hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 976
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abel, Chitra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Parmlöv, Amalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    “Det handlar om demokratiuppdraget och allas lika värde”: En intervjustudie om hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en kvalitetsgranskning som utfördes av Skolinspektionen 2012 framkom att skolans demokratiuppdrag inte genomsyrar undervisningen. I föreliggande studie har undervisningen i religionskunskapsämnet undersökts, där studiens syfte har varit att undersöka hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag. Den frågeställning som studien ämnat få svar på är hur uppfattar religionskunskapslärare sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag? Sammanlagt medverkade sex religionskunskapslärare i årskurs 4–6 i en kvalitativ intervjustudie, där deras svar utgjorde empiri för studien. Empirin kodades och tematiserades utifrån en tematisk analys och resultatet analyserades ur det pragmatiska perspektivet med John Deweys syn på lärande. Resultatet från studien visade att religionskunskapslärarna har en tydlig uppfattning om ämnets relation till demokratiuppdraget, där de för utförliga resonemang kring hur det tar sig till uttryck både i undervisningens utformning och genomförande. Kopplar man det till Skolinspektionens granskning, där det framkom att uppdraget inte blev framträdande i undervisningen, kan man dra slutsatsen att religionskunskapsämnet med sitt ämnesinnehåll och utformning har förutsättningar för att fostra demokratiska medborgare av eleverna. De didaktiska implikationerna av studien understryker vikten av att lärare är medvetna om hur deras ämne kan ställas i relation till demokratiuppdraget. Vidare hade det varit möjligt att professionen hade gynnats av mer utarbetade och ämnesdidaktiska metoder för hur man arbetar utifrån en medveten värdegrund. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abel, Chitra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Parmlöv, Amalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lärares resonemang kring värdegrundsarbete2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med vår litteraturöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild över lärares resonemang kring värdegrundsarbete. Och belysa religionskunskapsämnets roll för detta arbete. Skolan ska förmedla demokratiska värden och fostra goda samhällsmedborgare. Hur och när detta ska göras framgår, för lärarna, inte lika tydligt. Det är främst i kursplanen för religionskunskapsämnet som det går att återfinna en tydlig koppling mellan det centrala innehållet, etik, och värdegrundsarbete.

    I denna litteraturöversikt är syftet att sammanställa och analysera forskning som är gjord om värdegrundsarbete i skolan med fokus på lärarnas resonemang och ställa detta i relation tillreligionskunskapsämnet. Frågeställningarna som vi syftar att besvara är:

    1) Hur resonerar lärare kring värdegrundgrundsarbete?2) Hur resonerar religionskunskapslärare kring värdegrundsarbete i relation till ämneskompetens?

    Studierna från resultatet visar att lärare arbetar reaktivt och oplanerat när det kommer till värdegrundsarbete. Det framkommer även att lärarna i studierna inte gör kopplingar till vare sig teorier eller forskning utan ser till egna erfarenheter från exempelvis barndomen. Lärarna refererar inte till styrdokumenten när de resonerar kring värdegrundsarbete. Däremot framkommer det att religionskunskapslärarna i studierna från resultatet gör kopplingar till styrdokumenten. Didaktiska implikationer av resultatet är främst kopplat till behovet av mer ämneskompetens för såväl religionskunskapslärare som andra lärare för att ge samtliga lärare förutsättningarna till en professionell värdegrund.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abou-Shakra, Hanan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lind, Tess
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En litteraturstudie om läsförståelse och vilka faktorer som påverkar den hos elever i grundskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som påverkar elevers läsförståelse i grundskolan. Utifrån syftet kunde en frågeställning formuleras: “Vad säger forskningen om vilka faktorer som kan påverka elevernas läsförståelse i grundskolan?” Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som har gjorts i databaserna SwePub och ERIC. Resultatet visar att de faktorer som påverkar läsförståelsen hos elever i grundskolan är Faktorer från elevernas hemförhållande och bakgrund, Faktorer i undervisningen och Hur olika texttyper kan påverka läsförståelsen. Resultaten i litteraturstudien visar även att elever behöver stöd i sin undervisning med hjälp av olika metoder samt att föräldrarna har en betydelse för elevers lärande i skolan. Fortsatt forskning inom området läsförståelse är att mer ingående se på hur föräldrars utländska härkomst påverkar lärandet hos eleverna. Att konkretisera vilka strategier som lärare kan använda sig av för att utveckla elevernas läsförståelse i undervisningen i ämnet svenska kan också vara ett nytt forskningsområde.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abrahamsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lundgren, Sabina
    Högskolan i Halmstad.
    Peka inte på mig, peka på plattan!: Barns interaktion med en applikation2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Valet av applikationer är inte alltid lätt eftersom pedagoger oftast har ett syfte med vad applikationen bör lära barn men det stämmer inte alltid överens med vad applikationen faktiskt förmedlar (Lindström, Gulz, Haake & Sjödén, 2011; Petersen, 2015b). Därför vill vi nu med vår studie undersöka medierade handlingar som sker när barn använder sig av en applikation och i förlängningen bidra med kunskap till pedagoger så att användandet av applikationer kan utvecklas i förskolans verksamhet. Vi väljer att använda oss av applikationen Sneak för att den är okänd för de barnen vi observerar och vi vill ta reda på vad det sker för handlingar när barnen är i interaktion med den. Vi använder oss av det sociokulturella perspektivet i vår studie och vi kommer att samla in vårt empiriska material genom att observera två olika barngrupper som använder sig av Sneak. Det förutbestämda syftet med vår valda applikation är rörelse men vårt resultat visar tydligt på att det sker flera olika typer av handlingar när barnen använder sig av Sneak. Det erbjuds sampel, kommunikation och ett vidgande av barnens erfarenhetsvärldar. Vi kan se att de får möjlighet att känna glädje och spänning. Sneak erbjuder även barnen möjlighet att använda sig av olika strategier, att lösa problem som uppkommer samt att röra på sig. Eftersom det alltid sker medierade handlingar när människan är i interaktion med tecken eller verktyg drar vi slutsatsen att det viktigaste inte är att det måste ske ett specifikt syfte vid användandet av en applikation, utan snarare att som pedagog ta tillvara på barns intresse, tidigare erfarenheter och utveckla vidare de handlingar som sker i interaktionen för att möjliggöra lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abrahamsson Olsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Estetisk växtvärk: Bildkonstens potential till ett growth mindset2020Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Ackevall, Nina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Martinsson, My
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Strategiernas stödjande roll: En kvalitativ studie om hur friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt stödjer villkoren för lärande mot motion2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsstrategier som stödjer villkoren för att främja lärandet mot motion. Ett delsyfte är att urskilja likheter samt skillnader inom friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt för att synliggöra vilka av dessa som visar sig ge bäst förutsättningar för motion.

    Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier och begrepp som Social cognitive theory (SCT), den proximala utvecklingszonen, autonomt stöd, Habermans kommunikationsteori och lärande.

    Metod: Studien utgår från en Hermeneutisk forskningsansats som baseras på en kvalitativ metod där intervjuer har förekommit. Fem intervjuer genomfördes, varav fyra via e-post och ett via personligt möte.

    Resultat: Resultatet belyser att det förekommer likheter samt skillnader inom samtliga friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt. Ett samspel mellan arbetsstrategier är även en aspekt som lyfts fram. Att anpassa arbetet efter individen är en viktig aspekt som samtliga friskvårdsverksamheter belyser.

    Slutsats: Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetsstrategier bör samverka mellan varandra för att ge bäst villkor för lärande mot motion. Villkoren främjas utifrån att friskvårdsverksamheter tillämpar ett samspel mellan flera strategier i sitt arbetssätt. Det går alltså inte att urskilja vilka strategiska arbetssätt som är mest främjande. Genom att anpassa arbetsstrategier efter individ möjliggör att villkor för lärande väcker engagemang och motivation till att vilja motionera. Detta utifrån tillgång av motionsformer, en inlärningscentrerad miljö utifrån rådgivning, kompetens samt mål utifrån målsättning samt en utvecklande process av uppföljning. En viktig aspekt är även att uppdatera samt utveckla verksamheters strategiska arbetssätt i syfte till att främja villkoren mot motion.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Missner, Mario
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Adolfsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Holmberg, Hampus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Jag är en kille, fast jag har tjejkläder: En kvalitativ studie om barns konstruktion av kön i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur barn konstruerar kön i den fria leken på förskolan och om heteronormativitet påverkar denna konstruktion. Hur använder pojkar och flickor språket i relation till kön i fri lek? Hur kommer heteronormativitet till uttryck i barns fria lek? Föreliggande studie har utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vi använde oss av produktion av kvalitativa data genom videoobservationer på barn i förskolan, mellan åldrarna tre till sex år gamla. Resultatet visar att pojkar och flickor konstruerar sitt kön genom varierade könsladdade begrepp, språkliga repertoarer och handlingar. Manlig och kvinnlig heteronormativitet kom till uttryck genom dessa uttryck.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Ahlabo, Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Blickby, Sebastian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    (O)likabehandlingsplaner: En kvalitativ textanalys av tre skolors likabehandlingsplaner2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar:

     

    Frågan till de nationella styrdokumenten är följande:

    • Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]?

     

    Frågor till lokala handlingsplaner:

    • Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?
    • Hur förhåller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]?

     

    Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys. I denna studie har vi kunnat se att en utav de tre slumpmässigt utvalda grundskolornas likabehandlingsplaner har allvarliga brister, främst rörande kartläggning och nulägesanalys. 

     

    [1]Skolverket 2009b

    [2]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

    [3]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

    [4]Skolverket 2009b

    [5]Skolverket 2009b

    [6]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

    Fulltekst (pdf)
    (O)likabehandlingsplaner
  • 12.
    Ahlgren, Daniel
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Littorin, Philip
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Idrott och hälsa ur lärarnas perspektiv": - En kvalitativ studie om hur lärarna arbetar med Idrott och Hälsa samt styrdokumentens kopplinf till praktiken2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden. Resultatet av empirin visar lärarnas olika syn på hur deras undervisning utförs och det är med blandade åsikter de beskriver hur man genom styrdokumenten kan nå en ultimat undervisningssituation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Ahlin, Catharina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Att visa tillrätta istället för att tillrättavisa: en aktionsforskningsstudie om sociala berättelser2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier. Den ena kategorin ”läsning och utvärdering” fokuserar hur eleven deltog i arbetet med att läsa berättelsen medan den andra kategorin ”praktisk tillämpning” fokuserar utfallet av hur eleven tillämpade de strategier som berättelsen fokuserade. Resultatet visar att metoden fungerar utanför det autistiska spektrat då eleven har gjort små framsteg under tiden som vi arbetat med den sociala berättelsen. Eleven hade även en positiv inställning till att läsa berättelsen och blev mer mottaglig för den med tiden. Studien har visat på ett sätt gällande hur arbetet med sociala berättelser utanför den autistiska spektrat kan gå till och att det är genom att se till möjligheterna som förändring kan åstadkommas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ahrling, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Zlatunic, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur ska vi kunna förstå varandra?: Förskollärares samtal kring barns andraspråkslärande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Al Banna, Batool
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    El-Imam, Aiya
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Språk- och identitetsutveckling i förskolan: Förskollärares beskrivningar av sitt arbete med flerspråkiga barn.2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to study the preschool teacher´s descriptions of their work to support multilingual children's language development and the strengthening of their identity in preschool. In order to achieve the aim, the following question has been formulated: What methods and materials do preschool teachers describe that they use to support multilingual children's language and identity in preschool? Previous research shows a lack of knowledge among educators about how they should work to be able to develop children's identity and support children's development in the Swedish language and the children's mother tongues. A qualitative method has been used in this study where interviews in combination with observations have been carried out at preschools in southern Sweden. The study's theoretical starting points are social constructionism and the sociocultural perspective. The results show that preschool teachers use the same working methods and methods to both develop children's language and communication skills but also to strengthen their identity. Methods and working methods that appear in the results include image support, body language, TAKK, language bags and the Kippin Family. The results of the study also show the importance of highlighting children's mother tongue and offering them security so that they can develop and form new skills. Finally, it emerged that the preschool teachers’ commitment and attitude affect children's learning and development in preschool. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Al Kabra, Mohammad
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Farhadi, Arash
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Språkstörning inom Matematiken: Matematiklärarens strategier för att inkluderaelever med språkstörning i högstadiet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elever med språkstörning kan ha svårt att tillgodogöra sig matematikundervisningen, vilket kan påverka deras kunskapsutveckling och möjlighet att nå de fastställda kunskapskriterierna. Därför är det nödvändigt att undersöka hur språkstörning kan påverka elevernas matematikinlärning och vilka metoder som finns för att inkludera dessa elever i undervisningen.

    I detta examensarbete genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utvalda matematiklärare på högstadiet för att undersöka dessa frågor. Insamlad empiri analyserades utifrån en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarks (2006) beskrivning.

    Resultatet visar att Vygotskijs sociokulturella lärandeterori än idag har ett stort inflytande på dagens undervisning. Samtliga lärares svar genomsyrades av detta perspektiv och visar på vikten av att anpassa materialet och arbeta i mindre grupper för att ge eleverna med särskilda behov det stöd de behöver. Lärare använder flertalet olika strategier i sin strävan att inkludera elever med språkstörning i matematikundervisningen och eftersträvar en variation. Dessa strategier inkluderar användning av visuella hjälpmedel, repetition och övning, bildstöd, scaffolding och utomhusmatematik.

    Slutsatsen av detta examensarbete förklarar vikten av att beakta elevernas språkliga behov när det gäller matematikundervisning och att olika metoder kan användas för att inkludera elever med språkstörning. Specialpedagogen har en viktig roll i att samarbeta med lärarna och hjälpa till att anpassa materialet och ge extra stöd till de elever som behöver det. Det är av stor vikt att de eleverna med särskilda behov inte exkluderas från den normala undervisningen utan ska få uppleva en social inkludering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Alberti, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bjällö, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Möjligheter är ju vårt ansvar att ge dem": En socialkonstruktivistisk studie om förskollärares beskrivningar av arbetet med barns delaktighet i barninitierad lek2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver barns möjligheter till delaktighet i barninitierad lek. De frågeställningar studien utgår från är: Vilka faktorer beskriver förskollärare har betydelse för barns möjligheter till delaktighet i barninitierad lek? samt Hur beskriver förskollärare arbetet med att skapa förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet i barninitierad lek? 

    Språket och sociala sammanhang är centrala utgångspunkter i arbetet. Studiens metodologi utgår från en socialkonstruktivistisk vetenskaplig ansats och empirin analyseras med hjälp av en tematisk analys. Insamlingen av empiri har skett utifrån kvalitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer med fem legitimerade förskollärare. Utifrån förskollärarnas beskrivningar konstrueras en förståelse för att den barninitierade leken präglas av en social komplexitet. Det framkommer även att förskollärarnas syn på delaktighet har stor betydelse för vilka möjligheter barn ges till delaktighet i den barninitierade leken. Förskollärarna beskriver hur de arbetar för att ge barn förutsättningar genom att vara närvarande, stötta med redskap samt anpassa miljön utifrån barnens olika behov. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Albrektsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Green, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    INKLUDERANDE ARBETSSÄTT I FÖRSKOLAN: en studie om hur pedagogers förhållningssätt påverkar barns delaktighet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att få barnen inkluderade och uppleva delaktighet. Frågeställningarna i studien är, på vilket sätt visar sig ett barncentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? På vilket sätt visar sig ett vuxencentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? Data inhämtades genom observationer på en förskola i halland. Resultatet visar att när pedagogen har ett barncentrerat förhållningssätt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om två pedagoger ingår i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhållningssätt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhållningssättet att ta överhand. Det är en svår uppgift för pedagogen att få alla barn inkluderade om arbetslaget har olika förhållningssätt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid2013Inngår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1, s. 15-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.

  • 20.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning: Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.

    Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.

  • 21.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Kursguiden som instruktion och styrdokument: Konstruktioner och bruk av kursguider vid Göteborgs universitet2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Kursguidernas roll i högre utbildning: En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet2013Inngår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1, s. 37-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.

  • 23.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Keller, Christina
    Jönköping International Business School, Jönköping, Sweden.
    Kursguider, kursinstruktion och kursbeskrivning: Ett rundabordssamtal om kursguidepraktiker i högre utbildning2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vad ska en kursguide eller kurs-PM innehålla? Hur bör ett sådant dokument struktureras? Kursguider har som instruktionsdokument kommit att bli allt mer viktiga som dokument i undervisning på universitet och högskolor och utvecklats till att bli ett semiofficiellt dokument mellan kursplanernas formella nivå och undervisningens mer informella nivå (jfr Robinson 2011, Rowan & Correnti 2009). Ett exempel på detta är att betygskriterier tenderar att flyttas från kursplaner till kursguider. Som område ligger kursuidepraktiker nära den utveckling som sker inom kursplaneområdet och har i likhet med denna ett tydligt fokus på Constructive Alignment eftersom mål i kursplanen förklaras och konkretiseras i studieguiden (Martone & Sireci 2009). Utvecklingen av kursguider måste därför ha ett tydligt kvalitetsperspektiv med goda möjligheter till transparens och granskning (Porter 2002). En annan central aspekt av kursguidepraktiker är de sätt på vilket IKT kommit att påverka utvecklingen av kursguider. På vilka sätt kan lärplattformar och digitala medier användas? Digitala tekniker ger idag möjlighet att gå bortom ett papperstänk vad gäller instruktioner med ett enkelriktat budskap till att istället utgöra grund för interaktivitet och medskapande mellan lärare och student. Kursens gång kan därmed påverka utformningen av kursguiden som alltså blir både kommunikation, instruktion och dokumentation kring kursens mål och genomförande. Kursguider som forskningsområde är ett område med omfattande forskning vad gäller kursplanekonstruktion och instruktionsdesign (för en forskningsöversikt, se Roher & Pashler 2010), men med i stort sett obefintlig forskning om dess praktiker.

    Rundabordssamtalet kommer att ske i form av ett samtal mellan högskolepedagoger från västsvenska högre lärosäten. Målgruppen för rundabordssamtalet är dels pedagogiska ledare och dels undervisande lärare. Rundabordssamtalet är ett led i projektet Bättre Studieguider på Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborg universitet och det utbyte som påbörjats mellan västsvenska universitet och högskolor kring erfarenheter och idéer om kursguidepraktiker.

    Martone, A. & Sireci, S. G. (2009) Evaluating Alignment Between Curriculium, Assessment, and Instruction. Review of Educational Research 79(4), s. 1332–1361.

    Porter, A. C. (2002) Measuring the Content of Instruction: Uses in Research and Practice. Educational Researcher 31(7), s. 3­–14.

    Robinson, G. (2011) Designing Effective Instruction. Hoboken, NJ: Wiley.

    Roher, D. & Pashler, H. (2010) Recent Research on Human Learning Challenges Conventional Instructional Strategies. Educational Researcher 39(5), s. 406–412.

    Rowan, B. & Correnti, R. (2009) Studying Reading Instruction With Teacher Logs: Lessons From the Study of Instructional Improvement. Educational Researcher 38(2), s. 120–131.

  • 24. Aldrin, Viktor
    et al.
    Scheja, Max
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Högskolepedagogik2014Inngår i: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Aleborg, Hannah
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Askemyr, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    GRUNDSKOLAN - EN SKOLA FÖR ALLA - EN IDÉANALYS AV NIVÅGRUPPERING ÖVER TID2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.

    Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.

    I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande. En slutsats blir att det inte upplevs finnas några fungerande alternativ.

    Nyckelord: differentiering, heterogenitet, homogenitet, läroplaner, nivågruppering

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Alexandersson, Linn
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Meijer, Lina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svahn, Erika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Förändrade studieförutsättningar för högskolestudenter under covid-19 pandemin.: En kvalitativ studie om hur högskolestudenter beskriver utmaningar för lärandet under en pandemi.2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Covid-19 pandemin var något som ingen var förberedd på skulle inträffa. Det innebar ett snabbt smittspridningsförlopp till världens länder och samhällena fick omedelbart ställa om på grund av restriktionerna som följde. Arbetsplatser och utbildningsinstitutioner blev beordrade att arbeta hemifrån i den mån det var möjligt, vilket innebar en plötslig omställning till distansstudier för studenter på högskolor och universitet. Studiens syfte var därför att beskriva hur studenters känsla av sammanhang och förutsättningar för lärande har påverkats av de ofrivilliga distansstudierna under covid-19 pandemin. Det framgår även vilka studiestrategier studenterna nyttjat under distansundervisningen. Teorierna som användes vid tolkning av resultat, var det sociokulturella perspektivet på lärande samt hälsoteorin KASAM, eller ”känsla av sammanhang” som den även benämns. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella intervjuer som sedan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att studenterna har olika uppfattningar om hur distansen påverkat dem i olika aspekter, både positivt och negativt. Studenternas upplevelser kring den ofrivilliga distansundervisningen tyder på ett förändrat lärande. Genom att beskriva studenternas upplevelser kring den ofrivilliga distansen kopplat till både lärande och hälsa kan slutsatser dras om nödvändiga åtgärder för utbildningsinstitutioner som en guide eller hjälp för att främja välbefinnande och lärandet för studenter. Det bidrar även till att studien är relevant ur ett hälsopedagogiskt perspektiv. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Aliti, Erblina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Andersson, Liandrah
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Praktiska moment ur lärarens perspektiv2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad läraren anser om praktiska moment, vaddet har för påverkan på elevers lärande i NO- undervisning samt vilka problem som kanförekomma vid användning av praktiska moment i NO- undervisningen. Studien behandlar hurpraktiska moment kan stödja och vägleda elevens lärande i NO- undervisningen samt öka elevensintresse och kreativitet för ämnet ur lärarens perspektiv. Med lärarens perspektiv menar vi vadläraren anser om praktiska moment. Dock vill vi även lyfta fram problem som kan förekomma ochhur man kan göra för att förebygga dessa problem. För att besvara våra frågeställningar har vigenom systematiska undersökningar använt oss av avhandlingar och vetenskapliga artiklar för attjämföra för- och nackdelar mot varandra i relation till våra frågeställningar.Kursplanerna inom NO- undervisningen i de svenska skolorna betonar innebörden av eleverslärande med stöd av praktiska moment. Elever skall få förutsättningar till att lära sig olikanaturvetenskapliga arbetsmetoder.För att besvara våra frågeställningar har vi genom systematiska undersökningar använt oss avavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att jämföra för- och nackdelar mot varandra i relationtill våra frågeställningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28. Allbäck (Lysenko), Marina
    Formuvanja kulturnoji kompetenzii pjatiklasnikiv u prozeci vyvchennja romaniv J.K. Rowling2007Inngår i: Uchebnije zapiski Tavricheskogo Nazionalnogo Universiteta, Vol. 20, nr 4, s. 196-199Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 29. Allbäck (Lysenko), Marina
    Ujava jak projav tvorchogo myslennya uchniv na urokax literatury2008Inngår i: Zbirnik naukovix praz Berdjanskogo dergavnogo pedagogichnogo universytety, nr 4, s. 81-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Alm Nilsson, Carolina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Liljeblad, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Utanförskap och inkludering i svenskundervisning: en kunskapsöversikt om huruvida andraspråkselever kan inkluderas i ordinarie svenskundervisning2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I nuläget invandrar många barn och vuxna till Sverige av olika anledningar. Barnen ska bli en del av den svenska skolan och lära sig det svenska språket. I den svenska skolan finns ämnet svenska som andraspråk för de elever som inte har svenska som modersmål. De elever som har svenska som modersmål har däremot undervisning i svenska. Andraspråkseleverna hamnar ofta utanför klassrummet och utanför gemenskapen. Kunskapsöversikten undersöker hur andraspråkselever kan inkluderas i svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar och vilka metoder läraren kan använda sig av. De vetenskapliga artiklarna har vi systematiskt sökt i olika databaser. Resultat som kommit fram är att metoder, så som samundervisning, digitala verktyg och grupparbete, som gör att andraspråkselever och modersmålselever får kommunicera kan leda till inkludering. Slutsatsen är att det inte finns några riktlinjer för hur man ska inkludera eleverna utan man får testa sig fram med olika metoder. Fortsatt forskning bör ske kring hur andraspråkselever kan inkluderas i alla ämnen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Almqvist, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Jarekvist, Anja
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Att färga skolan med verkligheten": En studie i bemötandet av kulturell mångfald2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare?

    Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter.

    Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Alonzo, Alicia C.
    et al.
    Michigan State University, East Lansing, MI, USA.
    Berry, Amanda
    Monash University, Melbourne, Australia.
    Nilsson, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Unpacking the Complexity of Science Teachers’ PCK in Action: Enacted and Personal PCK2019Inngår i: Repositioning Pedagogical Content Knowledge in Teachers’ Professional Knowledge / [ed] Hume, Anne, Cooper, Rebecca & Borowski, Andreas, Singapore: Springer, 2019, 1, s. 271-286Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter focuses on enacted PCK (ePCK), i.e. the specific knowledge and skills that science teachers use in their practice, as it plays out in specific classroom contexts while teaching particular content to their students. In unpacking this aspect of the Refined Consensus Model (RCM) of PCK, we consider both the nature of ePCK and its interactions with other realms of PCK, primarily personal PCK (pPCK). Recognising the complexity of classroom practice—in terms of both the uniqueness of each classroom situation and the necessarily spontaneous nature of classroom interactions—we propose a mechanism through which pPCK is transformed into ePCK, and vice versa, throughout the plan-teach-reflect cycle. We then illustrate these ideas using several empirical examples of efforts to capture and analyse science teachers’ ePCK (and associated pPCK). We conclude with discussion of some of the opportunities, challenges and implications of using the RCM, along with our unpacking of ePCK and its relationship to pPCK, as a means of understanding the knowledge that science teachers utilise in the midst of planning, teaching and reflecting.

  • 33.
    Alyhr, Li
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Svensson, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Störande elever eller samarbetande kamrater?: En jämförelse av elevers sociala samspel i två olika miljöer, utomhus och inomhus.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse. Pojkarna agerade olika beroende på miljön, flickorna däremot intog samma position, både inomhus och utomhus.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Amnebrink, Felicia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Samuelsson, Carolina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Vuxna ska lyssna på barn": En kvalitativ studie om barns berättelser om sina rättigheter i förskolans verksamheter2020Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2020 trädde Barnkonventionen i kraft som svensk lag. Artikel 12 innefattar att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. I Barnombudsmannens senaste årsrapport 2020 framkom det att få barn i skolåldern upplever att de känner sig hörda och lyssnade på. Förskolan är barns första möte med skolväsendet, därav är det ytterst viktigt att förskollärare arbetar aktivt med ett demokratiskt förhållningssätt som främjar barns delaktighet, medbestämmanderätt och att barn får kunskap sina rättigheter. Föreliggande studie utgår från barns perspektiv och synliggör barns berättelser och perspektiv på hur de får uttrycka sina rättigheter i förskolan. Studiens frågeställningar är följande: På vilka platser och i vilka sammanhang berättar barnen att de får bestämma i förskolan? samt Vad berättar barnen att de skulle vilja bestämma? Studien utgår från ett mikro-etnografiskt förhållningssätt och den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Civic engagement och delaktighet. Metoden för studien utgjordes av gruppsamtal, teckningar och fotografier som genomfördes tillsammans med barn från två olika förskolor. Resultatet av studien visar att barnen kände en bestämmanderätt kring sin lek och vart den utövas, de hade även starka önskningar om att få göra saker som vanligtvis inte sker i förskolans verksamhet. Resultatet visade även på att förskolorna använde demokratiska omröstningar och lottningar som ett tillvägagångssätt för att ta beslut, exempelvis vad de ska göra. Studien påvisar att pedagogerna i verksamheterna har ett lyhört demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen. Slutsatsen av studien är att barnen är medvetna om demokratiska regler och strukturer samt har kunskap om de demokratiska värden samhället grundar sig i.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Anderson, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Brynell, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Petersson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vinna eller försvinna: Ledares kompetensutveckling och hälsa under pandemin2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Pandemin har en stor påverkan på arbetsmarknaden där de som drabbats hårdast av pandemin är hotell- och restaurangbranschen. Arbetsplatsen har en stor påverkan på den anställdes kompetensutveckling och hälsa. Kompetensutveckling har uppmärksammats som betydelsefullt på arbetsplatsen eftersom detta resulterar i engagerade anställda, högre ekonomisk omsättning i företaget samt ett främjande inlärningsklimat. Därför är det betydelsefullt att undersöka hur ledare bemöter utmaningar inom hotell- och restaurangbranschen såsom pandemin, personalomsättningen samt utvecklingen som sker inom företaget. Syftet med studien var att beskriva ledares erfarenheter av hälsa och kompetensutveckling inom hotell- och restaurangbranschen under pandemin. Studiens teoretiska referensram och pedagogiska utgångspunkt är det anpassnings- och utvecklingssinriktade lärandet, där hälsoteorin KASAM tillåter studiens hälsoaspekter träda fram. För att svara på studiens syfte har elva ledare från olika hotell och restauranger deltagit i semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet utifrån intervjuerna analyserades sedan genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sociala sammanhang på arbetsplatsen under pandemin främjar kompetensutveckling och god hälsa, stress och krav på arbetet påverkar hälsan negativt, att planerat eller påtvingad kompetensutveckling inte alltid är hållbart utan endast ett medel för ett större mål. Konklusionen är att sociala relationer har en positiv påverkan på både kompetensutvecklingen och hälsan. Om lärandet upplevs meningsfullt, hanterbart och begripligt anses det indirekt vara hälsofrämjande. Den kompetensutveckling som sker påtvingat har visats påverka hälsan negativt. Avslutningsvis anses ledarnas kompetensutveckling och hälsa vara en process, vars erfarenheter upplevs påfrestande av den pandemiska kontexten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Andersson, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Myte, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Vi fick ju lite själva sätta upp vad man skulle ha med...”: En studie om utvecklingssamtal i förskolans kontext2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser ett antal förskollärare och vårdnadshavare ger uttryck för gällande utvecklingssamtal i förskolans kontext, vilket besvaras genom forskningsfrågan: hur talar förskollärare och vårdnadshavare om utvecklingssamtal i förskolans kontext. Studien vilar på socialkonstruktionistisk teoribildning med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare samt fokusgruppssamtal med fyra vårdnadshavare. Resultatet i studien synliggör fyra teman: någon annan har uppfunnit hjulet, titta lite i läroplanen, vi satte upp personliga mål och de håller väl oftast med samt diskurserna kring den osäkra förskolläraren och den legitimerade bedömningen. Resultatet visar att förskollärarna är osäkra gällande hur de ska uttrycka sig om innehållet i utvecklingssamtalet samt att både förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig positivt gällande bedömning av det enskilda barnet under utvecklingssamtalet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Amelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Aldeborn, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Materialet är inte låst, det kan användas på många olika sätt”: Barns handlingsutrymme i inomhusmiljön på förskolan – ur förskolepersonals perspektiv2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inomhusmiljön på förskolan är avgörande för barns lek, lärande och utveckling. Miljön påverkar hur individer interagerar med andra och bjuder in till olika typer av beteenden. Samtidigt blir barn sällan delaktiga och inkluderade i utformningen av miljön, utan miljön speglar i stället de vuxnas förväntningar och mål. Ofta beskrivs förskolepersonal vara de som begränsar barns handlingsutrymme och möjliga handlingserbjudanden. Syftet med föreliggande studie var därför att förstå förskolepersonals perspektiv på deras handlingar i förhållande till barns handlingsutrymme i inomhusmiljön på förskolan. Föreliggande studie är en kvalitativ studie med inspiration från hermeneutiken där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studien har utgångspunkt i Gibsons affordance teori och empirin har analyserat utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att förskolepersonalen är positiva till barns utforskande av miljöns handlingserbjudanden och att barn ges ett relativt stort handlingsutrymme i inomhusmiljön på förskolan. Förskolepersonalen beskriver sina handlingar som stöttande för barn, dock måste förskolepersonalen begränsa barns handlingsutrymme när det finns säkerhetsrisker eller när barn riskerar att störa varandra. Sammanfattningsvis strävar förskolepersonalen alltid efter att ge barn handlingsutrymme.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ståhl, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Matematik med toddlarna, det bara händer: Ett examensarbete om de yngsta barnens matematiserande på förskolan2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I vår studie har vi valt att fokusera på hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för dem. Vi har även undersökt om pedagogerna anser om det är någon skillnad i arbetssätt beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vårt examensarbete är att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik på förskolan med de yngsta barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men även vår egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.

    Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod, då vi har intervjuat fyra pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv grundsyn samt goda kunskaper till matematik och de anser att de arbetar aktiv med toddlarna. De använder sig av matematiken som finns i barnets vardag, men de brister i synliggörandet av den osynliga matematiken. De anser även att barnen i de olika åldersgrupperna får lika mycket matematik men på olika vis.

    De slutsatser som vi har kommit fram till är att det är oerhört viktigt att vara en medveten pedagog som kan se både den synliga och osynliga matematiken för att på så sätt kunna synliggöra lärandet för barnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Westerlund, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Idrottsundervisningens förutsättningar: En intervjustudie sett ur ett lärarperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet idrott och hälsa, i dagens skola.

     

    Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva idrott och hälsa i skolan.

       

    Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har. De förutsättningar som omger ämnet skiljer sig från skola till skola, och mycket handlar om vad man gör det till och pedagogens eget förhållningssätt.

     

    Slutligen problematiseras frågan om vilka förändringar som kunde gjorts för att studien skulle blivit bättre. Förmodligen beror det på flera orsaker: Författarna till föreliggande studies kunskaper kring utformningen av en C-uppsats, en större bredd av informanter och mer tid. 

     

     

     

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Andersson, Anton
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Benes, Zsofia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Underskatta inte den tryckta läroboken i en digital tidsålder: En enkätstudie om gymnasieelevers användning av och uppfattning om digitala och tryckta läroböcker i biologi och naturkunskap2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka elevers användning av, och uppfattningar om, digitala respektive tryckta läroböcker i biologi och naturkunskap. Ett annat syfte är att undersöka vilket samband några motivationsaspekter har med dessa variabler. Studien har genomförts som en kvantitativ enkätstudie bland 590 gymnasieelever på högskoleförberedande program i en mellanstor stad i södra Sverige. Enkätsvaren samlades in på lektionstid under ca två veckors tid. Enligt resultatet av enkätundersökningen är användningen av läroböcker större under lektionstid än utanför, oavsett boktyp. Om eleverna skulle få välja typ av lärobok till sin pågående kurs i biologi/naturkunskap skulle 67 % önska både digital och tryckt lärobok, och 7 % skulle föredra endast digital lärobok. Eleverna har generellt en mer positiv attityd till tryckta böcker, dock upplevs den digitala bokens tillgänglighet som en fördel. Enligt studiens resultat har intresse för biologi/naturkunskap och en positiv attityd till läsning ett positivt samband med användningen av läroboken, främst utanför lektionstid. Elevernas uppfattning om lärobokens betydelse för sitt lärande korrelerar också positivt med användning oavsett sammanhang. Resultatet tyder på att motivationsaspekter har ett samband med användningen av läroböcker. Slutsatsen är att elever värdesätter valfrihet och den tryckta bokens egenskaper i högre grad än egenskaperna hos den digitala boken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Andersson, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sinani, Ramiza
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Danielsson, Ronja
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    “De pratar aldrig om det” - att göra det osynliga synligt: En möjlighet att synliggöra lärandet och kunskapen kring psykisk hälsa och ohälsa i gymnasieskolan.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar och att de mår sämre idag på grund av all stress och krav som ställs på dem i skolan. Den befintliga forskningen berör ungdomars mående men vilka kunskaper som förekommer hos ungdomarna om psykisk hälsa och ohälsa är begränsat. Skolan är en viktig plattform för lärande där elever ska kunna utvecklas och bland annat främja sin psykiska hälsa. Mår eleverna inte bra psykiskt, kan de inte ta till sig kunskapen som erbjuds i skolan och lärandet begränsas. Därför behövs det strategier i skolan där all skolpersonal gemensamt arbetar för att öka den psykiska hälsan hos eleverna. Det är av vikt att elever har kunskap om detta ämnesområde och vet vart de kan vända sig om så behövs.

     

    Syfte: Syftet är att synliggöra lärandet kring psykisk hälsa och ohälsa på gymnasieskolor och undersöka vilka förutsättningar och villkor som finns för hälsofrämjande arbete inom psykisk hälsa ur elevhälsopersonal- och elevperspektiv.

     

    Forskningsfrågor: 1. Vilka kunskaper visar eleverna att de har om psykisk hälsa och ohälsa? 2. Hur uppfattar gymnasieeleverna att psykisk hälsa och ohälsa behandlas utifrån ett lärandeperspektiv i skolan? 3. På vilket sätt arbetar elevhälsopersonalen med hälsofrämjande insatser kring psykisk hälsa i gymnasieskolan? 4. Hur kan arbetet kring psykisk hälsa och ohälsa utvecklas i gymnasieskolan? 5. Stämmer elevernas och elevhälsopersonalens uppfattning om hur psykisk hälsa och ohälsa behandlas i skolan utifrån ett lärandeperspektiv?

     

    Resultat: Gymnasieelevers kunskaper om psykisk hälsa och ohälsa är begränsade. Elever och skolpersonal upplever att lärandet kring psykisk hälsa och ohälsa förekommer lite eller inte alls och är något som båda parterna anser behöver integreras mer i gymnasieskolornas undervisning. Elevhälsopersonalen har som ambition att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa och hälsofrämjande med psykisk hälsa men begränsningar i form av tid- och resursbrist hindrar detta arbete. Både elever och elevhälsopersonal har förslag till utvecklingsmöjligheter genom att till exempel arrangera temadagar och pausaktiviteter i skolan. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wilund, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Motionsutövares möjligheter och omöjligheter : Synliggörandet av motionsval och deltagarvillkor2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många människor i Sverige utövar idag olika former av fysisk aktivitet på sin fritid, och utbudet på motionsformer ökar stadigt. Många träningsverksamheter formar sitt utbud efter trender och efterfrågan. I det allt större utbudet av motionsformer måste individer göra olika val. Dessa val kan vara olika beroende på en individs tidigare erfarenheter av eller smak för motionsform. Det övergripande syftet är att belysa motionsutövares träningsvillkor på en träningsanläggning, utifrån framträdande handlingsmönster. Genom att synliggöra motionsutövares handlingsmönster under träning ges kunskap om och möjliggör för förståelsen, vilka träningsvillkor en motionsutövare har för sitt deltagande och de olika val som görs i en träningsmiljö. Resultatet visar bland annat på att motionsutövares olika handlingar ofta kan vara både medvetna och omedvetna, men ändå möjliggöra för deltagandet. Exempel på handlingar som framkommit efter analys och tolkning var motionsutövares sätt att synas eller inte synas i ett träningssammanhang. Slutsatsen handlar om att synliggöra dessa dolda handlingar som kan ge motionsutövare ökat handlingsutrymme och skapa en hållbar livsstilsförändring, som både gynnar individen och samhället.

    Fulltekst (pdf)
    Caroline och Camilla - C uppsats
  • 43.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Andersen, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Förskollärares diskurser om användning av digitala verktyg i förskolan: En kvalitativ studie om hur förskollärare talar om digitala verktyg.2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt samhälle är under en ständig förändring och digitaliseringen är ett faktum, vilket ställer krav på verksamma förskollärare. Syftet med denna studie är att synliggöra de diskurser förskollärare tar i bruk och skapar samt hur förskollärare positionerar och legitimerar sig i frågan om användning av digitala verktyg i förskolan.

    Metoden i föreliggande studie är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar i fyra olika kommuner på förskolor i Sverige har utförts. Studien är inspirerad utav socialkonstruktionism, som menar att språket är socialt konstruerat och analysmetoden i denna studie är inspirerad av diskursanalys, vilket är en metod som kan användas för att analysera tal och text.

    I studiens resultat går det att utläsa att det framkom motstridiga diskurser i förskollärarnas tal om användning av digitala verktyg i förskolan, där en del av förskollärarna talade om det som en utmaning, medan andra talade om det som en möjlighet. Det framkom även diskurser kring villkoret för att använda digitala verktyg, vilket innebar att där ska vara ett pedagogiskt syfte, slötittande var inget som var eftertraktat. Vår slutsats är att förskollärarna positionerar och legitimerar sig i motstridiga diskurser när de talar om användning av digitala verktyg i förskolan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Andersson, Cornelia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    La, Mai
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En kvalitativ studie om studenthälsans arbete med att främja studenters hälsa och aktörskap2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa har ökat bland studenter vilket kan ha negativa effekter på kunskapsinhämtning och leda till att studenter skjuter upp sina studier. Forskning visar att risken finns att fler studenter inte fullföljer studietiden på grund av hälsoproblem. Därför är det viktigt att högskolor och universitet arbetar med insatser för att förbättra hälsan hos studenter. Svenska universitet och högskolor har en skyldighet att erbjuda studenthälsovård. Syftet är att belysa hur personal på studenthälsan beskriver att de arbetar med att främja och skapa förutsättningar för studenters hälsa och aktörskap för sitt lärande. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin känsla av sammanhang (KASAM) och teoretiska begreppet aktörskap. En kvalitativ ansats har tillämpats bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med personal från studenthälsan runt om i Sverige. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i två kategorier: Skapar möjligheter för studenter att delta i gemensamma aktiviteter och erbjuda behovsanpassat stöd till studenter. Resultatet visar att studenthälsan via sina aktiviteter främjar studenters hälsa och aktörskap för sitt lärande. Vidare visar resultatet vilken nyckelroll studenthälsan har för en students studietid. Slutsatsen för studien är att personalen beskriver att de har en betydande roll som ett socialt stöd för studenten, för att främja hälsa och aktörskap för sitt lärande. Personalen beskriver att deras arbete bidrar till ett meningsfullt och hållbart studentliv som i sin tur kan öka förutsättningar för bättre studie- och hälsoresultat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Skogar, Elinore
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Att skriva sig till läsning: Att utforma skrivarpar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.

    Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?

    Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier. I analysen ställde vi pedagogernas erfarenheter mot varandra och kopplade det till tidigare studier. I resultatet framkom det att lärarnas kunskaper och erfarenheter om skrivarpar var varierande. De utgår från personkemi, socialkompetens, kön, kunskapsnivå och arbetsuppgifter när de planerar sina skrivarpar. Det framgår från empirin att det är delade åsikter om vid vilken tidpunkt man bör byta par under terminen och hur de agerar vid ojämnt antal elever.

    Fulltekst (pdf)
    Att skriva sig till läsning
  • 46.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Unnestam, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Blanda experiment med elevers vardag, det löser sig!: En aktionsforskning om yngre elevers sätt att uttrycka sin förståelse för kemi vid ett experimentellt arbetssätt2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete. Aktionerna utfördes i en årskur ett och en årskurs två. Sammanlagt av 49 elever deltog 40 elever i studien. Dokumentationen bestod av elevernas stenciler från aktionerna, test, post-it lappar samt video- dokumentation från aktionerna och ljudupptagningar från fokusgruppssamtal. Studiens resulat visar att elevers förståelse för kemi kommer till uttryck genom ett experimentellt arbetssätt på flera olika sätt. Elever uttrycker sin förståelse då de kommunicera kring hypoteser, använder och förklarar begrepp, ger exempel på blandningar och lösningar, hittar kopplingar samt förklarar experimenten och dess resultat. Studiens övergripande slutsats är att ett experimentellt arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att känna en glädje för kemin och en tilltro till sin egen förmåga. På vilket sätt lärare och elever använder språket i kemiundervisningen har stor betydelse för elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i kemi. De didaktiska implikationer vi ser med studien är att det är fördelaktigt att arbeta med experiment i de yngre åldrarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Andersson, Erica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olsson, Dennis
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Synliggörandet av genusuttryck inom handbollspraktiken: Utifrån ett kultursociologiskt och symboliskt interaktionistiskt perspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Flickor och pojkar idrottar enligt flera olika studier av olika anledningar, flickor idrottar av sociala skäl medan pojkar idrottar av skäl som är förenade med prestation. Föreställningarna om manligt och kvinnligt påverkar således hur pojkar och flickor fostras både inom den idrottsliga arenan och i övriga livet. SYFTE: Syftet med studien är att studera vilka genusuttryck som synliggörs via social interaktion i pojklag och flicklag inom handboll. Syftet är således också att synliggöra vilka eventuella effekter olika genusuttryck bidrar till inom de två handbollspraktikerna. METOD: En fältstudie genomfördes, där totalt fyra observationer gjordes på två olika handbollslag – ett pojklag och ett flicklag, där spelarna var födda 1998 och 1999. Observationerna var uppdelade två stycken under match och två stycken under träning. RESULTAT: Resultatet av studien visar att spelarna i flicklaget och pojklaget använder sig av skilda genusuttryck vid social interaktion. Genusuttrycken som används av pojkar och flickor är präglade av de föreställningar som finns kring hur pojkar och flickor bör vara inom en idrottslig arena. Genusuttrycken visar också att flicklaget och pojklaget befinner sig inom två olika praktiker, där olika genusuttryck ger upphov för olika villkor och förutsättningar i förlängningen. IMPLIKATION: Fortsatt forskning kan förslagsvis vara att studera hur man kan gå tillväga för att få idrotten mer jämställd, för att skapa jämställda villkor som får både pojkar, män, flickor och kvinnor att idrotta under samma principer utan att genusskillnader skall vara vad som sätter främsta prägel inom kontexterna.

    Fulltekst (pdf)
    C-uppsats
  • 48.
    Andersson, Gunnar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Eliasson, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lär på plats: En fallstudie kring Arbetsplatsförlagt Lärande2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar. Även det som sker runt yrkesutövandet i sig är viktigt för eleverna att ta del av, det sociala sammanhanget på arbetsplatsen och vuxenkontakten får dem att växa på flera sätt.Det vi speciellt uppmärksammat och kommit fram till som en viktig faktor på den arbetsplatsförlagda praktiken är handledarens roll. Dennes engagemang är det allra viktigaste, men också att handleda eleven på ett för eleven utvecklande och lärande sätt. Att kombinera utövandet med reflektion över utövandet förespråkas.Den insats vi som yrkeslärare kommer göra nu,för att ytterligare stärka samarbetet mellan skolan och de företagen som tar emot våra elever,är att utveckla och,där det inte finns, arrangera handledarutbildning.Detbidrar till en ökad kunskap ute på plats för att i sin tur öka lärandet hos eleverna. Detta för dessutomockså med sig att eleverna till högre grad matchar branschens krav och förväntningar på nyutexaminerade medarbetare

    Fulltekst (pdf)
    Lär på plats
  • 49.
    Andersson, Janicke
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Life Extension a Result of Life Long Learning?2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Andersson, Jenni
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Olhaver, Elvira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Fysisk aktivitet i förskolans utomhusmiljö: Förskollärares beskrivningar om hinder och möjligheter för fysisk aktivitet i utomhus- och närmiljön2024Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie är skriven i syfte att bidra med kunskap om vilka yttre och inre ramfaktorer som råder och påverkar förskollärares undervisning i rörelse och fysisk aktivitet i förskolans utomhusmiljö samt närmiljö. Vi strävar efter att ta reda på förskollärares beskrivningar och förhållningssätt kring detta område. Vi vill bidra med en djupare förståelse och nytänkande eftersom det är ett viktigt ämne som ofta hamnar i skymundan i förskolans verksamhet. För att ta reda på förskollärares beskrivningar användes kvalitativa intervjuer där empirin analyserades utifrån tematisk analys med hjälp av ramfaktorteori och inspiration från hermeneutikens tolkningslära. Med avsikt att ta fram teman och tolka deras beskrivningar och berättelser. Ramfaktorer handlar om de strukturella riktlinjer och förhållningssätt som påverkar förskollärares handlingsutrymmen. Resultatet av studien visar att barngrupperna blir större och personaltätheten minskar vilket påverkar barns utrymme och förskollärares möjligheter till aktiviteter på förskolegården och ta sig ut i närmiljön. Det framkom också att fysisk aktivitet vanligtvis inte diskuteras, planeras, dokumenteras eller utvärderas eftersom andra ämnen ligger i fokus. Förskollärare beskriver att barn rör på sig hela tiden och att det är viktigt med barns rörelse samt är grundläggande för deras lärande och utveckling. En slutsats blir därmed att flera förskolor saknar en utmanande och inspirerande utomhusmiljö med nivåskillnader och växtlighet. Tillsammans kan arbetslaget skapa möjligheter och sträva efter barns rätt till en likvärdig utomhusmiljö och upplevelser av olika fysiska miljöer med alla sina sinnen för motorisk utveckling och lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 976
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf