hh.sePublications
Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 164
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Anton
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

  • 2.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Anton
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

  • 3.
    Akhash, Natalia
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vad gör en matematiklektion intressant?: En studie om gymnasieelevers intresse för ämnet matematik och en motivationsskapande lektion.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola – det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.

      Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan. Dessa faktorer arbetar samtidigt och de flesta samverkar i en matematisk uppgiftslösning. En sådan uppgift är matematikundervisningens redskap och mål och den har flera didaktiska syften.  Bland annat formar den elevens syn på matematiken, det abstrakta och logiska tänkandet utvecklas, olika färdigheter utarbetas och den skapar motivation för att lära sig matematik. Huvudslutsatsen är att läraren har en viktig roll för utvecklingen av elevens intresse för ämnet matematik och kan göra en matematiklektion intressant för eleverna genom att framförallt noggrant välja de uppgifter eleverna arbetar med under en matematiklektion samt hur de arbetar med dessa uppgifter.

  • 4.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014In: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, no 4, p. 48-51Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning: Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.

    Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.

  • 6.
    Alhabib, Mohammed
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Balic, Amel
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att bryta mönster: Att inkludera nya generationens invandrare i idrottsundervisning2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

  • 7.
    Andersson, Amelia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ivonen, Anneli
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En studie om specialundervisning i idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättning och autism: med fokus på motorisk utveckling2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs. vad som motiverar eleven.

  • 8.
    Andersson, Emma
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Unnestam, Evelina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Blanda experiment med elevers vardag, det löser sig!: En aktionsforskning om yngre elevers sätt att uttrycka sin förståelse för kemi vid ett experimentellt arbetssätt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Students´ knowledge of science have deteriorated both internationally and nationally PISA studies. We have also experienced a lack of chemistry teaching in the lower ages. The purpose of the study is to contribute with knowledge of an everyday related and an experimental approach and make visible the importance of the scientific language for younger pupils' knowledge in chemistry. The study was conducted as an action research which involves forming a knowledge based on their own practice and then conducts a research that leads to a change. The actions we performed consisted of two experiments with the associated pre- and after work. The study was conducted in year one and two with 40 of 49 students. The documentation consisted of students’ stencils, tests, post-it notes and videodocumentation. The study shows that the students' understanding of chemistry through an experimental approach is expressed in several different ways. Students express their understanding when they communicate about hypotheses, uses and explain concepts, giving examples of mixtures and solutions, find connections, and explain the experiments and their results. The study's overall conclusion is that an experimental approach creates opportunities for students to feel the joy of chemistry and a belief in their own ability. The way in which teachers and students use the language of chemistry teaching is of great importance for the students´ opportunities to acquire knowledge in chemistry. The didactic implications we see with the study is that it is beneficial to work with experiments in the younger ages.

  • 9.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Halmstad University.
    Bengtsson, Hanna
    Halmstad University.
    Läs- och skrivutvecklingsmetoder: - en kvalitativ studie om hur pedagoger uttrycker sina uppfattningar kring sin läs- och skrivundervisning2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan. Detta trots att de egentligen inte har läs- och skrivsvårigheter, de har bara inte fått rätt verktyg.

    Svenska elever har under en tioårsperiod presterat allt sämre i olika undersökningar inom läs- och skrivutveckling, såväl i nationella som i internationella undersökningar. Detta var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss inom ämnet. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur sex stycken pedagoger i årskurs 1 resonerar kring sin läs- och skrivundervisning. Vi kommer även att undersöka vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder de använder sig av, vilka faktorer de stödjer undervisningen på samt hur dessa pedagoger resonerar om individualisering. I undersökningen kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att därigenom få en djup förståelse av pedagogers val av metoder kring läsutveckling. 

    Resultatet visar att pedagogerna i undersökningen är medvetna om fördelarna med en varierad läs- och skrivundervisning som bygger på fler än en metod. Det var däremot få som beskrev sin undervisning som varierad. Intervjupersonerna beskrev fyra faktorer som påverkar deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod: skolans påverkan, elevernas lust att lära samt erfarenhet och utbildning. De hade svårigheter att uttrycka vad de grundade sin läs- och skrivundervisning på. Faktorer som framkom var styrdokumenten och Vygotskijs teorier om lärande. Pedagogerna uttryckte att de individualiserar sin undervisning, men främst för de elever som var i behov av särskilt stöd.

  • 10.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013In: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, no 5, p. 536-540Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 11.
    Antonsson, Emelie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Eliasson, Emma
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    "Facebook är ju bara en knapp bort...": Ett elevperspektiv på datorns möjligheter och hinder för lärandet.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet är att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lärande. Detta är ett område som är intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjälpa elever i lärandet. Därför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvärdera datorns prestanda som ett lärandeverktyg. Undersökningen har genomförts på två gymnasieskolor, en i Halland och en i Småland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfällen. Eleverna har intervjuats i grupper om tre till fyra personer, och samtalen har spelats in med en diktafon. Det empiriska materialet har sedan transkriberats så nära talspråket som möjligt, och därefter kategoriserats och analyserats. Den teoretiska utgångspunkten som vi kopplar vårt arbete till är Säljös (2008) sociokulturella perspektiv. Säljö lyfter fram artefakter som ting som hjälper det mänskliga tänkandet, men betonar att dessa ting inte ersätter människors egna kognitiva processer, utan istället förbättrar och preciserar dem. Tidigare forskning visar inte entydigt på att datorn hjälper eller stjälper elever i lärandet. De visar snarare en mer mångfasetterad bild där situationen styr dess betydelse för lärandet. Utvärderingen av projektet En-till-En i Falkenberg visar på övervägande positiva uppfattningar kring datorn och dess användning bland eleverna. Till skillnad från Falkenbergsstudien visar vår undersökning att eleverna till största del uppfattar närheten till datorn som ett hinder för lärande. Det är i huvudsak de sociala medierna, så som Facebook och bloggar som uppfattas som distraherande vid användandet av datorn, då det är lättillgängligt och lockande att gå in på dessa forum istället för att hålla skoluppgiften i fokus. Resultatet visar även, som tidigare forskning antyder, att datorns effekter på lärandet inte är enkelriktat, utan beror på elevens självdisciplin och situationen när datorn används.

  • 12.
    Aros, Krisztian
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Andersson, Fredrik
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lärares syn på matematisk kommunikation i dagens skola: Vad anser lärarna att de gör för att främja kommunikationssyftet i Lgr 11 för matematik?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lärarna anser de gör för att främja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare i årskurs 2-3.  Resultat från undersökningen visar att ingen lärare anser att de inte uppnår målen i Lgr 11. Men lärarna säger att tiden är en avgörande faktor. De stora klasserna gör att läraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. Vår syn på den tid och resurser lärarna måste lägga ner på enbart kommunikation har förändrats. Kommunikation är något som kräver mycket tid och resurser. Att enbart lämna eleverna i smågrupper för att diskutera matematik kan leda till en felaktig förståelse av matematik.

  • 13.
    Arvidson, Sophie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lesné, Susanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen inom engelsk- respektive franskundervisningen2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs. att byta språk från målspråket till svenskan, diskuteras mycket mer bland engelsklärare än bland fransklärare. Vi har samtidigt erfarenhet av fransklärare som undervisar franska uteslutande på målspråket, vilket fungerar väl på alla nivåer. Denna undersöknings fokus riktas därför mot språkelevers kodväxling inom såväl engelsk- som franskundervisningen. Eftersom vi vill rikta fokus mot de främmande språken så har vi valt att tala om elevernas målspråksanvändning under språklektionerna, snarare än att tala om deras kodväxling.

     

    SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga Halmstads kommuns gymnasieskolors språkelever, beträffande deras tankar om den egna målspråksanvändningen under engelsk- respektive fransklektionerna samt att beskriva och analysera språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen under deras engelsk- respektive fransklektioner.

     

    METOD: Dels kvantitativ metod i form av enkäter, dels kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer,  som har genomförts på gymnasiet med fransk- och engelskelever.

     

    RESULTAT: Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att det eleverna efterfrågar är en undervisning med meningsfullt innehåll och ämnen som har en verklighetsanknytning. Vikten av att kunna relatera till det de förväntas prata om på ett främmande språk betonas. Vidare har vi kommit fram till att bristen på självförtroende i klassrummet är en betydande faktor till att elever inte producerar tillräckligt med utflöde under lektionerna. Vi presenterar elevernas förslag på vad som skulle kunna öka deras målspråksanvändning under språklektionerna.

  • 14.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sjögren, Mimmi
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Perspektiv på ett undersökande arbetssätt: En intervjustudie med fokus på grundlärares uppfattningar om och syften med NO-undervisning.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Följande studie har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare i de yngre åldrarna (förskoleklass till och med årskurs 3). En kunskapslucka gällande vilka syften lärare i de yngre åldrarna har med sin undervisning då ett undersökande arbetssätt används som metod har identifierats genom genomförande av en systematisk litteraturstudie. Dessutom är det problematiskt att begreppet undersökande arbetssätt har skilda innebörder i tidigare forskning. Detta har resulterat i att studiens syfte är att undersöka vad lärare i de yngre åldrarna menar är de huvudsakliga syften vid arbetet med ett undersökande arbetssätt för NO-ämnena likväl som att undersöka lärares syn på arbetssättet. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna i studien ser arbetssättet som ett praktiskt, systematiskt samt teoretiskt arbetssätt där syftena med arbetet är att det ska vara elevaktivt, intresseväckande samt utveckla kunskaper och förmågor. Slutsatsen som dras efter genomförd intervjustudie är att lärarna uppfattar det undersökande arbetssättet som ett praktiskt arbetssätt där eleverna använder sig av material och av kroppen i sitt lärande. Lärarna har kännedom om vad ett undersökande arbetssätt innebär men deras uppfattningar skiljer sig stundvis åt. Dessutom använder samtliga lärare i studien arbetssättet utifrån liknande syften, det vill säga för att väcka intresse, utveckla förmågor samt att arbeta praktiskt. Utifrån resultat och slutsatsen identifieras ett behov av vidare forskning kring samma ämne i ett större perspektiv för att få en större, generell bild av lärares uppfattningar och vad som faktiskt sker i undervisningen.

  • 15.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sjögren, Mimmi
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Undersökande arbetssätt som språkutvecklande metod i NO-ämnena för elever i grundskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Följande systematiska litteraturstudie behandlar hur ett undersökande arbetssätt kan användas som metod för språkutveckling inom det naturorienterande ämnenas ämnesspecifika språk. Ett problem med metoden är att det praktiska genomförandet av laborationer har överskuggat syftet med laborationen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad forskning säger om effekterna av det undersökande arbetssättet på den språkliga utvecklingen i NO-ämnena hos elever i de yngre åldrarna. Sammanfattningsvis visar studien att samarbete, läraren som samtalsledare, mål och syfte med undervisningen och intresse är viktiga komponenter gällande språkutveckling inom NO-ämnena. Slutsatser som dras utifrån resultatet är att ett undersökande arbetssätt är en användbar metod för att utveckla språkliga kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesspråket. En annan slutsats som dras är att lärare måste vara medvetna om mål och syfte med undervisningen för att inte tappa fokus från den språkliga utvecklingen och hamna i att fokus enbart ligger på genomförandet. Utifrån resultat och slutsatser finns en vilja att forska kring vilken skillnad det hade varit för elevernas engagemang och kunskapsutveckling om de i förväg fått reda på mål och syfte med laborationen. 

  • 16.
    Arvidsson, Gustaf
    Halmstad University.
    Nyckeln till individens frihet: En kvalitativ studie av läroplansdiskurser i två av Europeiska Unionens policydokument om framtidens skola och Lgy 11.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka diskurser som är dominerande i EU:s utbildningsvisioner om skolan i två policydokument om framtidens utbildning. Dessa jämförs sedan med den LGY 11 för att se om den svenska läroplanen är influerad av EU:s policydokument. Det vidare syftet är också att undersöka samhällskunskapsämnets plats i de undersökta dokumenten.

    För att undersöka studiens syfte används en diskursanalys influerad av kvalitativ innehållsanalys där läroplansteoretiska begrepp om bildningsideal bildar ett diskursivt ramverk som sedan appliceras på analysen. Studiens resultat visar att en neoliberal läroplansdiskurs är starkt dominerande i EU:s utbildningsrelaterade policydokument men att en demokratisk diskurs är dominerande i LGY 11. Vidare visade resultatet att samhällskunskapsämnet är starkt närvarande LGY 11 men har tillbakadragen roll i EU:s utbildningsrelaterade policydokument. 

  • 17.
    Barow, Thomas
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Mångfald och differentiering : Inkludering i praktisk tillämpning2013Collection (editor) (Other academic)
  • 18.
    Birgersson,, Frida,
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Nordbrandt, Veronica
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vill du leka med mig?: En studie kring barn som ofta hamnar i ensamlek2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek. Vi fann att leken ansågs språkfrämjande enligt såväl pedagogerna och tidigare forskning. Att däremot med säkerhet hävda att barn som inte deltar i en samspelande lek inte gynnas i sin språkutveckling i lika stor utsträckning som i ensamlek går inte att fastställa.

  • 19.
    Bolin, Carl
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Gustafsson, Johan
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Samspel över gränserna?: En studie över specialpedagogikens samspel med idrott och hälsa2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.

    Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.

    Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger. Det har dock visat sig att pedagogerna har ett indirekt samspel som är av varierande grad. Både specialpedagoger och lärare i idrott och hälsa ser ett behov av ett utökat samspel mellan idrott och hälsa och specialpedagogik för att skapa en inkluderande verksamhet.

    Resultatet överensstämmer med tidigare forskning angående lärarens betydelse för en inkluderande undervisning. Även eventuella stödinsatser till elever i behov av särskilt stöd är upp till den enskilda läraren att tillgodose i de flesta fall.

  • 20.
    Byrne, Jenny
    et al.
    Southampton Education School, University of Southampton, Southampton, United Kingdom.
    Ideland, Malin
    Faculty of Education and Society, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Faculty of Education and Society, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Grace, Marcus
    Southampton Education School, University of Southampton, Southampton, United Kingdom.
    Climate Change and Everyday Life: Repertoires children use to negotiate a socio-scientific issue2014In: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 36, no 9, p. 1491-1509Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There are only a few studies about how primary school students engage in socio-scientific discussions. This study aims to add to this field of research by focusing on how 9–10-year-olds in Sweden and England handle climate change as a complex environmental socio-scientific issue (SSI), within the context of their own lives and in relation to society at large. It focuses on how different interpretative repertoires were used by the students in discussions to legitimise or question their everyday lifestyles. They discussed four possible options that a government might consider to help reduce carbon dioxide production. Six main repertoires were identified: Everyday life, Self-Interest, Environment, Science and Technology, Society and Justice. The Everyday life repertoire was used when students related their discussion to their everyday lifestyles. Science and technology-related solutions were offered to maintain or improve things, but these were sometimes rather unrealistic. Arguments related to environment and health frequently appeared to have a superior status compared to the others. Findings also highlighted how conflicts between the students were actually productive by bringing in several perspectives to negotiate the solutions. These primary school students were, therefore, able to discuss and negotiate a complex real-world SSI. Students positioned themselves as active contributors to society, using their life experiences and limited knowledge to understand the problems that affected their everyday lives. Honing these skills within a school science community of practice could facilitate primary students' engagement with SSIs and empower them as citizens. © 2014 Taylor & Francis.

  • 21.
    Caiman, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet, Malmö, Sverige.
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Urbas, Anders
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling2018In: Lärportalen: Hållbar utveckling / [ed] Claes Malmberg, Stockholm: Skolverket , 2018, p. 1-13Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet ger en introduktion till lärande i hållbar utveckling. Det görs genom att ge en bild av hur de komplexa och ämnesövergripande hållbarhetsfrågorna kan karaktäriseras. Kapitlet lägger vikt vid att diskutera och problematisera de viktiga frågorna, varför behövs en undervisning i hållbar utveckling, vad ska undervisningen innehålla samt hur ska den organiseras.

  • 22.
    Carlsson, Kajsa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Eriksson, Adriana
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lärobokens roll: En vetenskaplig studie om hur yttre- och inre ramfaktorer påverkar användningen av religionskunskapsboken2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur inre- och yttre ramfaktorer påverkar högstadielärares användning av läroböcker i religionskunskap.

    Ämnet blev intressant när vi, under våra VFU-perioder, upplevt att det skiljer mycket mellan hur olika religionskunskapslärare använder läroboken och vilken typ av lärobok de tillämpar. Vi vill undersöka vilka faktorer som ligger bakom skillnaden som vi upplevt.

    Vi applicerar ramfaktorteorin för att se hur inre och yttre ramfaktorer påverkar lärarens val och användning av läroboken. De yttre ramfaktorer som vi undersöker är styrdokument, tid, pengar och styrning samt elevgruppen och de inre ramfaktorer som vi undersöker är lärares erfarenheter.

    Genom att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer har vi undersökt hur, lärare som undervisar i religionskunskap, använder sig av eller inte använder läroboken i sin planering, undervisning och uppgifter. I denna studie intervjuas 6 högstadielärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Lärarna jobbar på olika skolor i olika områden men i samma kommun. Lärarna har olika lång erfarenhet av yrket, är i olika åldrar samt av olika kön.

    Vi kom fram till att de faktorer som påverkar lärares planering och utformande av undervisning i praktiken skiljer sig åt beroende på om det är inre eller yttre ramfaktorer som är inblandade. De yttre ramfaktorerna påverkar generellt lärarens arbete mer än de inre och lärarna kan i ganska liten utsträckning göra något för att påverka dessa faktorer och kan endast försöka hitta ett sätt att förhålla sig till dessa. De inre ramfaktorerna är lättare för en lärare att påverka då dessa behandlar lärarens egna arbets- och synsätt.

    Styrdokument är den yttre faktor som har störst inverkan på valet av lärobok och lärarens erfarenhet är den inre faktor som har stor inverkan på hur läraren använder läroboken.

  • 23.
    Dahl-Madsen, Johanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Användandet av APU/APL uppföljningssystemet: Hur uppfattar elever, handledare och yrkeslärare att det fungerar?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.

    Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ”vart den är på väg”.

    För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.

    Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök. De önskar också att mer tid för utveckling och för att få sätta sig in i och skapa bättre matriser hade schemalagts.

  • 24.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    University of Borås, Borås, Sweden.
    Alexandersson, Mikael
    Halmstad University.
    Crossing disciplinary borders: Perspectives on learning about sustainable development2012In: Journal of Teacher Education for Sustainability, ISSN 1691-4147, E-ISSN 1691-5534, Vol. 14, no 1, p. 5-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    With regard to education, traditional environmentally-related issues have been intertwined with courses in natural sciences, which could entail opportunities as well as difficulties. The study concerns two knowledge matters that are usually divided into two different subject traditions - water and justice. In this article, we focus on the way teachers consider instruction within the frameworks of these two discourses and how teaching is related to sustainable development. The findings suggest that water and justice are two examples that are suitable for the problematisation of sustainable development with respect to holistic education. Current educational policies in Sweden advocate a tendency towards a more closed and subject-centred discourse, which means that the ability to successfully teach about sustainable development is made even more problematic.

  • 25. Edlund, Nathalie
    et al.
    Svensson, Robin
    Lärares upplevelser av grupparbete som undervisningsmetod i svenskämnet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 26.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Ideland, Malin
    Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Lindahl, Britt
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Rosberg, Maria
    Högskolan i Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet2016 (ed. 2)Book (Other academic)
  • 27.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Ideland, Malin
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Science for life - a conceptual framework for construction and analysis of socio-scientific cases.2009In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 5, no 1, p. 35-46Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to describe a conceptual framework to be used as a tool for analyzing work with socio-scientific issues (SSI) and for constructing SSI cases in secondary school. The framework consists of six components describing the more detailed characteristics of SSI. The components were chosen to reflect what we know from research about what might have an impact on students’ learning and interest in science. Six socio-scientific cases were then constructed and these are discussed in the article. The cases are relevant in that they both display the characteristics of SSI and meet the requirements of the Swedish national curriculum. The components and the cases are described in a table. This work is the first step in an evidence-based research project aiming at investigating if, how and why students and teachers in secondary school develop knowledge and interests when working with SSI. © Naturfagsenteret

  • 28.
    Eliasson, Per
    et al.
    Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Hammarlund, Karl GunnarHalmstad University, School of Humanities (HUM), Contexts and Cultural Boundaries (KK).Lund, ErikNielsen, Carsten TageRoskilde Universitet, Roskilde, Danmark.
    Historiedidaktik i Norden 9: Del 1: historiemedvetande - historiebruk2012Collection (editor) (Refereed)
  • 29.
    Eliasson, Per
    et al.
    Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Hammarlund, Karl GunnarHalmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).Lund, ErikNielsen, Carsten TageRoskilde Universitet, Roskilde, Danmark.
    Historiedidaktik i Norden 9: Del 2: historisk kunskap2012Collection (editor) (Refereed)
  • 30.
    Engman, Gustav
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Skoglund, Daniel
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Nyanlända elever i ordinarie klass: en studie av hur lärare påverkas i sin undervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan har under de senaste åren tagit emot ett ökat antal nyanlända elever, det vill säga barn och ungdomar som nyligen invandrat till Sverige. Detta har inneburit nya förutsättningar för många av landets skolor och lärare.

    Vi har i vår studie undersökt några lärares syn på de utmaningar som uppstår med nyanlända elever i klassrummen och hur dessa hanteras. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med lärarna vilka sedan analyserats genom en fenomenografisk metod.

    Resultatet har visat en varierande syn bland de intervjuade lärarna där vissa inte ansett sig behövt anpassa sin undervisning medan andra sett större behov av detta. Vilka anpassningar som gjorts har bland annat varit beroende av ämnet läraren undervisar i och tillgängliga resurser.

  • 31.
    Erlandsson, Frida
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sociovetenskapliga frågor; med verkligheten i klassrummet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Naturvetenskap är en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhälle. Inte minst för att förstå och förhålla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör påverkar oss som individer både lokalt och globalt, inte bara idag utan även framåt. Trots ämnets betydelse för samhället är många elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist på intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier där studieresultaten så väl som attityden gentemot ämnet försämrats. Den här systematiska litteraturstudien syftar därför till att belysa det faktum att naturkunskapsundervisningen är i behov av en förändring för att vända den här negativa trenden. Studien syftar även att undersöka hur naturkunskapsundervisningen kan utvecklas genom en relativt ny undervisningsmetod. Denna undervisningsmetod lyfter sociovetenskapliga frågor där eleverna får utreda aktuella händelser eller problem genom att angripa det inte bara naturvetenskapligt utan även bland annat etiskt och socialt. Flera forskningsresultat visar att detta är ett arbetssätt som ger positiva effekter på elevers förståelse och engagemang i ämnet. Ytterligare forskning behövs inom ämnet, särskilt med fokus på grundskolan, för att anpassa arbetsmetoden för alla åldrar.

  • 32.
    Espling, Elin
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lindgren, Rune
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Muntlig resonemangsförmåga: Elevers interaktion i matematiksamtal2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I många klassrum i Sverige förefaller matematikundervisningen huvudsakligen inrikta sig på att lära ut procedurella färdigheter (Bergqvist, Bergqvist, Boesen, Helenius, Lithner, Palm, & Palmberg, 2014:85; Skolinspektionen, 2009). Det innebär att undervisningen inriktar sig på att lära eleverna hur de ska utföra olika typer av beräkningar och lösningsmetoder (Bergqvist et al. 2014). Då elever behöver få rika möjligheter att utveckla sin konceptuella förståelse, kompetensen att rättfärdiga förklaringar med matematiska argument och utveckla kompetensen att se matematiska samband var syftet med denna kvalitativa studie att få kunskap om mellanstadie-elevers resonemangsförmåga i gruppsamtal vid arbete med matematiska uppgifter. Empirin samlades in genom videodokumentation från två klasser i årskurs sex när de i mindre grupper samtalade om och löste matematiska problem. Dessa samtal kategoriseras med hjälp av Mercers tre samtalstyper och analyserades sedan utifrån frågeställningarna “Hur interagerar elever i mindre grupper när de löser matematiska problem?” samt “Vilka interaktionsmönster gynnar elevers muntliga resonemang vid problemlösning?”. Resultatet visade att eleverna interagerade genom alla Mercer tre samtalstyper. Ur en matematisk synvinkel var det framförallt i de utforskande samtalen som elevernas resonemangsförmåga utvecklades. Vår slutsats är att eleverna interagerar på olika sätt och att kvaliteten av det gemensamma resonemanget varierar mellan olika grupper men även inom samma grupp.

  • 33.
    Glamheden, Elin
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Thorén, Stina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ordet är ditt: En studie berörande hur lärare arbetar med uppbyggnaden av ordförrådet hos andraspråkselever2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet?

    Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass. Det ges även en inblick i kursplanen med fokus på ordförrådet.

    Undersökningen genomfördes på två grundskolor varav den ena arbetar integrerat och den andra segregerat. Empirin består av klassrumsobservationer och lärarintervjuer.

    Undersökningen visar att lärarna inom de båda arbetsformerna arbetar på liknande sätt med ordförrådet samt att de båda lägger mycket stort fokus på ordförrådet i undervisningen. Vi noterade dock att fler ord förklarades inom den integrerade undervisningsformen i jämförelse med den segregerade. Det som även skiljer de båda undervisningsformerna åt är att inom den integrerade undervisningen ses andraspråkseleverna ur ett mer uttalat resursperspektiv.

  • 34.
    Granklint Enochson, Pernilla
    Linköpings universitet, Norrköping, Sverige.
    Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang2009Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues.

    The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat.

    Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body.

    Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation.

    The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils.

    Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.  

    When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.

  • 35.
    Granklint Enochson, Pernilla
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Davidsson, Eva
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Teachers’ use of hybrid contexts as a means for negotiating the science content2017In: ESERA 2017 Conferencebook, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research studies have pointed to the benefits of involving students’ everyday life experiences for enhanced learning and positive attitudes towards school science. This study explores in what ways teachers relate other contexts to the school science context as a means to facilitate the negotiation of the presented scientific content. This means that we explore how teachers introduce other societal contexts (e.g. references to media or a narrative) and by that create hybrid contexts when introducing their science lessons. In all, 490 minutes of lesson introduction in Swedish grade nine classes were analyzed. The results reveal that the number of situations where the teachers created hybrid contexts was low, only 67 situations. However, if categorizing the situations these could be referred into five main categories, media, narratives, everyday-life experiences, linguistic references and other school subjects. The most common way to use hybrid contexts was to refer to every-day life. Only two references to actual topics in media were found indicating that the lesson introductions are far from considering the relation between science, news reporting and current novelties. However, the most striking results from this study are the absence of other contexts and hybrid contexts when introducing the science content.

  • 36.
    Granklint Enochson, Pernilla
    et al.
    Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Davidsson, Eva
    Lund University, Lund, Sweden.
    Teachers’ Use of Hybrid Contexts as Means for Facilitating the Negotiation of the Science Content2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A large challenge in most western schools is to enhance and stimulate students’ engagement and motivation to learn science. The lack of interest is evident in several large-scale studies where students express negative attitudes towards learning science. However, Hässler and Hoffman (2000) show that the issue of interest is more complex, as the students in their study expressed negative attitudes towards school science but appeared positive towards science in a popular and practical context. Furthermore, Cerinin et al  (2003) concluded an increased interest for science education among students when teaching also includes societal references and connections to students’ everyday lives. This means that teachers need to take into consideration also other contexts than the school science context and by that create hybrid contexts as a resource for science learning. The question is to what extent and in what ways science teachers in lower secondary school manage to involve other contexts when introducing science lessons. In this study we are therefore interested in exploring in what ways teachers employ and relate other contexts to the school science context in order to facilitate the negotiation of the science content. This means that we explore how teachers introduce other societal contexts such as for example references to media or a narrative when introducing their science lessons and by that create hybrid contexts. The notion of hybrid contexts is inspired by Kambrelis and Wehunt (2012) who describe hybrid discourses as teachers’ use of words and expressions that may belong to different discourses depending on the framing. This study instead aims to identify situations where teachers use not only words and expressions outside the science discourse but also introduce other contexts than school science and by that create hybrid contexts. © 2016 by Research Centre on Child Studies (CIEC)

  • 37.
    Granklint Enochson, Pernilla
    et al.
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Helldén, Gustav
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Lindahl, Britt
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Student understanding about water transport in the human body and why water is healthy2008In: Planning science instruction: From insight to learning to pedagogical practices: Proceedings of the 9th Nordic Research Symposium on Science Education, 11th - 15th June 2008 Reykjavik, Iceland / [ed] Allyson Macdonald, Reykjavik: University of Iceland , 2008, p. 131-133Conference paper (Refereed)
  • 38.
    Granklint Enochson, Pernilla
    et al.
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Helldén, Gustav
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Lindahl, Britt
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Students' understanding about the function of human body in relation to their own health2007In: ESERA 2007: European Science Education Research Association, International Conference in Malmö, Sweden, August 21-25, 2007, 2007, p. 150-150Conference paper (Refereed)
  • 39.
    Gunnarsson, Anna
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Nilsson, Johanna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Digitaliserad undervisning: En litteraturöversikt över hur lärare och elever påverkas av en digitaliserad svenskundervisning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sverige verkar i en ständig digital utveckling, vilket också medför förändrade krav på skolundervisningen gällande elevernas möjlighet att utveckla läs- och skrivförmågan. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vad forskning visar om digitala verktygs inverkan på svenskundervisningen, med frågeställning riktad mot hur elever och lärare påverkas av en digitaliserad svenskundervisning. Litteraturstudiens resultat baseras på analyser av 15 studier med olika metoder. Studierna som granskades visade en rad fördelar med att använda digitala verktyg för elevernas läs- och skrivutveckling, som förbättrat textskapande, ordavkodning samt att eleverna motiverades till fortsatt lärande oavsett eventuella språksvårigheter. Även några negativa konsekvenser konstaterades, exempelvis fokus på de digitala verktygen istället för ämnesinnehållet vid eventuella tekniska problem samt minskad kontroll kring vad eleverna gjorde. De kunskapsluckor som identifierats i denna litteraturstudie och som skulle kunna gynnas av vidare forskning, är vilka problem som behöver tas hänsyn till vid val av digitala verktyg för pedagogiskt mervärde i undervisningen samt stöd iför lärare vid beslutstagande om hur digitala verktyg kan implementeras i undervisningen.

  • 40.
    Gustaf, Arvidsson
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Pedagogiska diskurser i samhällskunskapens demokratiundervisning: En kvalitativ studie av lärares tolkning och iscensättning av läroplanspolitiska mål2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka pedagogiska diskurser som framträder när samhällskunskapslärare på en västsvensk gymnasieskola talar om hur de undervisar om demokrati samt vilka diskurser som framträder genom undervisningens examinationsuppgifter. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare samt av de prov som syftar till att examinera demokrati. Detta material analyseras sedan tematiskt med hjälp utav Basil Bernsteins teorier om bland annat den pedagogiska diskursen, vilket utgör föreliggande studies teoretiska ramverk. 

    Resultatet visar att undervisningen i demokrati ser olika ut på en och samma skola beroende på vem det är som undervisar. Till största del innehåller den pedagogisk diskursen en horisontell kunskapsstruktur vilket visar sig i framförallt lärarnas examinationsuppgifter, men också till viss del i deras egna utsagor. Uppsatsen visar också att skillnader i elevsyn mellan lärare påverkar undervisningen i olika riktningar. Vidare argumenteras det för att det existerar olika diskursiva grupptillhörigheter på en västsvensk gymnasieskola, men att det finns en dominerande kommunikativ och ämneskonceptuell diskurs som de flesta samhällslärare verkar inom.

  • 41.
    Hallner, Ulrika
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hansson, Anna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    "Så att det inte blir den här pingpongbollen, utan att det är mer basket": En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med muntlig kommunikation i matematikundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Svensk matematikundervisning har under lång tid kritiserats för att eleverna arbetat enskilt i sina matematikböcker. På så sätt har eleverna inte fått möjlighet att kommunicera matematik och därför inte kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Men mycket har hänt i svensk matematikundervisning de senaste åren. En ny läroplan har kommit och många lärare har fått vidareutbildning i matematik genom Matematiklyftet.

    Denna studies syfte är att undersöka hur lärare resonerar om betydelsen av muntlig kommunikation i matematik och vilka arbetsformer de säger sig använda för att främja den.

    Totalt har fem lärare som arbetar i årskurs F-3 intervjuats. Två av lärarna bedriver sin undervisning helt utan matematikbok.

    Resultatet visar att lärarna prioriterar interaktionen mellan eleverna. Lärarna anser det vara viktigt att de själva använder sig av ett korrekt matematiskt språk, men har olika syn på hur viktigt det är att eleverna gör det. Lärarna använder sig av flera kommunikationsutvecklande metoder i sin undervisning och använder flertalet semiotiska resurser för att möta olika elevers lärstilar.

    Slutsatsen är att det inte finns några direkta skillnader mellan de lärare som använder matematikbok och de som arbetar utan matematikbok gällande hur de resonerar kring muntlig kommunikation och hur de beskriver sin matematikundervisning. Det skulle vara intressant att genom vidare forskning undersöka hur lärare arbetar med muntlig kommunikation med elever med svenska som andraspråk.

  • 42.
    Hammarberg, Katarina
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Larsson Hammarberg, Anette
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Med språket som grund till förståelse: - en kvalitativ studie av lärares uppfattningar kring det matematiska språket, dess användning och betydelse för matematikinlärningen.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i år 1 och 2 definierar, använder och introducerar det matematiska språket. Detta bland annat för att förstå vilken roll det matematiska språket spelar för matematikförståelse då det sägs att svenska elevers matematikkunskaper är sämre jämfört med andra länder. Efter analysen av de kvalitativa intervjuerna med de fyra lärarna har vi, efter att ha inspirerats av fenomenografin, jämfört vår analys med vad forskningen anser om ämnet. Vi har utgått från socialkonstruktivismen och därför är kommunikation av olika slag en röd tråd genom vårt arbete. Med kommunikation menar vi här, kommunikation mellan människor, med läroböcker samt kommunikationen med konkretiseringsmaterial. I vår analys har vi kommit fram till 2 strategier med 4-5 kategorier var. Av detta har vi dragit slutsatsen att lärarna i våra intervjuer är ganska klara över sin definition av det matematiska språket, men att det är svårt att förklara innehållet i det matematiska språket på ett kortfattat sätt. De använde sig alla av kommunikation av olika slag, i sin matematikundervisning, för att få elever att bygga upp sin förståelse av det matematiska språket. Det som tydligast skilde lärarna åt i sin introduktion och användning av det matematiska språket var användningen av ett visst begrepp och orsaken till det, utnyttjandet av medveten kommunikation mellan elever och insikten över kopplingen mellan konkretisering och det matematiska språket. Enligt en ny forskning (Olander, 2010) kan elever lättare tillägna sig vetenskapliga begrepp om de får diskutera begreppen med varandra och bygga upp ett interlanguage, ett så kallat blandspråk, mellan deras vardagliga språk och det vetenskapliga språket. Detta tillsammans med Löwings (2004, 2008) uppfattning om att konkretiseringen måste byggas upp med matematiska begrepp så att man senare kan använda konkretiseringen då matematiken blir alltför abstrakt har gett oss grunden till vårt resultat. Matematik behöver utgå från elevernas erfarenhetsvärld, matematikspråkets innebörd måste diskuteras fram mellan elever och mellan lärare och elever samt att det ska finnas koppling i språket mellan konkretiseringen av matematik till det abstrakta. Vad som vi också kommit fram till är att det formella matematikspråket ska finnas i klassrummet oavsett om man diskuterar, arbetar med lärobok eller konkretiserar.

  • 43.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Halmstad University, School of Humanities (HUM), Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Beyond the Book Cover: Curriculum Goals and Learning Materials2010In: Opening the Mind or Drawing Boundaries?: History Texts in Nordic Schools / [ed] Þorsteinn Helgason, Simone Lässig, Göttingen: V&R Unipress, 2010, p. 107-120Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Subject curricula of the Swedish school start with a section devoted to “Goals to aim for” or learning outcomes. The outcomes here described are more often than not generic skills or adherence to certain values with the purpose to serve as a foundation for future learning and development. Typical examples are the ability to consciously form and express ethical standpoints based on knowledge and personal experiences or to empathise with and understand other people’s situation.

    In addition there is another section headed “Goals to be achieved” or learning objectives closely coupled to assessment criteria. These objectives can relate to content as well as to skill, but in both cases they can be described in a final form, as knowledge either gained or not gained. The teacher/examinator should be able to assess to what extent the pupils have attained these objectives and translate it into grades.

    This double set of goals is, in it’s way, both natural and unavoidable. But an unforeseen consequence is that it renders the Swedish school system a certain degree of ambiguity which in turn can be seen as reflecting a transition from one paradigm of learning to another: one focussing on learning as content and product and the other on learning as process and development. At present the “learning as product paradigm” and a strive for accurate and reliable assessment criteria (that in turn could be used for quality assessment and accountability) dominate the political agenda.

    The preliminary findings from a survey conducted in 2006/2007 indicate that History teacher vacillate between the content/product and the process/development mode of learning. Teachers express a certain degree of disappointment with the dominating learning tools – the textbooks – that in their opinion focus mainly on content. Working towards the learning outcomes of the curricula will therefore require that textbooks are supplemented with other learning material. The survey results, however, indicates that supplementary learning material plays a limited role in everyday teaching and as a consequence learning objectives rather than the desired learning outcomes become guiding principles. The teachers’ reluctance to step outside the boundaries created by the textbook may at least partly be explained from the fact that the theoretical base of the concept of learning as process and development is of recent date and therefore has had limited impact on teacher education.

    The aim of the study is to contribute to the understanding of relations between educational goals and educational experience but also, hopefully, to add some useful items to the toolbox of History teaching practice.

  • 44.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Continuous Assessment of Historical Knowledge and Competence: Challenges, Pitfalls, and Possibilities2015In: Enriching History Teaching and Learning: Challenges, Possibilities, Practice: Proceedings of the Linköping Conference on History Teaching and Learning in Higher Education / [ed] David Ludvigsson & Alan Booth, Linköping: ISAK, Linköping University , 2015, p. 33-49Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    High-stake, end-of-course assignment tasks are not only experienced as stressful by students. It can also be questioned whether a single assignment task, however complex and many-sided, can address all relevant learning outcomes for a course and catch the multi-faceted character of historical knowledge.This paper discusses continuous assessment as an alternative to traditional end-of-course assessment. Previous studies as well as experiences from using continuous assessment in History courses at Halmstad University has been used in order to illustrate opportunities and drawbacks. A tentative conclusion is that continuous assessment does provide for more varied assignment tasks, thus giving teachers a broader view of students' achievements. Using continuous assessment, the assignment tasks can also more easily be experienced as part of the learning process and not only a checkpoint. Continuous assessment can therefore help students to develop a meta-understanding of their own learning.

  • 45.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Halmstad University, School of Humanities (HUM), Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Developing skills through history education2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    For the last few years my main part of my teaching has been within the field of Teacher Education. In order to prepare my students for their future profession as History teachers in the secondary school, my courses must of course deal with History, but also with how the learning of History can be facilitated and promoted. Learning History is of course linked to knowing History, and it was a somewhat strange experience when I suddenly realised that during my seven years of History studies – from the first undergraduate course to the PhD exam – no one had ever raised the issue of what it is to know History. Oh, we learned a lot about how to achieve historical knowledge, for instance through meticulous and critical source studies, but what that knowledge really consisted of was never discussed. So what do we mean when we say ‘Professor X really masters her subject’, or ‘Dr. Y displays a profound knowledge in his field of study’? Part of the knowledge is of course substantial (content) knowledge – but only a part. Collecting and storing facts – knowing that – doesn’t make you a historian. You must also be able to use the facts: interpret them, reason from them, make conclusions from them – knowing how. To this procedural knowledge can be added the conceptual knowledge that can be seen as a prerequisite for a scholarly approach to History. What students of History – on all levels, from primary school to postgraduate studies – is, then, not only to learn about what happened in the past but how to think about what happened in the past. And just as you will find it hard to learn playing the flute through listening to lectures or reading handbooks on flute-playing, thinking historically is very much a question of ‘learning by doing’ which means that History courses must give ample room for training the capacity of thinking. In my presentation I will further discuss possible interpretations of substance, procedure, and concepts in History studies as well as giving a few examples of how they can be illustrated and practised in class.

  • 46.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Historia som ämnesdisciplin och vardagsliv – ämnesdidaktiska utmaningar i ett flerkulturellt samhälle2015In: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, no 3, p. 1-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Even if an overwhelming majority of historians acknowledges that history can harbour a multitude of interpretations and thus a multitude of narratives of the past, history – as encountered by students from primary school to the first year at the university – more often than not takes the form of a single, coherent narrative marked by an almost inexorable determinism. Ever since the beginning of the 19th century, such public narratives have served as instruments for promoting a shared sense of (national) community, not least within the compulsory school system. In our time, in our pluralistic societies where the idea of a common past shared by all has become untenable, such public narratives also pose a dilemma that is both political and ethical: how can social coherence, inclusion, and integration be achieved if (a) community is dependent on a shared past while (b) no shared past can be found? In this article I suggest that a possible way of solving, or steering clear of, this dilemma is through a history education that strives to promote an understanding of history as interpretations, as (re-)constructions of narratives of the past. Such an understanding underlines the importance of being able to deconstruct already existing narratives. It will also elucidate history’s role in society, a role that consists not only of what history says about the past but also of what history does for shaping our perceptions of the present and the future. And, finally, it offers students the tools needed for evaluating and choosing among the many narratives of the past, picking those that may serve them as aids for temporal orientation in everyday life.

  • 47.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Halmstad University, School of Humanities (HUM), Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Historical Consciousness – a cul-de-sac or an indispensable contribution to history teaching?2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    For the last 30 years or so, the concept ‘historical consciousness’ has been frequently used in the discourse of History teaching and learning.The concept has often been linked to ‘heritage’ or ‘collective memory’ and thus sometimes dismissed as ‘non-historian’. It has also been linked to, sometimes equated to, ‘identity’ and it has sometimes been argued that a disciplinary approach to history denies the relevance of students' individual identities and life-worlds – an issue that cannot be brushed aside in a diverse society.Thanks to its vagueness, the concept therefore illustrates what Norwegian historian and history educator May-Brith Ohman Nielsen has called the two poles of historical knowledge: the scholarly/disciplinary pole and the enigmatic/poetic pole where the latter is about existential issues, community, identity, security, comfort – that which goes beyond the rational and cannot be analysed. The polarity does not, however, imply that these two aspects of history are incompatible. By highlighting the polarity, the concept ‘historical consciousness’ can also serve as a starting-point for linking the poles together, returning to Carl Becker’s proposition, put forward 80 years ago:“Our proper function is not to repeat the past but to make use of it, to correct and rationalize for common use Mr. Everyman's mythological adaptation of what actually happened. We are surely under bond to be as honest and as intelligent as human frailty permits; but the secret of our success in the long run is in conforming to the temper of  Mr. Everyman, which we seem to guide only because we are so sure, eventually, to follow it.”References of importance, apart from Becker and Ohman Nielsen mentioned above, include Keith C. Barton, Bernard Eric Jensen, Linda Levstik and the reports from the History Learning Project, Indiana University.

  • 48.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Historiemedvetande: att förena förflutenhet och nutid, skolhistoria och livsvärld2014In: Faglig kunnskap i skole og lærerutdanning: Nordiske bidrag til samfunnsfag- og historiedidaktikk / [ed] Lise Kvande, Bergen, Norge: Fagbokforlaget, 2014, p. 201-217Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Begreppet 'historiemedvetande' har sedan 30 år tillbaka varit ständigt närvarandei nordisk historiedidaktisk debatt. Sedan 20 år tillbaka har begreppet också haften central och framträdande roll i danska och svenska läroplaner.Begreppet är mångtydigt och öppnar för flera olika tolkningsmöjligheter. Detta har i nordisk debatt skapat ett spänningsförhållande mellan en historiedidaktik inspirerad av angloamerikansk forskning med fokus på kognitiva processer och förmågor och en som vidareutvecklat tysk forskning kring begreppet historiemedvetande i en tradition av handlings- och erfarenhetsorienterad pedagogik.I kapitlet diskuteras hur resultaten från det tyska forskningsprojektet 'FUER Geschichtsbewusstsein' kan öppna för ett brobyggande mellan dessa historiedidaktiska traditioner. En praktisk tillämpning kan vara att arbeta med mikrohistoriskt och personhistoriskt material för att samtidigt synliggöra två perspektiv på historien: den disciplinära historiens (skolhistoriens) fokus på övergripande processer och förlopp, och det personliga livsvärldsperspektivet där sambandet mellan förflutenhetstolkning, nutidsförståelse och framtidsperspektiv kan framträda ur enskilda inidividers handlingar och val.

  • 49.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Halmstad University, School of Humanities (HUM), Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Historisk kunskap i svensk grundskola - ett försök till begreppsbestämning2012In: Historiedidaktik i Norden 9: Del 2: historisk kunskap / [ed] Per Eliasson, KG Hammarlund, Erik Lund, Carsten Tage Nielsen, Malmö: Malmö högskola och Högskolan i Halmstad , 2012, p. 15-33Chapter in book (Refereed)
  • 50.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Halmstad University, School of Humanities (HUM), Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Promoting Procedural Knowledge in History Education2012In: Enhancing Student Learning in History: Perspectives on University History Teaching / [ed] David Ludvigsson, Uppsala: Uppsala universitet, 2012, p. 117-130Chapter in book (Other academic)
1234 1 - 50 of 164
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf