriver lärarna även en omfattande vilja till variation gällande de aktiviteter som genomförs under lektionerna, något som ansågs uppmuntra till kommunikation på målspråket engelska. Lärarens roll som förebild beskrivs i studien som viktig då läraren modellerar målspråksanvändning för eleverna, vilket uppmuntrar eleverna till kommunikation på engelska. Tidigare forskning och resultaten i denna studie förespråkar till stor del samma didaktiska val. Vidare forskning bör dock undersöka skillnader mellan lärares uppfattning av sin egen undervisningspraktik i relation till vad som kan observeras utifrån lärares lektioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Aronsson, Thea
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Karmefors, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Pantzar, Erica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur undervisar lärare i läsförståelse?: En studie om vilka strategier lärarna använder och tydliggör i sin läsförståelseundervisning.2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill skapa oss en uppfattning om hur läsförståelsen utformar sig i årskurserna 1-3. Studiens frågeställningar är: “Vilka strategier använder lärare i sin undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3?” och “Hur kan lärares undervisning förstås utifrån läsundervisningsmodeller?”. Först presenteras läsförståelse och lärarens undervisning i förhållande till styrdokument och hur läsundervisningen ser ut i skolan idag. Därefter redovisas tidigare forskning kring studiens område och efter detta presenteras de tre modellerna (SVR, RT och Snows modell) som ligger till grund för analysen av studiens empiri. Observationer genomfördes på 3 lärare och intervjuer genomfördes med nio lärare. Empirin sammanställdes och analyserades fram till ett analysschema och teman kunde sedan skapas. Med dessa teman gjordes sedan en analys och även en diskussion där empirin kopplas till tidigare forskning. Analysen visar att lärarna använder sig av en variation av läsförståelsemodellerna och en framträdande strategi är användningen av bildstöd. Resultatet av studien visar att lärarna lägger fokus på anpassningar, motivation och socialisering, dessa är nyckelfaktorerna till Snows modell. Detta möjliggör att eleverna lyckas med sin läsförståelse. Till slut framförs didaktiska implikationer med eventuellt nya fortsatta forskningsfrågor. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Aros, Krisztian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Andersson, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lärares syn på matematisk kommunikation i dagens skola: Vad anser lärarna att de gör för att främja kommunikationssyftet i Lgr 11 för matematik?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lärarna anser de gör för att främja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare i årskurs 2-3.  Resultat från undersökningen visar att ingen lärare anser att de inte uppnår målen i Lgr 11. Men lärarna säger att tiden är en avgörande faktor. De stora klasserna gör att läraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. Vår syn på den tid och resurser lärarna måste lägga ner på enbart kommunikation har förändrats. Kommunikation är något som kräver mycket tid och resurser. Att enbart lämna eleverna i smågrupper för att diskutera matematik kan leda till en felaktig förståelse av matematik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Arvidson, Sophie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lesné, Susanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen inom engelsk- respektive franskundervisningen2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs. att byta språk från målspråket till svenskan, diskuteras mycket mer bland engelsklärare än bland fransklärare. Vi har samtidigt erfarenhet av fransklärare som undervisar franska uteslutande på målspråket, vilket fungerar väl på alla nivåer. Denna undersöknings fokus riktas därför mot språkelevers kodväxling inom såväl engelsk- som franskundervisningen. Eftersom vi vill rikta fokus mot de främmande språken så har vi valt att tala om elevernas målspråksanvändning under språklektionerna, snarare än att tala om deras kodväxling.

     

    SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga Halmstads kommuns gymnasieskolors språkelever, beträffande deras tankar om den egna målspråksanvändningen under engelsk- respektive fransklektionerna samt att beskriva och analysera språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen under deras engelsk- respektive fransklektioner.

     

    METOD: Dels kvantitativ metod i form av enkäter, dels kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer,  som har genomförts på gymnasiet med fransk- och engelskelever.

     

    RESULTAT: Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att det eleverna efterfrågar är en undervisning med meningsfullt innehåll och ämnen som har en verklighetsanknytning. Vikten av att kunna relatera till det de förväntas prata om på ett främmande språk betonas. Vidare har vi kommit fram till att bristen på självförtroende i klassrummet är en betydande faktor till att elever inte producerar tillräckligt med utflöde under lektionerna. Vi presenterar elevernas förslag på vad som skulle kunna öka deras målspråksanvändning under språklektionerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sjögren, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Perspektiv på ett undersökande arbetssätt: En intervjustudie med fokus på grundlärares uppfattningar om och syften med NO-undervisning.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande studie har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare i de yngre åldrarna (förskoleklass till och med årskurs 3). En kunskapslucka gällande vilka syften lärare i de yngre åldrarna har med sin undervisning då ett undersökande arbetssätt används som metod har identifierats genom genomförande av en systematisk litteraturstudie. Dessutom är det problematiskt att begreppet undersökande arbetssätt har skilda innebörder i tidigare forskning. Detta har resulterat i att studiens syfte är att undersöka vad lärare i de yngre åldrarna menar är de huvudsakliga syften vid arbetet med ett undersökande arbetssätt för NO-ämnena likväl som att undersöka lärares syn på arbetssättet. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna i studien ser arbetssättet som ett praktiskt, systematiskt samt teoretiskt arbetssätt där syftena med arbetet är att det ska vara elevaktivt, intresseväckande samt utveckla kunskaper och förmågor. Slutsatsen som dras efter genomförd intervjustudie är att lärarna uppfattar det undersökande arbetssättet som ett praktiskt arbetssätt där eleverna använder sig av material och av kroppen i sitt lärande. Lärarna har kännedom om vad ett undersökande arbetssätt innebär men deras uppfattningar skiljer sig stundvis åt. Dessutom använder samtliga lärare i studien arbetssättet utifrån liknande syften, det vill säga för att väcka intresse, utveckla förmågor samt att arbeta praktiskt. Utifrån resultat och slutsatsen identifieras ett behov av vidare forskning kring samma ämne i ett större perspektiv för att få en större, generell bild av lärares uppfattningar och vad som faktiskt sker i undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Sjögren, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Undersökande arbetssätt som språkutvecklande metod i NO-ämnena för elever i grundskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande systematiska litteraturstudie behandlar hur ett undersökande arbetssätt kan användas som metod för språkutveckling inom det naturorienterande ämnenas ämnesspecifika språk. Ett problem med metoden är att det praktiska genomförandet av laborationer har överskuggat syftet med laborationen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad forskning säger om effekterna av det undersökande arbetssättet på den språkliga utvecklingen i NO-ämnena hos elever i de yngre åldrarna. Sammanfattningsvis visar studien att samarbete, läraren som samtalsledare, mål och syfte med undervisningen och intresse är viktiga komponenter gällande språkutveckling inom NO-ämnena. Slutsatser som dras utifrån resultatet är att ett undersökande arbetssätt är en användbar metod för att utveckla språkliga kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesspråket. En annan slutsats som dras är att lärare måste vara medvetna om mål och syfte med undervisningen för att inte tappa fokus från den språkliga utvecklingen och hamna i att fokus enbart ligger på genomförandet. Utifrån resultat och slutsatser finns en vilja att forska kring vilken skillnad det hade varit för elevernas engagemang och kunskapsutveckling om de i förväg fått reda på mål och syfte med laborationen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Arvidsson, Gustaf
    Högskolan i Halmstad.
    Nyckeln till individens frihet: En kvalitativ studie av läroplansdiskurser i två av Europeiska Unionens policydokument om framtidens skola och Lgy 11.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka diskurser som är dominerande i EU:s utbildningsvisioner om skolan i två policydokument om framtidens utbildning. Dessa jämförs sedan med den LGY 11 för att se om den svenska läroplanen är influerad av EU:s policydokument. Det vidare syftet är också att undersöka samhällskunskapsämnets plats i de undersökta dokumenten.

    För att undersöka studiens syfte används en diskursanalys influerad av kvalitativ innehållsanalys där läroplansteoretiska begrepp om bildningsideal bildar ett diskursivt ramverk som sedan appliceras på analysen. Studiens resultat visar att en neoliberal läroplansdiskurs är starkt dominerande i EU:s utbildningsrelaterade policydokument men att en demokratisk diskurs är dominerande i LGY 11. Vidare visade resultatet att samhällskunskapsämnet är starkt närvarande LGY 11 men har tillbakadragen roll i EU:s utbildningsrelaterade policydokument. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Arvidsson, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Molin, Amanda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitala verktyg i engelskundervisning: Lärare och elevers uppfattningar i åk 4-62021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har syftat till att undersöka lärare och elevers uppfattningar om användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Den har även syftat till att undersöka hur elevers motivation påverkas av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Fem lärare har intervjuats och 57 elever har deltagit i enkätundersökningar. Det är dessa insamlingsmetoder som sedan mynnats ut i det empiriska material som använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet har presenterats i relation till den teoretiska referensramen, det vill säga Achievment Theory och det sociokulturella perspektivet. De analysbegrepp som använt är: motivation, mediering, medierande resurser och närmaste utvecklingszon. Resultatet visar på flera positiva funktioner som de digitala verktygen erbjuder. Det har även framkommit att både lärare och elever överlag är positiva till användandet av digitala verktyg. Elevernas motivation har också påvisats påverkas positivt vid användandet av dessa digitala verktyg, både enligt elevernas egna utsagor och skattningar men även lärarnas uttalanden. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Axelsson, Erika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Elshebeny, Alaa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Högläsning - för barns språkutveckling i förskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring högläsning i samband med barns språkutveckling. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuer på två förskolor i Sverige, där deltagarna arbetade på olika avdelningar. När intervjuerna var genomförda transkriberade vi dem och använde en tematisk analysmetod för att analysera det empiriska materialet. Det sociokulturella perspektivet användes vid analysen av intervjuerna. Resultaten från denna studie indikerar att de intervjuade pedagogerna har en uppfattning om att högläsning ger barn möjligheter att utveckla sitt språk. Detta beror på att barnen får komma i kontakt med nya ord i olika sammanhang och lära sig meningsbyggnad. När det gäller högläsningens eventuella begränsningar för barns språkutveckling framkommer varierande åsikter bland pedagogerna. Några av dem anser att samtliga språkaktiviteter stimulerar barns språkutveckling, medan andra anser att barns språkutveckling antingen kan hämmas eller stimuleras beroende på hur aktiva barnen får vara under högläsningen.

    Studiens resultat visar även på flera arbetssätt och metoder som pedagogerna arbetar efter eller anser vara av vikt för att främja barns språkutveckling under högläsning. Ett genomtänkt bokval som utgår från barns ålder, språknivå och intresse anser pedagogerna vara viktigt för att barn ska kunna klara av att lyssna och förstå innehållet. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att samtala under högläsning för att ge dem möjlighet att komma till tals samt för att tillsammans med kamraterna bearbeta och uttrycka sina tankar. Resultatet belyser även att det finns en strävan hos pedagogerna att skapa språkstimulerande läsmiljöer som bjuder in till läsning, samtal och samspel med andra. Användning av kommunikativa metoder under högläsning anses vara viktigt för att stödja barnen i deras förståelse, meningsskapande och kommunikation med andra. Det används bland annat TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, rekvisita, bilder samt kroppsspråk och olika röstlägen. Till sist visar resultatet att samtliga pedagoger har en positiv inställning till daglig högläsning när det gäller barns språkutveckling. Studiens slutsats är att trots att pedagogerna har olika tankar och arbetssätt med högläsningen har de samma mål med att skapa en social läsaktivitet, där barns språkutveckling stimuleras genom samspel med andra barn och vuxna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Bakerjan, Hayfaa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitala verktyg till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn med hjälp av digitala verktyg i förskolan2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling genom användning av digitala verktyg. Genom observationer på en flerspråkig förskola i Sverige, med deltagande från flera avdelningar med förskollärare och barnskötare, transkriberades data för tematisk analys med tillämpning av ett sociokulturellt perspektiv för observationsanalys. Resultaten indikerar på att förskollärares arbetssätt är avgörande för att utveckla både verbala och icke-verbala språkfärdigheter hos barn genom olika pedagogiska förhållningsätt. Förskollärare har integrerat digitala verktyg och systematiska metoder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Metoder som högläsning med digitala läsverktyg och bilder på storbildsskärmen framträder som särskilt betydelsefulla. Utöver att utmana barn att delta i samtal genom frågor, repetition, talutrymme, tonläge och gester, används även teckenspråk för att kommunicera med icke-verbala barn, anpassat efter individuella behov. 

    Studien pekar på att modersmålet stöds i språkutvecklingen genom användning av digitala verktyg och därigenom utmanas barnens förståelse och språkliga medvetenhet. Digitala spel introducerar ett nytt ordförråd och främjar barns skrivspråksutveckling. Slutsatsen är att förskollärare använder olika pedagogiska metoder genom digitalisering för att stimulera flerspråkiga barns språkkunskaper och skapa gynnsamma förutsättningar för interaktion i små utbildningsgrupper. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Mångfald och differentiering : Inkludering i praktisk tillämpning2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Baumgarten Kinsch, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Karlsson, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Kara, Sanel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vilka faktorer påverkar mellanstadieelevers motivation till läsning av skönlitteratur?: En litteraturöversikt om motivation till läsning av skönlitteratur i tryckt form.2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka faktorer som påverkarmellanstadieelevers motivation till läsning av skönlitteratur. Forskning visar att eleversmotivation till läsning har minskat över tid, vilket gör forskningsområdet mer aktuellt ännågonsin. För att bryta denna negativa trend blir det därför viktigt för lärare att identifiera vadsom påverkar läsmotivationen. Denna litteraturstudie bidrar således med forskning kringdetta område genom forskningsfrågan; Vilka huvudsakliga faktorer framkommer iforskningen som undersöker motivationen hos mellanstadieelever när det gäller att läsaskönlitteratur?

    Med hjälp av en tematisk analys, där nio studier analyserats, har tre huvudteman tagits fram;Sociala faktorer, Didaktiska faktorer och Inneboende faktorer. Dessa mynnar ut i resultatenstre rubriker; Familj och vänner, Läraren och undervisningen och Inre faktorer hos eleven.

    Litteraturstudiens resultat indikerar att det finns en mångfald av faktorer som samspelar medläsmotivationen, där lärarens didaktiska kompetens och engagemang, samt elevens intresseoch inställning till läsning är centralt. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Bengtsson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lindkvist, Mikaela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Petré, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lärares strategier för att främja andraspråkselevers språkutveckling i grundskolans matematikundervisning: En kvalitativ och kvantitativ studie2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa och bidra till kunskap om lärares strategier för andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen. Intentionen är vidare att belysa de förutsättningar lärare erbjuds och har, för att detta ska vara möjligt. Studien är därmed gjord utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen har en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder använts för att samla in empiri, där sammanlagt 127 verksamma matematiklärare i grundskolan har deltagit. Ramverket utgår dels från det sociokulturella perspektivet som innefattar begreppen Zone of Proximal Development (ZPD) och stöttning, dels från translanguaging som ligger utanför valt teoretiskt perspektiv. Forskning visar att tvåspråkighet och translanguaging kan användas som resurs för att främja elevernas resultat och utveckling inom matematik. Utifrån frågeställningen “Vilka strategier använder lärare i grundskolan och vilka förutsättningar har de för att främja andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen?” visar de huvudsakliga resultaten att translanguaging tillåts i viss mån i klassrummen men förefaller sig inte uppmuntras av studiens deltagande lärare. Bristande kunskaper i elevernas modersmål samt prioritering av användningen av det svenska språket framlyfts som anledningar till detta. Sammanfattningsvis visade resultaten att användandet av modersmålet som resurs, lärande i interaktion med andra, samt stor lärarkompetens, var frekvent förekommande strategier för språkutvecklande matematikundervisning. Vidare belyste lärarnas utsagor en stor kunskapslucka och önskemål om kompetensutveckling. Övergripande slutsats är att det finns behov av kompetensutveckling i språkutvecklande matematikundervisning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Bentelid, Dina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Tellqvist, Olle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Frimurarna och religionen: En religionssociologisk studie av Svenska Frimurare Ordens plats i det samtida religiösa landskapet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to situate the locus of the Swedish branch of freemasonry, Svenska Frimurare Orden, in the contemporary religious landscape. The research questions are as follows: On what grounds can the Swedish branch of freemasonry be considered religious? If the Swedish branch of freemasonry is considered religious, how does it fit into the contemporary society among the plethora of new religious movements? In regard to the first question, a definition of religion is required, thus Bruce Lincoln’s theory with four domains of religion is used to decide to what extent the Swedish branch of freemasonry can be described as a religion or a religious movement. To be able to answer the second research question the four sociological narratives as presented by Meredith B. McGuire are used to analyze the results of our study.

     

    The results are reached through examination of the common laws of the Swedish branch of freemasonry and the data found on their official website, combined with hermeneutic interpretation. Our conclusion is that the Swedish branch of freemasonry through its explicit connection to Christianity, in addition to its esoteric and occult practices both fits into a historical continuity regarding religion in Sweden, as well as with contemporary societal currents regarding new religious movements.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Bergdahl, Nina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Lärares förståelse av engagemang i hybrid-, fjärr, och distansundervisning2022Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 28, s. 30-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Engagemang och motivation är distinkta fenomen, men ändå ofta begrepp som används överlappande eller synonymt. Trots att lärares uppfattning av elevers engagemang influerar både hur lärare interagerar med eleverna och elevers betyg, har vi lite kunskap om hur lärare förstår och ser på elevers engagemang, i synnerhet när lärande sker online. Denna studie undersöker genom mixade metoder lärares initiala och fördjupade förståelse av elevers engagemang och disengagemang i digitala lärmiljöer. Tolv lärare, som regelbundet bedriver hybrid-, fjärr- eller distansundervisning i grund-, gymnasieskola eller vuxenutbildning, intervjuades två gånger och ombads att fylla i en dagbok kring elevers engagemang mellan intervjuerna. Resultaten visar att majoriteten av lärarna gradvis ökade sin användning av ordet engagemang medan användningen av ordet motivation minskade. Resultaten speglar en övergång från en vag och generell förståelse för engagemang till en mer specifikt och situationsbunden. Det visade sig att lärare ofta försöker påverka elevernas engagemang via motivation, men att insikter i motivation inte kan stödja hur lärare designar engagerande lärande aktiviteter. Sammanfattningsvis är ett professionellt språk en förutsättning för kollegial dialog, vilken behövs för att nå en ökad förståelse kring elevers faktiska engagemang i, eller disengagemang från, lärande, så att dessa insikter kan informera utvecklingen av lektionsdesign och den egna praktiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Bergh, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Joakim
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Den digitala tekniken knackar på förskolans dörr: En kvalitativ studie om förskollärare, förskollärarstudenter och vårdnadshavares attityder till digitalisering och hur dessa påverkar förskolans arbete med digital teknik2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om förskollärare, förskollärarstudenter och vårdnadshavares attityder till digitalisering och vilka konsekvenser dessa får för arbetet med digital teknik i förskolan. Arbetet med digital teknik är komplext och trots att flera satsningar och projekt har genomförts genom åren visar resultat att dessa inte gett önskade effekter. 

    Arbetet använder en kvalitativ innehållsanalys som metodologisk ansats. Sammanlagt har tolv semistrukturerade intervjuer gjorts varav fyra med förskollärare, fyra med förskollärarstudenter och fyra med vårdnadshavare. 

    I resultatet framgår det att många av respondenterna upplever att den digitala tekniken finns överallt i samhället och mer eller mindre tvingar medborgarna att använda denna för att kunna delta i samhället. Många beskriver också en känsla av förlorad kontroll. Det råder en rädsla inför att arbeta med digital teknik och att digitala verktyg är ömtåliga och kräver god kunskap för att kunna arbetas med. Riskerna med digital teknik som förs fram i nyhetsrapporteringen och samhällsdebatten påverkar attityden till digitalisering negativt vilket får konsekvenser för arbetet med digital teknik i förskolan. Även de mest positiva bland respondenterna är noga med att påpeka att det finns faror med digital teknik. Det efterfrågas mer relevant utbildning och stöd för att känna sig bekväm med den digitala tekniken. För att detta ska bli möjligt krävs en utbildning som är relevant i den kontext förskollärarna arbetar i. Det är viktigt att det finns tydliga riktlinjer över hur den digitala tekniken ska implementeras i undervisningen då läroplanen numera kräver att alla ska jobba med det. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Bergman Ärlebäck, Jonas
    et al.
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Blomberg, Per
    Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Nilsson, Per
    Örebro University, Örebro, Sweden; Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    An instructional design perspective on datamodelling for learning statistics and modelling2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This theoretical and methodological paper discusses the emerging theoretical framing and methodological considerations in our efforts to develop a theoretical approach supporting instructional design for teaching and learning statistics and mathematical modelling. From an instructional design point of view aligned with the goals in governing curricula documents and real classroom constraints, we argue for the integration of the models and modelling perspective on teaching and learning mathematics with a data-modelling approach to facilitate students’ learning statistics and mathematical modelling. An application of the framework is given and future research discussed.

  • 48.
    Bergstrand, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Carlsson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur skriver dina elever?: - En kvalitativ studie om hur lärare utformar sin skrivundervisning och värderar finmotorikens betydelse för skrivinlärningen.2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En god skrivförmåga är någonting som behövs i livet ur flera olika perspektiv. Läraren har en stor roll i elevernas tidiga skrivinlärning. Syftet med studien är att belysa hur tolv verksamma lärare i F-1 väljer att utforma sin skrivundervisning. För att kunna skriva behövs en utvecklad finmotorik, därför berör även studien finmotorikens betydelse enligt de verksamma lärarna. Insamlingsmetoderna har varit semistrukturerade intervjuer och enkäter som har kodats och kategoriserats. Genom kategorierna framkommer resultatet att lärarna utnyttjar den pedagogiska friheten i utformandet av skrivundervisning och det uppvisar en varierad utformning. Det framkommer att majoriteten av lärarna anser att finmotoriken har en betydande roll i elevernas skrivinlärning. Resultatet visar likaså att det finns likheter och skillnader i hur lärarna utformar sin skrivundervisning kopplat till den tidigare forskningen. Vi har reflekterat över att det finns en kunskapslucka i forskningen angående finmotorikens betydelse i elevernas tidiga skrivinlärning, detta kan vara ett fortsatt forskningsområde. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Bergstrand, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Carlsson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Svenskundervisningens olika didaktiska val lärare gör för elevernas läs- och skrivinlärning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Som blivande lärare är det viktigt att få kunskap om hur undervisningen i läs- och skrivinlärning kan utformas och vilka didaktiska val läraren kan göra. Syftet med den här forskningsöversikt är att belysa forskning om didaktiska val som lärare i F-3 väljer att använda i sin läs- och skrivundervisning.

    Forskningsöversiktens frågeställning har varit: Vilka didaktiska val enligt forskning gör F-3 lärare i svenskundervisningens läs- och skrivinlärning? Genom en tematisk analys har vi utgått från frågeställningen, reducerat och sammanfattat vetenskapliga studier och då upptäckt återkommande mönster och likheter i empirin. Forskningsöversiktens resultat är att det finns en mängd olika val att göra och att det inte verkar självklart vilka val läraren ska göra eller kombinera. Genom den tematiska analysen visar resultatet att flera av lärarna använder bokstavsträning, elevernas intresse, tidigare erfarenheter, undervisning integrerat med lek och digitala redskap i undervisningen. Det är även viktigt att läraren har tilltro till eleverna, anpassar både undervisningen och uppgifter utifrån elevernas behov och förutsättningar. Det är viktigt att läraren lär känna eleverna för att kartlägga och upptäcka eventuella svårigheter. Vidare forskning skulle kunna vara att ta reda på hur lärare arbetar med att skapa motivationen i läs- och skrivundervisningen och vad eleverna anser skapar motivation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Bergström, Bastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Olsson, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En undersökning hur digitala verktyg påverkar elevers narrativa textproduktion2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Resultatet från nationella proven i ämnet svenska och svenska som andra språk har under senare år visat bristande resultat i narrativ text. Under läsåret 2018/2019 visar resultatet att 8,5% av eleverna ej når lägst kravnivå för godtagbara kunskaper. I studien fick eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext. Syftet med studien var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 och identifiera kvalitativa skillnader mellan den digitalt och analogt producerade texten. Utifrån frågeställningen: hur påverkar digitalt kontra analogt skrivande elevers narrativa textproduktion, genomfördes en deduktiv analys. Eleverna producerade två texter, en digitalt och en analogt. Texterna producerades i samband med cirkelmodellen som arbetsmetod. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förutbestämda kategorier, i vilken utsträckning texten följer en dramaturgisk struktur, antal ord och antal adjektiv. Studiens teoretiska ramverk utgick från den sociokulturella teorin. Empirin består av elevtexter samt besvarade enkäter från eleverna. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan de digitalt och analogt producerade texterna. Resultatet visar att eleverna producerade i genomsnitt fler ord och adjektiv samt följde i högre utsträckning en narrativ dramaturgi när de skrev digitalt. Enkäterna visar även att elevernas egna uppfattningar inte alltid stämmer överens med deras textproduktion. Studiens resultat bör bara ses som en indikation på hur en skillnad mellan elevers digitala och analoga textproduktion kan se ut. Tidigare skrivmetoder som klasslärare använt bör tas i beaktning.

    Fortsättningsvis är det väsentligt att forska vidare om digitala verktyg och dess roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier bör genomföras. Vår studie bidrar med lite kunskap som kan användas vidare forskning inom området. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 435
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf