hh.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1273
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abazi, Adelina
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Uggla, Caroline
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Läraren i praktiken: En studie om lärares förmåga att inspirera och medvetandegöra elevers inlärning, samt omforma sina akademiska ämneskunskaper2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats, Läraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lärare gör för

    att omforma sina ämneskunskaper till ämnesdidaktiska, vilka metoder de använder i

    undervisningen för att medvetandegöra elevernas inlärning, samt hur lärarna gör för att

    utmana och inspirera elevernas lärande och kunskapsutveckling. Teorierna som använts

    i studien är läranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning to

    learn och pedagogical content knowledge, vilka även ligger till grund för den

    analyserande delen.

    Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik är avgörande för en god

    arbetsmiljö, en ständig dialog utifrån elevens perspektiv bör föras för att skapa

    medvetenhet hos eleven gällande lärprocessen. Utveckling av självständigt lärande sker

    genom tydlig kommunikation mellan lärare och elever, det vill säga att läraren är tydlig

    med anledningen till arbetsområdet, informationen kring anvisningarna, samt finns som

    en tydlig vägledare för att guida eleven genom ämnet. Vidare handlar omformning av

    ämneskunskaper för lärare i praktiken om att reflektera, utvärdera och utveckla

    planeringen och den genomförda undervisningen.

  • 2.
    Abou-Shakra, Hanan
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lind, Tess
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    En litteraturstudie om läsförståelse och vilka faktorer som påverkar den hos elever i grundskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som påverkar elevers läsförståelse i grundskolan. Utifrån syftet kunde en frågeställning formuleras: “Vad säger forskningen om vilka faktorer som kan påverka elevernas läsförståelse i grundskolan?” Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som har gjorts i databaserna SwePub och ERIC. Resultatet visar att de faktorer som påverkar läsförståelsen hos elever i grundskolan är Faktorer från elevernas hemförhållande och bakgrund, Faktorer i undervisningen och Hur olika texttyper kan påverka läsförståelsen. Resultaten i litteraturstudien visar även att elever behöver stöd i sin undervisning med hjälp av olika metoder samt att föräldrarna har en betydelse för elevers lärande i skolan. Fortsatt forskning inom området läsförståelse är att mer ingående se på hur föräldrars utländska härkomst påverkar lärandet hos eleverna. Att konkretisera vilka strategier som lärare kan använda sig av för att utveckla elevernas läsförståelse i undervisningen i ämnet svenska kan också vara ett nytt forskningsområde.

  • 3.
    Abrahamsson, Ida
    et al.
    Halmstad University.
    Lundgren, Sabina
    Halmstad University.
    Peka inte på mig, peka på plattan!: Barns interaktion med en applikation2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Valet av applikationer är inte alltid lätt eftersom pedagoger oftast har ett syfte med vad applikationen bör lära barn men det stämmer inte alltid överens med vad applikationen faktiskt förmedlar (Lindström, Gulz, Haake & Sjödén, 2011; Petersen, 2015b). Därför vill vi nu med vår studie undersöka medierade handlingar som sker när barn använder sig av en applikation och i förlängningen bidra med kunskap till pedagoger så att användandet av applikationer kan utvecklas i förskolans verksamhet. Vi väljer att använda oss av applikationen Sneak för att den är okänd för de barnen vi observerar och vi vill ta reda på vad det sker för handlingar när barnen är i interaktion med den. Vi använder oss av det sociokulturella perspektivet i vår studie och vi kommer att samla in vårt empiriska material genom att observera två olika barngrupper som använder sig av Sneak. Det förutbestämda syftet med vår valda applikation är rörelse men vårt resultat visar tydligt på att det sker flera olika typer av handlingar när barnen använder sig av Sneak. Det erbjuds sampel, kommunikation och ett vidgande av barnens erfarenhetsvärldar. Vi kan se att de får möjlighet att känna glädje och spänning. Sneak erbjuder även barnen möjlighet att använda sig av olika strategier, att lösa problem som uppkommer samt att röra på sig. Eftersom det alltid sker medierade handlingar när människan är i interaktion med tecken eller verktyg drar vi slutsatsen att det viktigaste inte är att det måste ske ett specifikt syfte vid användandet av en applikation, utan snarare att som pedagog ta tillvara på barns intresse, tidigare erfarenheter och utveckla vidare de handlingar som sker i interaktionen för att möjliggöra lärande.

  • 4.
    Achiniotis, Gabrielle
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lind, Johan
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Mobbning från ett infrånperspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en kvalitativ studie med syfte att finna förståelse för hur en blivande lärare med erfarenhet av att bli mobbade ser på sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar också hur mobbningen har påverkat den blivande läraren i relation till sitt framtida yrke. Uppsatsen baseras på tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv där författarna vill veta hur lärarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrågor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgång. Intervjuerna har varit semistrukturerade där författarna ställt öppna frågor och fokuserat på vad undersökningspersonen själv valt vad hen vill berätta. Författarna fokuserar på relationen mellan undersökningspersonernas erfarenheter och vad de vill göra för att förebygga mobbning och kränkande behandling i sitt kommande yrke. Resultatet visar att undersökningspersonerna har en erfarenhet som gynnar arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Undersökningspersonerna har utifrån sina tidigare erfarenheter av mobbning visat på metoder som de tror kan fungera. Det kan exempelvis vara att fokusera på elevers styrkor och ta fasta på de men även fokusera på vilka konsekvenser mobbningen får den enskilda individen. Resultatet visar även att det finns samband mellan undersökningspersonernas berättelser och hur en känd anti-mobbningsorganisation arbetar.

  • 5.
    Ackevall, Nina
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Martinsson, My
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Strategiernas stödjande roll: En kvalitativ studie om hur friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt stödjer villkoren för lärande mot motion2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsstrategier som stödjer villkoren för att främja lärandet mot motion. Ett delsyfte är att urskilja likheter samt skillnader inom friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt för att synliggöra vilka av dessa som visar sig ge bäst förutsättningar för motion.

    Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier och begrepp som Social cognitive theory (SCT), den proximala utvecklingszonen, autonomt stöd, Habermans kommunikationsteori och lärande.

    Metod: Studien utgår från en Hermeneutisk forskningsansats som baseras på en kvalitativ metod där intervjuer har förekommit. Fem intervjuer genomfördes, varav fyra via e-post och ett via personligt möte.

    Resultat: Resultatet belyser att det förekommer likheter samt skillnader inom samtliga friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt. Ett samspel mellan arbetsstrategier är även en aspekt som lyfts fram. Att anpassa arbetet efter individen är en viktig aspekt som samtliga friskvårdsverksamheter belyser.

    Slutsats: Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetsstrategier bör samverka mellan varandra för att ge bäst villkor för lärande mot motion. Villkoren främjas utifrån att friskvårdsverksamheter tillämpar ett samspel mellan flera strategier i sitt arbetssätt. Det går alltså inte att urskilja vilka strategiska arbetssätt som är mest främjande. Genom att anpassa arbetsstrategier efter individ möjliggör att villkor för lärande väcker engagemang och motivation till att vilja motionera. Detta utifrån tillgång av motionsformer, en inlärningscentrerad miljö utifrån rådgivning, kompetens samt mål utifrån målsättning samt en utvecklande process av uppföljning. En viktig aspekt är även att uppdatera samt utveckla verksamheters strategiska arbetssätt i syfte till att främja villkoren mot motion.

  • 6.
    Adbro, Emma
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Barns psykiska hälsa i förskolan: En kvalitativ intervjustudie av förskollärarens roll i att främja barnens psykiska hälsa.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet i detta arbete var att belysa förskoleverksamhetens del i formandet av barnets psykiska hälsa, med framför all fokus på förskollärarens roll. En del av syftet var att lyfta diskussionen hur förskoleverksamheten definierar och synliggör barns psykiska hälsa samt hur den enskilde förskolläraren arbetar med detta. Den andra delen av syftet var att belysa det ansvar förskoleverksamheten har att arbeta främjande för barnens psykiska hälsa.För att finna verksamhetsförankrade svar på frågeställningen, intervjuades personal i förskoleverksamheten. Tre förskollärare, en specialpedagog och en barnpsykolog valdes ut att delta, där samtliga fem arbetade i samma verksamhet.De fem intervjuade var eniga om många punkter rörande barnets psykiska hälsa, men det framgick med tydlighet av undersökningen att man såg arbetet med det ur olika perspektiv. Förskollärarnas mening var att de var kompetenta i sin yrkesroll och hade god tilltro till sin kompetens att kunna ge barnet de bästa förutsättningar för att klara livet. De målade upp en bild av att arbeta förebyggande mot den psykiska ohälsan snarare än att arbeta medvetet för att gynna den psykiska hälsan. Om det skulle visa sig att de saknar kompetens för att kunna arbeta med ett barn som visar tendenser till psykisk ohälsa, menar de alla att de saknar bra handlinsplaner för att möta detta. De slussade då vidare och tog hjälp av specialpedagogen som första alternativ. Specialpedagogen och barnpsykologen var av den uppfattningen att förskollärarna var otroligt kompetenta och duktiga att upptäcka psykisk ohälsa hos barnet. De menade å andra sidan att förskoleorganisationens kompetens att arbeta förebyggande inte hade uppnått sin fulla potential. Trots kunniga förskollärare önskade de att deras egna professioner fick ta större utrymme i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen, snarare än enbart i arbetet med barn som redan visat tendenser av psykisk ohälsa.

  • 7.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Missner, Mario
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

  • 8.
    Adolfsson, Julia
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa elever med ADHD?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med elever med ADHD i sina klasser. Studien riktar sig till grundskolans tidigare år skolår 1-3. Det empiriska materialet har samlats in genom en bandad fokusgruppintervju där åtta verksamma grundskollärare med erfarenheter av att jobba med dessa barn medverkar. Lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter kretsar till stor del kring de avvikande beteenden ett barn med ADHD kan ha i form av aggressiva utbrott och impulsiva handlingar. Hur dessa beteenden påverkar såväl eleven själv som läraren i klassen men även övriga kamrater.  Lärarna beskriver också vilka strategier de använder sig av för att minimera aggressiva utbrott samt vilka erfarenheter de har av inkludering och exkludering.

  • 9.
    Adolfsson, Julia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Holmberg, Hampus
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Jag är en kille, fast jag har tjejkläder: En kvalitativ studie om barns konstruktion av kön i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur barn konstruerar kön i den fria leken på förskolan och om heteronormativitet påverkar denna konstruktion. Hur använder pojkar och flickor språket i relation till kön i fri lek? Hur kommer heteronormativitet till uttryck i barns fria lek? Föreliggande studie har utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vi använde oss av produktion av kvalitativa data genom videoobservationer på barn i förskolan, mellan åldrarna tre till sex år gamla. Resultatet visar att pojkar och flickor konstruerar sitt kön genom varierade könsladdade begrepp, språkliga repertoarer och handlingar. Manlig och kvinnlig heteronormativitet kom till uttryck genom dessa uttryck.

  • 10.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Anton
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

  • 11.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Anton
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

  • 12.
    Ahlabo, Henrik
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Blickby, Sebastian
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    (O)likabehandlingsplaner: En kvalitativ textanalys av tre skolors likabehandlingsplaner2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar:

     

    Frågan till de nationella styrdokumenten är följande:

    • Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]?

     

    Frågor till lokala handlingsplaner:

    • Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?
    • Hur förhåller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]?

     

    Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys. I denna studie har vi kunnat se att en utav de tre slumpmässigt utvalda grundskolornas likabehandlingsplaner har allvarliga brister, främst rörande kartläggning och nulägesanalys. 

     

    [1]Skolverket 2009b

    [2]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

    [3]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

    [4]Skolverket 2009b

    [5]Skolverket 2009b

    [6]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

  • 13.
    Ahlgren, Daniel
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Littorin, Philip
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    "Idrott och hälsa ur lärarnas perspektiv": - En kvalitativ studie om hur lärarna arbetar med Idrott och Hälsa samt styrdokumentens kopplinf till praktiken2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden. Resultatet av empirin visar lärarnas olika syn på hur deras undervisning utförs och det är med blandade åsikter de beskriver hur man genom styrdokumenten kan nå en ultimat undervisningssituation.

  • 14.
    Ahlin, Catharina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Att visa tillrätta istället för att tillrättavisa: en aktionsforskningsstudie om sociala berättelser2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier. Den ena kategorin ”läsning och utvärdering” fokuserar hur eleven deltog i arbetet med att läsa berättelsen medan den andra kategorin ”praktisk tillämpning” fokuserar utfallet av hur eleven tillämpade de strategier som berättelsen fokuserade. Resultatet visar att metoden fungerar utanför det autistiska spektrat då eleven har gjort små framsteg under tiden som vi arbetat med den sociala berättelsen. Eleven hade även en positiv inställning till att läsa berättelsen och blev mer mottaglig för den med tiden. Studien har visat på ett sätt gällande hur arbetet med sociala berättelser utanför den autistiska spektrat kan gå till och att det är genom att se till möjligheterna som förändring kan åstadkommas.

  • 15.
    Ahrling, Malin
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Zlatunic, Marina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hur ska vi kunna förstå varandra?: Förskollärares samtal kring barns andraspråkslärande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen. 

  • 16.
    Akhash, Natalia
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vad gör en matematiklektion intressant?: En studie om gymnasieelevers intresse för ämnet matematik och en motivationsskapande lektion.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola – det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.

      Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan. Dessa faktorer arbetar samtidigt och de flesta samverkar i en matematisk uppgiftslösning. En sådan uppgift är matematikundervisningens redskap och mål och den har flera didaktiska syften.  Bland annat formar den elevens syn på matematiken, det abstrakta och logiska tänkandet utvecklas, olika färdigheter utarbetas och den skapar motivation för att lära sig matematik. Huvudslutsatsen är att läraren har en viktig roll för utvecklingen av elevens intresse för ämnet matematik och kan göra en matematiklektion intressant för eleverna genom att framförallt noggrant välja de uppgifter eleverna arbetar med under en matematiklektion samt hur de arbetar med dessa uppgifter.

  • 17.
    Albrektsson, Pernilla
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Green, Josefin
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    INKLUDERANDE ARBETSSÄTT I FÖRSKOLAN: en studie om hur pedagogers förhållningssätt påverkar barns delaktighet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att få barnen inkluderade och uppleva delaktighet. Frågeställningarna i studien är, på vilket sätt visar sig ett barncentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? På vilket sätt visar sig ett vuxencentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? Data inhämtades genom observationer på en förskola i halland. Resultatet visar att när pedagogen har ett barncentrerat förhållningssätt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om två pedagoger ingår i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhållningssätt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhållningssättet att ta överhand. Det är en svår uppgift för pedagogen att få alla barn inkluderade om arbetslaget har olika förhållningssätt.

  • 18.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Evaluating e-Learning: Guiding Research and Practice. By Rob Phillips, Carmel McNaught, and Gregor Kennedy.2013In: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, E-ISSN 1467-9647, Vol. 16, no S1, p. e4-e4Article, book review (Refereed)
  • 19.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 15-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.

  • 20.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014In: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, no 4, p. 48-51Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning: Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.

    Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.

  • 22.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Kursguiden som instruktion och styrdokument: Konstruktioner och bruk av kursguider vid Göteborgs universitet2012Report (Other academic)
  • 23.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Kursguidernas roll i högre utbildning: En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 37-51Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.

  • 24.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Learning with adults: a critical pedagogical introduction. By Leona M. English and Peter Mayo.2014In: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, E-ISSN 1467-9647, Vol. 17, no 3, p. 293-294Article, book review (Refereed)
  • 25.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Referensguiden: Parallell stilmanual för Harvard, APA, Oxford & Chicago.2015 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 26.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet.
    Sjundedagsadventisternas friskola i Ekebyholm2007In: Religiösa friskolor i Sverige: Historiska och nutida perspektiv / [ed] Jenny Berglund & Göran Larsson, Lund: Studentlitteratur, 2007, p. 157-169Chapter in book (Other academic)
  • 27.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Teaching Undergraduate Research in Religious Studies. Edited by Bernadette McNary-Zak and Rebecca Todd Peters. AAR Teaching Religious Studies Series.2013In: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, E-ISSN 1467-9647, Vol. 16, no 3, p. 293-294Article, book review (Refereed)
  • 28.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Borås.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan? En ideologikritisk analys2018In: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, p. 23-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

  • 29.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Keller, Christina
    Jönköping International Business School, Jönköping, Sweden.
    Kursguider, kursinstruktion och kursbeskrivning: Ett rundabordssamtal om kursguidepraktiker i högre utbildning2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vad ska en kursguide eller kurs-PM innehålla? Hur bör ett sådant dokument struktureras? Kursguider har som instruktionsdokument kommit att bli allt mer viktiga som dokument i undervisning på universitet och högskolor och utvecklats till att bli ett semiofficiellt dokument mellan kursplanernas formella nivå och undervisningens mer informella nivå (jfr Robinson 2011, Rowan & Correnti 2009). Ett exempel på detta är att betygskriterier tenderar att flyttas från kursplaner till kursguider. Som område ligger kursuidepraktiker nära den utveckling som sker inom kursplaneområdet och har i likhet med denna ett tydligt fokus på Constructive Alignment eftersom mål i kursplanen förklaras och konkretiseras i studieguiden (Martone & Sireci 2009). Utvecklingen av kursguider måste därför ha ett tydligt kvalitetsperspektiv med goda möjligheter till transparens och granskning (Porter 2002). En annan central aspekt av kursguidepraktiker är de sätt på vilket IKT kommit att påverka utvecklingen av kursguider. På vilka sätt kan lärplattformar och digitala medier användas? Digitala tekniker ger idag möjlighet att gå bortom ett papperstänk vad gäller instruktioner med ett enkelriktat budskap till att istället utgöra grund för interaktivitet och medskapande mellan lärare och student. Kursens gång kan därmed påverka utformningen av kursguiden som alltså blir både kommunikation, instruktion och dokumentation kring kursens mål och genomförande. Kursguider som forskningsområde är ett område med omfattande forskning vad gäller kursplanekonstruktion och instruktionsdesign (för en forskningsöversikt, se Roher & Pashler 2010), men med i stort sett obefintlig forskning om dess praktiker.

    Rundabordssamtalet kommer att ske i form av ett samtal mellan högskolepedagoger från västsvenska högre lärosäten. Målgruppen för rundabordssamtalet är dels pedagogiska ledare och dels undervisande lärare. Rundabordssamtalet är ett led i projektet Bättre Studieguider på Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborg universitet och det utbyte som påbörjats mellan västsvenska universitet och högskolor kring erfarenheter och idéer om kursguidepraktiker.

    Martone, A. & Sireci, S. G. (2009) Evaluating Alignment Between Curriculium, Assessment, and Instruction. Review of Educational Research 79(4), s. 1332–1361.

    Porter, A. C. (2002) Measuring the Content of Instruction: Uses in Research and Practice. Educational Researcher 31(7), s. 3­–14.

    Robinson, G. (2011) Designing Effective Instruction. Hoboken, NJ: Wiley.

    Roher, D. & Pashler, H. (2010) Recent Research on Human Learning Challenges Conventional Instructional Strategies. Educational Researcher 39(5), s. 406–412.

    Rowan, B. & Correnti, R. (2009) Studying Reading Instruction With Teacher Logs: Lessons From the Study of Instructional Improvement. Educational Researcher 38(2), s. 120–131.

  • 30. Aldrin, Viktor
    et al.
    Scheja, Max
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Högskolepedagogik2014In: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2014Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 31.
    Aleborg, Hannah
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Askemyr, Marie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    GRUNDSKOLAN - EN SKOLA FÖR ALLA - EN IDÉANALYS AV NIVÅGRUPPERING ÖVER TID2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.

    Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.

    I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande. En slutsats blir att det inte upplevs finnas några fungerande alternativ.

    Nyckelord: differentiering, heterogenitet, homogenitet, läroplaner, nivågruppering

  • 32.
    Alenius, Lisa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Bernholtz, Josefine
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lekterapi - för barnens skull: En kvalitativ studie om hur lekterapeuter resonerar kring leken2018Independent thesis Basic level (professional degree), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vår studie kommer ha sitt fokus på verksamheten på lekterapi där förskollärare och fritidspedagoger arbetar. Av den tidigare forskning vi tagit del av kan vi se att det finns forskning om hur leken används i förskolan men inte om hur den används på lekterapin. Syftet med den här studien är genom fokusgrupssamtal med lekterapeuter bidra med kunskap och lyfta hur lekterapeuter samtalar om hur leken konstrueras på lekterapin. Utifrån syftet är följande forskningsfrågor ställda: Hur resonerar lekterapeuter om leken på lekterapin? och Vilka tolkningsrepertoarer synliggörs i samtalen med lekterapeuterna?  Vi har valt att studera det här utifrån ett socialkonstruktionistisk paradigm där kunskap ses som en social konstruktion. Därav är vår metod fokusgrupssamtal som kommer genomföras med verksamma lekterapeuter. Det gjorde två fokusgrupssamtal på två olika sjukhus i södra Sverige där två lekterapeuter deltog på vardera samtal. Genom den metoden kommer deras verklighet språkliggöras och vi kan ta del av den och sedan analysera deras samtal. Analysverktygen som används för att analysera resultatet är, tolkningsrepertoar, funktion och retorik. I resultatet ses hur lekterapeuterna resonerar kring hur värdefullt det är att möjliggöra samspel med barnen, om lekens betydelse samt hur leken används som kommunikation. 

  • 33. Alf, Victoria
    et al.
    Claesson, Pia
    Utbildad idrottslärare?: En kvantitativ undersökning om utbildade respektive outbildade lärares sätt att använda uppnåendemålen i sin undervisning samt bedömning.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 34.
    Alhabib, Mohammed
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Balic, Amel
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att bryta mönster: Att inkludera nya generationens invandrare i idrottsundervisning2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

  • 35.
    Alhabib, Mohammed
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Balic, Amel
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Gashi, Adonis
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    I inkluderingens fotspår2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lärarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och läraren är. Vi undersökte även vilka metoder läraren använder sig av inom religionsundervisningen, men även för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med två kvalitativa arbetsmetoder, då vi intervjuade lärare och elever, men också observerade de på religionsundervisningen. Denna studie gjordes på tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lärare och sex elever. På varje skola intervjuade vi en lärare och två elever. Det visade sig att lärarens uppfattningar inte alltid stämde överens med beskrivningen från eleverna. Lärarna försöker vara innovativa i sin undervisning samt att de försöker inkludera alla elever, men att undervisnings upplägget och materialet inte motsvarar elevernas önskemål och åsikter.

  • 36.
    Alm Nilsson, Carolina
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Liljeblad, Lovisa
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Utanförskap och inkludering i svenskundervisning: en kunskapsöversikt om huruvida andraspråkselever kan inkluderas i ordinarie svenskundervisning2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I nuläget invandrar många barn och vuxna till Sverige av olika anledningar. Barnen ska bli en del av den svenska skolan och lära sig det svenska språket. I den svenska skolan finns ämnet svenska som andraspråk för de elever som inte har svenska som modersmål. De elever som har svenska som modersmål har däremot undervisning i svenska. Andraspråkseleverna hamnar ofta utanför klassrummet och utanför gemenskapen. Kunskapsöversikten undersöker hur andraspråkselever kan inkluderas i svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar och vilka metoder läraren kan använda sig av. De vetenskapliga artiklarna har vi systematiskt sökt i olika databaser. Resultat som kommit fram är att metoder, så som samundervisning, digitala verktyg och grupparbete, som gör att andraspråkselever och modersmålselever får kommunicera kan leda till inkludering. Slutsatsen är att det inte finns några riktlinjer för hur man ska inkludera eleverna utan man får testa sig fram med olika metoder. Fortsatt forskning bör ske kring hur andraspråkselever kan inkluderas i alla ämnen.

  • 37.
    Almqvist, Sandra
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En skola i förändring: En attitydundersökning kring implementering av GY20112013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som ändrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala där betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på lärarens inställning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för implementering utifrån tre olika områden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har använts i denna studie är en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till lärare verksamma på tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrån de data som samlats in analyserats utifrån olika teorier kring implementering. Lärarnas inställning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstått i implementeringsprocessen. Resultatet har visat att politikernas beslut om en ny gymnasieskola inte har nått fram till alla lärare i denna studie. Det har visats att det är viktigt att ha med sig lärarna vid en skolreform och det är intressant då resultatet visar att lärarna verkar känna till de bakomliggande orsakerna som politikerna gav angående skolreformen, men att de möjligtvis inte riktigt förstår, eller har en positiv inställning till dem. I samband med detta visar studien även att många lärare inte har känt sig delaktiga i förändringsarbetet på skolan. Det finns en antydan till att det har saknats viss tydlighet vid implementeringen utav Gy2011. Vid betygssättning är lärarna fortfarande påverkade utav de ”gamla” riktlinjerna och de anser att det är för tidigt att se en förbättring på skolan. I allmänhet verkar det finnas en positiv stämning på skolorna verksamma i denna studie.

  • 38.
    Almqvist, Sandra
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Jarekvist, Anja
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    "Att färga skolan med verkligheten": En studie i bemötandet av kulturell mångfald2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 60 credits / 90 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare?

    Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter.

    Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan.

     

  • 39.
    Alyhr, Li
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Svensson, Lina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Störande elever eller samarbetande kamrater?: En jämförelse av elevers sociala samspel i två olika miljöer, utomhus och inomhus.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse. Pojkarna agerade olika beroende på miljön, flickorna däremot intog samma position, både inomhus och utomhus.

  • 40.
    Amundsson, Anton
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Göransson, Jesper
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    “Jag tycker att det är mitt jobb som lärare att se till att alla blir inkluderade, på sina villkor.”: - en kvalitativ studie om den inkluderande undervisningen för elever med funktionsnedsättning2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolans värdegrund och uppdrag vilar på att alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning och därmed ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar. Med detta avses att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande undervisning för elever med funktionsnedsättning samt deras syn på inkludering av elever med funktionsnedsättning. I studien valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med åtta lärare i skolämnet idrott och hälsa och en fenomenografisk ansats tillämpades för att analysera det empiriska materialet. I resultatet framkommer det att lärarna hade en positiv inställning till inkludering och att de såg flera möjligheter och vinster både individuellt och socialt för barn med och utan en funktionsnedsättning. Men även att lärarna med mindre erfarenhet och utbildning inom anpassad fysisk aktivitet känner sig osäkra och efterfrågar därmed mer kompetensutbildning men också utrymme och material för att kunna bedriva en mer meningsfull undervisning.

  • 41.
    Andersson, Alexandra
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Myte, Josefin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    ”Vi fick ju lite själva sätta upp vad man skulle ha med...”: En studie om utvecklingssamtal i förskolans kontext2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser ett antal förskollärare och vårdnadshavare ger uttryck för gällande utvecklingssamtal i förskolans kontext, vilket besvaras genom forskningsfrågan: hur talar förskollärare och vårdnadshavare om utvecklingssamtal i förskolans kontext. Studien vilar på socialkonstruktionistisk teoribildning med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare samt fokusgruppssamtal med fyra vårdnadshavare. Resultatet i studien synliggör fyra teman: någon annan har uppfunnit hjulet, titta lite i läroplanen, vi satte upp personliga mål och de håller väl oftast med samt diskurserna kring den osäkra förskolläraren och den legitimerade bedömningen. Resultatet visar att förskollärarna är osäkra gällande hur de ska uttrycka sig om innehållet i utvecklingssamtalet samt att både förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig positivt gällande bedömning av det enskilda barnet under utvecklingssamtalet.

  • 42.
    Andersson, Amelia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ivonen, Anneli
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En studie om specialundervisning i idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättning och autism: med fokus på motorisk utveckling2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs. vad som motiverar eleven.

  • 43.
    Andersson, Angelica
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Persson, Sara
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Läsförståelse av digitala texter: En litteraturstudie om vad som påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läsförståelse är en förmåga som är nödvändig för att kunna ta del av information och verka i samhället. På grund av den snabba tekniska utvecklingen förmedlas allt mer information via digitala medier vilket medför att kraven på läsförmågan numera även omfattar digitalt läsande. En konsekvens av denna utveckling är att undervisningen i skolan behöver anpassas för att ge elever deförutsättningar som krävs för att kunna ta del av och förstå den information som finns tillgänglig såväl analogt som digitalt. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om hur elever utvecklar digital läsförståelse i modersmålsundervisning. Studiens resultat visar att de likheter som finns medför att eleven behöver behärska samma förmågor för digital läsförståelse som för traditionell läsförståelse. De skillnader som finns medför att lärare behöver inkludera träning av unika förmågor som krävs för digital läsförståelse för att möjliggöra elevers utveckling av digital läsförståelse. Studiens resultat visar att om lärare inkluderar lässtrategier och elevsamarbete i undervisningen kan det påverka elevers utveckling av digital läsförståelse positivt. På grund av att det finns lite svensk forskning på området finns behov av studier kring hur modersmålsundervisning i en svensk skola påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse.

  • 44.
    Andersson, Anna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ledstjärna i arbetet: Föräldrars och pedagogers uppfattningar om läroplanens inflytande på förskoleverksamheten.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fördjupa mig i den nya läroplanen för förskolan, (Lpfö98 reviderad 2010). Här kommer jag att belysa inflytande och delaktighet ur ett föräldraperspektiv samt ur ett pedagogperspektiv. Detta genom att göra kvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om hur mycket och vad föräldrarna vet om läroplanen för förskolan. Jag anser att detta är en viktig aspekt då vårdnadshavare enligt läroplanen ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka denna. För mig som blivande pedagog är det då viktigt att först ta reda vilken information föräldrar fått kring den nya läroplanen som började gälla 1 juli 2011 samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar för att etablera en föräldrasamverkan. Jag vill genom denna rapport belysa föräldrarnas och pedagogernas tankar om denna delaktighet i en förskola i Halmstads kommun. Frågeställningarna som jag valt att fördjupa mig i är: Vad betyder läroplanen för föräldrar och pedagoger kopplade till förskolan? Hur vill pedagogerna att kontakten med hemmet etableras och gestaltas? Anser sig föräldrarna vara delaktiga i verksamheten, om inte vad beror det på?

    Resultatet i föreliggande studie visar hur förskoleverksamheten bör vara utformas och för vad som bör utvecklas för att få en bra dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare och vice versa.  

     

  • 45.
    Andersson, Anna
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ståhl, Jennie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Matematik med toddlarna, det bara händer: Ett examensarbete om de yngsta barnens matematiserande på förskolan2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I vår studie har vi valt att fokusera på hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för dem. Vi har även undersökt om pedagogerna anser om det är någon skillnad i arbetssätt beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vårt examensarbete är att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik på förskolan med de yngsta barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men även vår egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.

    Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod, då vi har intervjuat fyra pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv grundsyn samt goda kunskaper till matematik och de anser att de arbetar aktiv med toddlarna. De använder sig av matematiken som finns i barnets vardag, men de brister i synliggörandet av den osynliga matematiken. De anser även att barnen i de olika åldersgrupperna får lika mycket matematik men på olika vis.

    De slutsatser som vi har kommit fram till är att det är oerhört viktigt att vara en medveten pedagog som kan se både den synliga och osynliga matematiken för att på så sätt kunna synliggöra lärandet för barnet.

  • 46.
    Andersson, Anna-Karin
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Westerlund, Sara
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Idrottsundervisningens förutsättningar: En intervjustudie sett ur ett lärarperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet idrott och hälsa, i dagens skola.

     

    Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva idrott och hälsa i skolan.

       

    Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har. De förutsättningar som omger ämnet skiljer sig från skola till skola, och mycket handlar om vad man gör det till och pedagogens eget förhållningssätt.

     

    Slutligen problematiseras frågan om vilka förändringar som kunde gjorts för att studien skulle blivit bättre. Förmodligen beror det på flera orsaker: Författarna till föreliggande studies kunskaper kring utformningen av en C-uppsats, en större bredd av informanter och mer tid. 

     

     

     

     

  • 47.
    Andersson, Beatrice
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Sinani, Ramiza
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Danielsson, Ronja
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    “De pratar aldrig om det” - att göra det osynliga synligt: En möjlighet att synliggöra lärandet och kunskapen kring psykisk hälsa och ohälsa i gymnasieskolan.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Studies show that mental illness has increased among the youth and that they are affected negatively by the stress and high demand in school. The current research touches the mental health of the youth but what knowledge the youth have about mental health and illness is limited. The school is an important place for learning where the students should be able to develop and improve their mental health. In order to be able to absorb the knowledge that is offered in school the students have to feel well. That is why strategies are needed where all school personnel together strive to raise the mental health among the students. It is of utmost importance that the students are aware of the subject and know where to seek guidance if needed.

     

    Purpose: The purpose of this paper is to raise awareness of the learning about mental health and illness in Swedish high schools and analyze different conditions for mental health raising work from both the student's perspective as well as personnel in the student care.

     

    Research questions: 1. What knowledge do the students show regarding mental health and illness? 2. How do the students perceive that mental health and illness is discussed from a learning perspective? 3. In what ways does the student care team try to raise mental health in the school? 4. How can the work that is being done to raise mental health be improved? 5. How well do the students' and student care team's perception of how mental health and illness is handled from a learning perspective match?

     

    Results: High school students' knowledge regarding mental health and illness is limited. Students and school personnel feel that the subject is almost non-existent in the education and both parties agrees that the subject should be more integrated with the lectures. The student care team has as an ambition to work preventive against mental illness as well as to raise mental health but limitations with time and resources prevent this type of action. Both students and the student care team have suggestions on how to develop the work that is being done for mental health, e.g. organize theme days and break activities in school.

  • 48.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Wilund, Camilla
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Motionsutövares möjligheter och omöjligheter : Synliggörandet av motionsval och deltagarvillkor2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Många människor i Sverige utövar idag olika former av fysisk aktivitet på sin fritid, och utbudet på motionsformer ökar stadigt. Många träningsverksamheter formar sitt utbud efter trender och efterfrågan. I det allt större utbudet av motionsformer måste individer göra olika val. Dessa val kan vara olika beroende på en individs tidigare erfarenheter av eller smak för motionsform. Det övergripande syftet är att belysa motionsutövares träningsvillkor på en träningsanläggning, utifrån framträdande handlingsmönster. Genom att synliggöra motionsutövares handlingsmönster under träning ges kunskap om och möjliggör för förståelsen, vilka träningsvillkor en motionsutövare har för sitt deltagande och de olika val som görs i en träningsmiljö. Resultatet visar bland annat på att motionsutövares olika handlingar ofta kan vara både medvetna och omedvetna, men ändå möjliggöra för deltagandet. Exempel på handlingar som framkommit efter analys och tolkning var motionsutövares sätt att synas eller inte synas i ett träningssammanhang. Slutsatsen handlar om att synliggöra dessa dolda handlingar som kan ge motionsutövare ökat handlingsutrymme och skapa en hållbar livsstilsförändring, som både gynnar individen och samhället.

  • 49.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ulvbielke, Martin
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Mobilen-En nyckel till undervisning?: En studie i lärmiljö2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    Syftet med detta arbete är att kunna utforska sambandet mellan undervisningsmoment och ungdomars mobiltelefonanvändning under lektionstid.

    I uppsatsen har undersökningar med både kvalitativ och kvantitativ karaktär genomförts. Genom observationer och intervjuer har vi fått fram ett kvalitativt material som har belyst elevers förhållningssätt till hur man använder mobiltelefoner vid olika typer av undervisningssituationer.  Vi har också nått en viss kvantitativ kvalité på vår undersökning då vi använt oss av vårt observationsmaterial för att uppskatta hur många av eleverna i varje observationsklass som är höganvändare.

    Hermeneutiken har legat som grund för vårt tillvägagångssätt i denna uppsats. Vi har utgått från våra egna erfarenheter, både från de perioder då vi har haft verksamhetsförlagd utbildning, men även de slutsatser vi kommit fram till i den C-uppsats som vi tidigare har skrivit angående elevers användande av mobiltelefoni. Utifrån detta har vi skapat nya frågeställningar, som gett upphov till både observationer och intervjuer. Utifrån det material vi fått fram har vi sedan jämfört med den forskning som tidigare har bedrivits på området.

    Mobilen har blivit en del av vårt samhälle och via den tekniska utvecklingen som hela tiden sker med våra telefoner innebär nya möjligheter att interagera med andra människor trots avstånd. Den nya tekniken innebär också att mobiltelefonen har blivit mer än bara ett socialisationsmedel, idag används den som underhållning och hjälpmedel i vårt vardagsliv.

    Vi har i vår uppsats kommit fram till att mobiltelefonen är så mycket mer än bara en telefon för eleverna, mobilen ses som ett hjälpmedel för att hålla ihop vardagen, skapa identitet och utgör även en statussymbol.  Vi har också kunnat utläsa ur vår undersökning att det är ett fåtal i varje klass som är höganvändare av telefoner, det vill säga de använder mobiltelefonerna under stora delar av lektionen oberoende av lektionsmoment.  Lärares olika undervisningsmetoder kan leda till ett förändrat beteende hos elevernas användning av mobiltelefoner.

  • 50.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Halmstad University.
    Johnsson, Jimmi
    Halmstad University.
    En studie som visar hur pedagoger talar om värdegrundsarbete i förskolan.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger vid förskolor talar om värdegrundsarbete. Vår forskningsfråga är, hur talar pedagoger i förskolan om deras värdegrundsuppdrag?  För att besvara den har vi använt oss av fokusgruppsamtal med dialogism som metodologisk och teoretisk utgångspunkt. Två gruppsamtal utgör vårt datamaterial i form av videodokumentationer. Dessa har analyserats samtalsanalytiskt utifrån topikanalys. Ett framträdande resultat är att pedagogerna talar mycket om normer kring fostran och omsorg samt strategier kring detta. Däremot talar de mindre om barns utveckling utifrån pedagogiska aspekter som anges i läroplanen, trots att den senaste, reviderade läroplanen har blivit mer fokuserad på lärande och mindre på omsorgsbiten.

1234567 1 - 50 of 1273
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf