hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 237
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rosenqvist, Michelle
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    7 LEDARE I FASTIGHETSMÄKLARBRANSCHENS SYN PÅ, OCH HANTERING AV, FASTIGHETSMÄKLARES GRÄNSLÖSA ARBETSFÖRHÅLLANDEN.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att få en uppfattning om i vilken omfattning fastighetsmäklares arbetsvillkor är gränslösa samt hur mäklarledare uppfattar och hanterar dessa arbetsvillkor. Frågor som besvarats är hur mäklarledare påverkar och kontrollerar de anställdas arbetsförhållanden. Studien undersöker också vilka kommunikationsstrategier som används i arbetet mot gemensamma mål när arbetsuppgifter inte begränsas till arbetsplatsen. Föreliggande studie tar även upp mäklarledares syn på om distansarbete bland fastighetsmäklare präglas av outtalade förväntningar. Utifrån aktuellt syfte har sju intervjuer genomförts med ledare från sex olika fastighetsmäklarorganisationer. Resultaten visade att branschen styrs av få gränser och att ledare använder sig av olika strategier för att maximera resultat och välbefinnande. Dock finns vissa ledarstrategier för att ibland begränsa omfattningen av gränslösheten. Det är en provisionsbaserad bransch i vilken samtliga arbetar efter individuella resultatmål och där resultat värderas högre den tid som läggs på arbetet. Genom uttalade strategier i arbetssätt och arbetsfördelning försöker ledare minska orättvisor, och på så sätt försöker de även minska ramen för de psykologiska kontrakten i vissa avseenden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahlström, Christian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gymnasieelevers syn på feedback i skolämnet idrott & hälsa2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation. De upplevde även uppmuntran som gynnande för motivationen. Såväl uppgiftsorienterat som självorienterat motivationsklimat rådde. Däremot upplevdes idrottsläraren ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt. Informanternas svar kunde relateras till såväl Self determination theory (Deci & Ryan, 2000) som Achievement goal theory (Nicholls, 1989). Enligt studien bör idrottsläraren i större utsträckning vara inriktad på positiv, uppmuntrande, instruerande och konstruktiv feedback än negativ feedback samt ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ahmadi, Asghar
    et al.
    Australian Catholic University, Sydney, Australia.
    Noetel, Michael
    University of Queensland, Brisbane, Australia.
    Parker, Philip
    Australian Catholic University, Sydney, Australia.
    Ryan, Richard M.
    Australian Catholic University, Sydney, Australia.
    Ntoumanis, Nikos
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Reeve, Johnmarshall
    Australian Catholic University, Sydney, Australia.
    Beauchamp, Mark
    University of British Columbia, Vancouver, Canada.
    Dicke, Theresa
    Australian Catholic University, Sydney, Australia.
    Yeung, Alexander
    Australian Catholic University, Sydney, Australia.
    Ahmadi, Malek
    Islamic Azad University, Urmia, Iran.
    Bartholomew, Kimberley
    University of East Anglia, Norwich, United Kingdom.
    Chiu, Thomas K.F.
    Chinese University of Hong Kong, Hong Kong, Hong Kong.
    Curran, Thomas
    London School of Economics, London, United Kingdom.
    Erturan, Gokce
    Pamukkale University, Denizli, Turkey.
    Flunger, Barbara
    Utrecht University, Utrecht, Netherlands.
    Frederick, Christina
    Embry-Riddle Aeronautical University, Daytona Beach, United States.
    Froiland, John Mark
    Purdue University, West Lafayette, United States.
    González-Cutre, David
    Universidad Miguel Hernández, Elche, Spain.
    Haerens, Leen
    Ghent University, Ghent, Belgium.
    Jeno, Lucas Matias
    University of Bergen, Bergen, Norway.
    Koka, Andre
    Faculty of Medicine, Tartu, Estonia.
    Krijgsman, Christa
    Fontys University of Applied Sciences, Eindhoven, Netherlands.
    Langdon, Jody
    Georgia Southern University, Statesboro, United States.
    White, Rhiannon Lee
    University of Western Sydney, Penrith, Australia.
    Litalien, David
    Université Laval, Quebec, Canada.
    Lubans, David
    University Of Newcastle, Callaghan, Australia.
    Mahoney, John
    Australian Catholic University, Sydney, Australia.
    Nalipay, Ma Jenina N.
    Chinese University of Hong Kong, Hong Kong, Hong Kong.
    Patall, Erika
    University of Southern California, Los Angeles, United States.
    Perlman, Dana
    University of Wollongong, Wollongong, Australia.
    Quested, Eleanor
    Curtin University, Perth, Australia.
    Schneider, Sascha
    University of Zürich, Zürich, Switzerland.
    Standage, Martyn
    University of Bath, Bath, United Kingdom.
    Stroet, Kim
    Leiden University, Leiden, Netherlands.
    Tessier, Damien
    Université Grenoble Alpes, Saint Martin d'Heres, France.
    Thogersen-Ntoumani, Cecilie
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Tilga, Henri
    Faculty of Medicine, Tartu, Estonia.
    Vasconcellos, Diego
    Australian Catholic University, Sydney, Australia.
    Lonsdale, Chris
    Australian Catholic University, Sydney, Australia.
    A Classification System for Teachers’ Motivational Behaviors Recommended in Self-Determination Theory Interventions2023Ingår i: Journal of Educational Psychology, ISSN 0022-0663, E-ISSN 1939-2176, Vol. 115, nr 8, s. 1158-1176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers’ behavior is a key factor that influences students’ motivation. Many theoretical models have tried to explain this influence, with one of the most thoroughly researched being self-determination theory (SDT). We used a Delphi method to create a classification of teacher behaviors consistent with SDT. This is useful because SDT-based interventions have been widely used to improve educational outcomes. However, these interventions contain many components. Reliably classifying and labeling those components is essential for implementation, reproducibility, and evidence synthesis.We used an international expert panel (N = 34) to develop this classification system. We started by identifying behaviors from existing literature, then refined labels, descriptions, and examples using the Delphi panel’s input. Next, the panel of experts iteratively rated the relevance of each behavior to SDT, the psychological need that each behavior influenced, and its likely effect on motivation. To create a mutually exclusive and collectively exhaustive list of behaviors, experts nominated overlapping behaviors that were redundant, and suggested new ones missing from the classification. After three rounds, the expert panel agreed upon 57 teacher motivational behaviors (TMBs) that were consistent with SDT. For most behaviors (77%), experts reached consensus on both the most relevant psychological need and influence on motivation. Our classification system provides a comprehensive list of TMBs and consistent terminology in how those behaviors are labeled. Researchers and practitioners designing interventions could use these behaviors to design interventions, to reproduce interventions, to assess whether these behaviors moderate intervention effects, and could focus new research on areas where experts disagreed. © 2023 American Psychological Association

  • 4.
    Ahmadi, Edvin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nilsson, Malte
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Regulatory focus och regulatory fit inom straffsparkar i fotboll2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prestation i straffsparkar i fotboll inom ett själv-regulatoriskt fokus-ramverk undersöktes. Ävenkroniskt fokus och dess effekt på idrottsrelaterad ångest och emotioner under inramningarnastuderades. I en mixed faktoriell design gavs en regulatorisk inramning (promotion ochprevention) till deltagarna (n = 24) innan straffsparkarna (n = 24, Målder = 24.40, SD = 4.18 år).Deltagarna bestod av aktiva fotbollsspelare i ett manligt lag (n = 12) i division 2 respektive ettkvinnligt (n = 12) i division 1. Samtliga deltagare blev tilldelade att skjuta fem straffar underbåde en prevention och promotion-inramad straffsituation. Mätningar genomfördes pådeltagarnas prestation under de två olika inramningarna, upplevda emotioner underinramningarna samt på deras idrottsspecifika ångest. Resultaten visade att promotion-fokuseradeindivider presterade bättre i en promotion-inramad straffsituation (regulatory fit) jämfört med ien prevention-fokuserad straffsituation (regulatory miss). Prevention-fokuserade individerpresterade bättre i en prevention-inramad straffsituation jämfört med i en promotion-inramadstraffsituation. Studien visar att regulatory fit medförde lägre nivåer av negativa emotionerjämfört med regulatory miss. Dessutom har prevention-fokuserade deltagare visat en högreupplevd nivå av idrottsrelaterad ångest jämfört med de promotion-fokuserade deltagarna.Promotion-fokuserade deltagare har visat på en bättre prestation i straffsparkar oavsettregulatorisk inramning jämfört med de prevention-fokuserade deltagarna. Sammantaget visadestudien att det fanns en relation mellan kroniskt fokus och prestation under inramningar, kronisktfokus och emotioner under inramningar samt kroniskt fokus och idrottsspecifik ångest. Studien skulle kunna implementeras till tränare och spelare för att öka förståelsen om kroniskt fokus ochdess effekt på prestation och känslomässiga tillstånd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Alfermann, D.
    et al.
    Faculty of Sports Sciences, University of Leipzig, Leipzig, Germany.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). The P.F. Lesgaft State Academy, St Petersburg, Russian Federation.
    Zemaityte, A.
    University of Vilnius, Vilnius, Lithuania & Department of Pyschology, University of Konstanz, Konstanz, Germany.
    Reactions to sport career termination: A cross-national comparison of German, Lithuanian, and Russian athletes2004Ingår i: Psychology of Sport And Exercise, ISSN 1469-0292, E-ISSN 1878-5476, Vol. 5, nr 1, s. 61-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To assess the cognitive, emotional, and behavioural consequences of sport career termination of national and international level athletes in three nations.

    Design and methods: Athletes of Germany (n=88), Lithuania (n=65), and Russia (n=101) were asked to describe in retrospect their reactions to career termination. The Athletic Retirement Questionnaire developed by the first two authors and presented in three corresponding languages was used. Planning of retirement and national identity served as independent variables. Dependent variables were reasons and circumstances for career termination, participants’ emotional reactions, coping reactions, athletic identity during and after sport career, and adjustment to life after career termination.

    Results: Analyses of variance revealed significant main effects of retirement planning and national identity on most dependent variables. Planning of retirement contributed to significantly better cognitive, emotional, and behavioural adaptation. In addition, high athletic identity contributed to less positive reactions to retirement and to more problems in the adaptation process. The emotional reactions of Russian and Lithuanian athletes were similar, but differed from the German athletes who, in general, showed more positive and lesser negative emotions after retirement. Though accepting the reality of retirement was the most often used coping strategy among all participants, Lithuanian athletes showed more denial and Russian athletes more distraction strategies after retirement than the other nations.

    Discussion: The results are discussed with regard to athletes’ readiness for career transition in different social and cultural environments. Recommendations are given on how to help athletes to prepare for and to cope with career termination. © 2003 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 6.
    Alfermann, Dorothee
    et al.
    Leipzig University, Leipzig, Germany.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Centrum för idrott och hälsoforskning (CIHF).
    Zemaityte, Aiste
    University of Vilnius, Vilnius, Lithuania.
    Causes and consequences of career termination: A comparison of German, Russian and Lithuanian athletes2001Ingår i: International Society of Sport Psychology (ISSP) 10th World Congress of Sport Psychology: organized by Democritus University of Thrace, University of Thessaly, Hellenic Society of Sport Psychology : in the dawn of the new millennium : May 28-June 2, 2001, Skiathos, Hellas : programme and proceedings: vol. 4 / [ed] Athanasios Papaioannou, Marios Goudas, Yannis Theodorakis, Thessaloniki, Greece: Christodoulidi Publications , 2001, s. 26-28Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Alm, Rasmus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Cassel, Philip
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svenska tennistränares erfarenheter och upplevda kompetens av mental träning ur ett tränar filosofiskt perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka svenska tennistränares erfarenheter och upplevd kompetens inom mental träning ifrån ett tränarfilosofiskt perspektiv. För att undersöka syftet användes tre frågeställningar: (1) Hur prioriterar svenska tennistränare mentala förberedelser jämfört med fysiska, taktiska och tekniska förberedelser? (2) Vilka erfarenheter har svenska tennistränare av mental träning? (3) Vilken upplevd kompetens av mental träning finns hos svenska tennistränare? Deltagarna i studien var 13 (M-ålder=31,5, SD-ålder=9,8) män som var tennistränare inom Västra Götaland. En semi-strukturerad intervjuguide konstruerades med fyra huvudsakliga temaområden tränarfilosofi, erfarenhet av mental träning, kompetens av mental träning och utveckling av mental träning. Resultatet visade att: (1) svenska tennistränare anser att mental träning är viktigt inom tennis men prioriterar inte det i deras tränarfilosofi (2) svenska tennistränarna har erfarenhet av mental träning genom att använda det på banan för sina spelare samt ifrån sina egna tenniskarriärer (3) tränarna upplever att de har låg eller ingen kompetens av mental träning samt att tränarna önskar att få mer kompetens. Slutsatsen från studien är att mental träning är något som svenska tennistränarna anser är viktigt men tränarna har för lite erfarenhet och låg kompetens i deras tränarroll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersen, Mark
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. The Institute for Social Neuroscience, Melbourne, Australia.
    Gibbs, Petah M.
    Psychological assessment: Projective techniques2024Ingår i: Routledge handbook of applied sport psychology: a comprehensive guide for students and practitioners / [ed] David Todd; Ken Hodge; Vikki Krane, Abingdon: Routledge, 2024, 2, s. 112-121Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 9.
    Andersen, Mark
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. The Institute for Social Neuroscience, Melbourne, Australia .
    Serra de Queiroz, Fernanda
    Psychodynamic models2024Ingår i: Routledge handbook of applied sport psychology: a comprehensive guide for students and practitioners / [ed] David Tod; Ken Hodge; Vikki Krane, Abingdon: Routledge, 2024, 2, s. 193-202Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    Andersen, Mark
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Institute for Social Neuroscience, Melbourne, Australia.
    Williams, David
    AFL Players Association, Melbourne, Australia.
    Mindfulness Approaches2020Ingår i: Applied sport, exercise, and performance psychology: Current approaches to helping clients / [ed] David Tod & Martin Eubank, Abingdon: Routledge, 2020, s. 70-86Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Andersson, Emil
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Effekter av en MAC-intervention på Prestation, Mindfulness, Emotionsreglering, Prestationsångest och Psykologisk Ohälsa Jämfört med en Gruppdynamikintervention2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine effects of a Mindfulness-Acceptance-Commitment (MAC) intervention on football performance, mindfulness, emotional regulation, performance anxiety and psychological illness (general anxiety, depression and emotional/physical fatigue) compared to an active control group over time. Effects of the intervention were measured through a quantitative survey at three measure points, pre and post (immediately after) the intervention together with a two months follow up. The participants were young elite football players (n = 44, Mage = 16.8, SD = 0.65) from the same senior high school. The participants were divided into four groups, one experiment group and one control group for each of the sexes. The intervention consisted of six sessions spread over six weeks, where the experiment group took part of the MAC intervention and the control group went through a group dynamic intervention. Mix-model ANOVA showed no significant difference in effect for any variable, thus no differences between the experiment group and the control group. This suggest that MAC has no additional effects on football performance and psychological illness compared to a group dynamics intervention. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dafteke, Sanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Det hälsofrämjande ledarskapets samband med medarbetarnas välbefinnande inom hälso- och sjukvården2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom området kan ett hälsofrämjande ledarskap medföra ett högt välbefinnande hos medarbetarna. Studien är genomförd med kvantitativ metod med hjälp av en enkätundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare från hälso- och sjukvården i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande på den undersökta arbetsplatsen. Resultatet är i linje med tidigare forskning om positiv korrelation mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Framtida forskning bör fokusera på att tydliggöra sambandet mellan hälsofrämjande ledarskap och välbefinnande hos medarbetare för att få ytterligare förståelse för sambandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Armbäck, Alexander
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bihorac, Samir
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Utvecklingssamtal i arbetslivet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att få kunskap om vad utvecklingssamtal innehåller och hur ett företag använder det. Fokus låg på fyra teman, syfte med utvecklingssamtal, planering, genomförande och innehåll, återkoppling och uppföljning. Urvalet bestod av sex personer, tre medarbetare och tre chefer på ett företag. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide för cheferna och en för medarbetarna. Intervjuerna var baserade på de fyra teman som författarna fokuserar på. Resultatet från intervjuerna visade att utvecklingssamtal används från chefernas sida för att alla skall sträva åt samma håll, en möjlighet för medarbetarna att stämma av hur deras arbetsinsats upplevs, utvecklingssamtalen upplevs ömsesidiga, användning av en förberedelsemall skiljer sig cheferna emellan och att uppföljning av utvecklingssamtal är viktigt. I diskussionen gjordes en djupgående analys av de fyra teman och jämfördes med tidigare forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ax, Rasmus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hjalmarsson, Tony
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Stress, Stressreaktioner och Copingstrategier hos Elitgolfare: En kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka: (1) vilka stressorer som elitgolfare exponeras för; (2) hur elitgolfare reagerar på stress samt (3) hur elitgolfare hanterar stress som uppkommer. Totalt deltog tio elitgolfare i studien, av vilka fem var kvinnor och fem var män. En semistrukturerad intervjuguide användes under personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom i denna studie ligger huvudsakligen i linje med den tidigare forskningen som har gjorts inom området där stressreaktioner såsom nedstämdhet och frustration var frekvent förekommande bland elitgolfarna. Vidare visade resultatet att de flesta elitgolfare som deltog i studien använde sig av två olika former av copingstrategier. Emotionsfokuserad coping där bland annat acceptans var förekommande och problemfokuserad coping där målorienterad fokusering förekom mest frekvent. De mest förekommande stressorer som elitgolfarna belyste var egna förväntningar, omgivningens förväntningar samt undermåliga förberedelser inför en tävling.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Back, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Psychosocial risk factors for dropout from adolescents’ soccer2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Battochio, Randy C.
    et al.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Schinke, Robert J.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Career barriers in the National Hockey League: An inductive thematic analysis of first-hand data from Canadian professional ice hockey players2019Ingår i: International Journal of Sport Psychology, ISSN 0047-0767, Vol. 50, nr 5, s. 448-468Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objectives of the study were: (a) to examine the Canadian National Hockey League (NHL) players’ internal and external barriers associated with the demands at each NHL career stage and status together with across-career barriers, and (b) to feature the Canadian NHL players’ barriers in the empirical career model. Five rookies, five veterans, and 13 retirees agreed to participate in conversational interviews before their transcripts underwent an interpretive thematic analysis (Braun & Clarke, 2012). Prospects face draft year pressure and team camp anxiety. Rookies and sophomores deal with insecurity with teammates and roster spot uncertainty. Prime veterans have to manage ruminating over missed chances while seasoned veterans struggled with social connections. Across career stages and statuses, NHL players deal with career threatening injuries and conflicts with head coach. After discussing how these results contribute to the empirical career model of Canadian NHL players and also extend the career transition and maladaptation literatures, delimitations and future directions are proposed for sport psychology researchers. 

  • 17.
    Battochio, Randy C.
    et al.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Schinke, Robert J.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Coping strategies and resources in the National Hockey League: An inductive thematic analysis with Canadian professional ice-hockey players2017Ingår i: Conference Abstracts: 32nd Annual Conference AASP2017, Orlando, FL, October 18-21, Indianapolis: Association for Applied Sport Psychology , 2017, s. 17-18Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Canadian ice-hockey players must overcome numerous stressors throughout their National Hockey  League (NHL) careers. Though sport psychology researchers have conducted preliminary studies, theoretical restrictions, small participant numbers, and the use of a structured interview guide have limited breadth of knowledge. Our authors constructed a comprehensive empirical career model by eliciting 23 Canadian NHL players. The intent in the presentation is to feature the stressors, barriers, coping strategies and resources utilised at each status and career stage. Five rookies, five veterans, and 13 retirees agreed to participate in conversational interviews before their transcripts underwent an interpretive thematic analysis (Braun & Clarke, 2012). Prospects seeking to gain entry into the NHL needed (a) realistic expectations of draft pressures, (b) training camp expectations, (c) identify the team’s needs, and (d) if demoted, readjust their expectations. Rookies developing  as NHL p layers needed a high compete level when called-up while sophomores developed by (a) knowing their opponents, (b) generating role player production, and (c) made friendships. Veterans seeking to be All-Stars coped by (a) practicing scoring and creating scoring chances, and (b) showing Stanley Cup determination. Seasoned veterans extended their careers by preserving their physique. The authors will discuss the practical applications for sport psychology consultants tasked with ensuring that professional ice-hockey players move effectively through career transitions including entering the NHL, developing as an NHL players, reaching the NHL elite, and maintaining NHL play involvement. The authors will also speak about teammates, coaches, and support staff hoping to be effective resources to their players’ career progression. © 2017 by the Association for Applied Sport Psychology 

  • 18.
    Battochio, Randy
    et al.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Coping resources and strategies of Canadian ice-hockey players: An empirical National Hockey League career model2019Ingår i: International journal of sports science & coaching, ISSN 1747-9541, E-ISSN 2048-397X, Vol. 14, nr 6, s. 726-737Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sport psychology researchers have studied careers of Canadian ice hockey players in the National Hockey League (NHL) and devised an empirical NHL career model (Authors, 2015; in press). The model was comprised of career stages, statuses, demands and barriers to career progression without any indication of coping. The intent in the present article is to feature coping resources and strategies utilized by players during each status and career stage within the empirical model. Five rookies, five veterans, and 13 retirees participated in conversational interviews and the data underwent a deductive thematic analysis (Braun & Clarke, 2012). Prospects seeking to gain entry into the NHL set controllable expectations rather than playing to impress coaches and staff. Most prospects played in the minor leagues where they adjusted their expectations to accept roles that they were likely to have during an NHL call-up. The career stage of developing as an NHL player was about rookies producing immediately in their role while holding off internal competition for their roster spot. In the same stage, sophomores were in their second full NHL season and they studied their opponents to avoid the sophomore slump. The stage of reaching the NHL elite involved constant pressure for point production and winning playoff games. The final stage was about seasoned veterans maintaining NHL play involvement by preserving their physique despite being worn down from long careers in a contact sport. The authors will discuss the significance of the model for sport psychology researchers and practitioners, and NHL stakeholders. © The Author(s) 2019.

  • 19.
    Becker-Larsen, Astrid
    et al.
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Henriksen, Kristoffer
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott. University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    “Organizing for Excellence”: Stress-Recovery States in the Danish National Orienteering Team during a Training Camp and the 2015 World Championship2017Ingår i: Scandinavian Sport Studies Forum, E-ISSN 2000-088X, Vol. 8, s. 87-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Elite athletes push themselves physically and psychologically to their limits in order to develop as athletes and to deliver top performances. To succeed, the athletes must manage their energy. This is particularly important in the periods of high demand on the athletes’ resources (Kellmann, Altenburg, Lormes, & Steinacker, 2001). These include training camps and competitions, because such events are generally intense and likely to induce increased stress, and their schedules often do not allow sufficient time for recovery (Elbe & Kellmann, 2007; Foster, Snyder, & Welsh, 1999). In 2015, the Danish national orienteering coach decided, as a new initiative, to include a three-week training camp in their preparation for the World Championship. The coach was aware that such a long period of intense focus on orienteering would require efficient energy management in the athletes. Therefore, the coach supported the research team in this study aimed at monitoring the athletes’ stress-recovery states during the preparatory camp and the World Championship, with further exploration of the athletes’ perceived sources of stress and recovery during the same period. From a research perspective, the present study is exclusive because of monitoring world-class athlete-participants during their preparation and participation in their most important event. From an applied perspective, searching for efficient processes for energy management during long-term training camps and competitions might become a frontier for improvement of athletes’ preparation and performance.

  • 20.
    Becker-Larsen, Astrid
    et al.
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Henriksen, Kristoffer
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    "Organizing for excellence": stress-recovery states in the Danish national orienteering team during a training camp and the 2015 World Championship2017Ingår i: Sport psychology: Linking theory to practice: Proceedings of the 14th ISSP World Congress of Sport Psychology / [ed] G. Si, J. Cruz and J.C. Jaenes, 2017, s. 639-640Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Elite level athletes are under considerable pressure to perform, why energy management is a natural part of the life of elite athletes. Energy management is particularly important during periods of high demand on their resources, such as during training camps and competitions, which are often intense and do not allow sufficient time for recovery. Research on recovery has mainly focused on individual physical and physiological strategies. In the 2015 World Championship, the Danish national orienteering team was the best nation, winning four gold medals. In the present study we examined: (a) the stress-recovery states of the Danish orienteers during a three-week preparatory training camp and the following 2015 World Championship, and (b) their perceived sources of stress and recovery during the two events. The study was designed as mixed-method with the RESTQ-sport questionnaire, semi-structured interviews, and a coach’s journal as the data sources used longitudinally during the camp and the championship. Results revealed: (a) well-balanced stress-recovery states among all athletes during the entire period; and (b) perceived sources of stress and recovery classified into organizational, social, personal, and athletic. The athletes themselves stated that their well-balanced stress-recovery states positively affected their learning, well-being, and performance. The organizational strategies played a key role in reducing athletes’ unnecessary stress and in facilitating individual recovery. We suggest that “organizing for excellence”, keeping in mind athletes' energy management, is a special task for coaches and managers when preparing for camps and competitions. 

  • 21.
    Bengtsson, Per
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holmgren, Nicklas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mindfulness och dess samband med psykologiska färdigheter hos idrottare2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska färdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex påverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa påverkansmekanismer. De påverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, ältande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tävlande idrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige. Medelåldern var 22,01 år (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 män. Frågeformuläret som användes i studien bestod av en sammansatt enkät innehållande sex olika skalor med syfte att mäta mindfulness samt sex påverkansmekanismer. Resultaten visade signifikanta samband mellan självskattad mindfulness och samtliga sex påverkansmekanismer. Regressionsanalys visade att mindfulness var en signifikant prediktor till samtliga påverkansmekanismer. Multipel regressionsanalys visade att aspekten icke-dömande visade sig vara signifikant prediktor för flest påverkansmekanismer och att aspekten observera inte var signifikant prediktor för någon av de sex påverkansmekanismerna. Resultaten diskuterades utifrån teoretiska referensramar och tidigare forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Bengtsson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Carlsson, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Arbetstillfredsställelse och motivation hos förskollärare: grunden för ett kvalitativt arbete2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en förståelse hur förskollärare motiveras till sitt arbete. Vilka faktorer ökar respektive minskar motivation på arbetsplatsen, samt vilken betydelse har arbetets utformande för motivation och arbetstillfredsställelse? Studien utgår ifrån Herzberg (1993) tvåfaktors teori kring motivation samt Hackman och Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins & Judge, 2007) som förklarar att arbetets upplägg kan ses som grund för hur motiverad personal är. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollärare har intervjuats kring upplevelsen huruvida arbetstillfredsställelse och motivation infinner sig. Resultat visar att som en primär grund till arbetsstillfredsställelse ligger goda relationer till arbetskamraterna. Resultat visar även att barnens utveckling ligger som en grund gentemot hur intervjupersonerna motiveras i sin yrkesroll. Barnens utveckling samt det sociala stödet motiverar intervjupersonerna till fortsatt ansträngning och därmed till att stanna kvar på sin arbetsplats. Förutom positiva faktorer visar resultat på hämmande faktorer hos motivation. Så som för lite tid till planering samt för lite pedagogiska diskussioner. Vidare anser intervjupersonerna att för mycket ansvar och höga krav i förhållande till de resurser de har att tillhandahålla hämmar. Resultaten har bearbetats utefter Herzbergs (1993) tvåfaktorsteori rörande motivation och arbetstillfredsställelse. Arbetets utformande har bearbetats utifrån Hackman och Oldmans (Robbins & Judge, 2007) teori.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Benjaminsson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gerelius, Victoria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kan de tre psykologiska grundbehoven predicera motivation, motion och ångest?: En kvantitativ forskningsstudie om de psykologiska grundbehovens prediktion till motivation, motion och ångest.2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    “Kan de tre psykologiska grundbehoven predicera motivation, motion och ångest?” är en kvantitativ studie som undersöker om och hur de tre psykologiska grundbehoven predicerar variablerna; motivation, motion och ångest. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur de tre psykologiska grundbehoven (autonomi, kompetens och tillhörighet) predicerar motivation (kontrollerad och självbestämmande), motion samt ångest, detta på grund av att många svenskar inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket ökar risken för psykisk ohälsa. Datainsamlingen utfördes via en digital enkät bestående av fyra olika frågeformulär; LTEQ, BREQ-4, BPNES och HAD-A. I studien deltog 108 personer med ett åldersspann på 19-64 år (M=28,65 SD=9,07). Resultatet visar att grundbehoven predicerar självbestämmande motivation. Resultatet visar även att avsaknad av kompetens och tillhörighet predicerar ångest samt att motion har negativt samband med ångest. Avslutningsvis visar resultatet att det enbart är autonomi och kompetens som har en positiv koppling och predicerar motion. Studien stöder delvis tidigare forskning men indikerar att det fortfarande finns mycket att utforska när det kommer till motion, ångest och de olika behovens relevans.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Berntsson, David
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hur olika tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Berntsson, David
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hur olika tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Bonhomme, Justin
    et al.
    School of Human Kinetics, Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Seanor, Michelle
    Human Studies Program, Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Schinke, Robert J.
    School of Human Kinetics, Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The career trajectories of two world champion boxers: interpretive thematic analysis of media stories2020Ingår i: Sport in Society: Cultures, Media, Politics, Commerce, ISSN 1743-0437, E-ISSN 1743-0445, Vol. 23, nr 4, s. 560-576Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Athlete development can be described through transitions that mark turning phases throughout athletes’ careers. Our authors explored media data to unpack the career developments of two prominent world champion boxers from their early lives to world championship status. Employing thematic analysis, five themes were identified: (1) weathering hardships of early life (subthemes: the rough life of an innercity kid; abject poverty in war-torn Philippines), (2) entry into sport (subthemes: groomed to fight; boxing to escape poverty), (3) amateur experience (subthemes: Olympic medallist en route to the pros; struggling amateur with dreams of greatness), (4) launching a professional career (impressive American prospect; a charismatic unpolished slugger) and (5) capturing a world title (subthemes: the much-anticipated world champion; the unexpected world champion). This exploration augments our understanding of how two worldrenowned boxers’ career developments were represented through sport media and interpreted by the researchers, suggesting parallel pathways for future career boxers and those who work with them. © 2018 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 27.
    Book Jr., Robert T.
    et al.
    Department of Sport Science and Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark, Odense, Denmark;.
    Henriksen, Kristoffer
    Department of Sport Science and Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark, Odense, Denmark;.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Oatmeal is better than no meal: the career pathways of ten professional athletes from underserved communities in the United States2021Ingår i: International Journal of Sport and Exercise Psychology, ISSN 1612-197X, E-ISSN 1557-251X, Vol. 19, nr 4, s. 504-523Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to explore career pathways to athletic success in American professional athletes with low socioeconomic background. Ten African American professional male athletes, who met the criteria of playing at least one year in a professional league and spending their formative years in an American underserved community, participated in the study. Interviews inspired by the cultural praxis of athletes’ careers, lasted 68-137 minutes, and the transcripts were thematically analysed. Four career stages (childhood years, middle/high school years, college years, professional years) and three themes (context, challenges, coping) were visible in the career pathways of the participants. During the first stage the athletes’ athletic foundation was developed by participating in inexpensive, easy to access sports in unstructured sporting environments, while simultaneously relying upon the strength of a mother to keep them safe. An increased susceptibility to the dangers of environmental factors (e.g., drugs, gangs) during the middle/high school years made this period of time the most precarious for the athletes, but was also the most crucial for their athletic development. The college years were a time of “catching up,” whereby the athletes entered a whole new environment for which they were physically (e.g., underweight) and psycho-socially (e.g., racial integration) unprepared, but their hard work and the help of peers and coaches propelled them to success (i.e., professional contract). Finally, the results indicate that coping resources the athletes developed dealing with hardship were perceived as key factors enabling them to endure the difficulties of a professional career. © 2020 International Society of Sport Psychology.

  • 28.
    Book Jr, Robert T.
    et al.
    Department of Sport Science and Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Henriksen, Kristoffer
    Department of Sport Science and Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Sink or swim: career narratives of two African American athletes from underserved communities in the United States2021Ingår i: Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, ISSN 2159-676X, E-ISSN 2159-6778, Vol. 13, nr 6, s. 904-919Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to explore the career narratives of professional athletes from underserved communities in the United States. Two African American athletes (named Marcus and Imari for the study), who both met the criteria of playing at least one year in a professional league and spending their formative years in an underserved community, participated in this study. Life story interviews lasting about two hours were explored through the principles of narrative analysis, focusing on both content and structure. Each participant constructed a sink or swim narrative typology termed risk, descent, and gain that focused more on the environmental context in an underserved community than their athletic development, which opposes the performance narrative often depicted by professional athletes. Although the contextualised nature of risk manifested differently for Marcus and Imari, their life courses both reflected low points precipitated by risky decisions or circumstances followed by gainful moments ultimately culminating in professional contracts. The analysis also uncovered the realities and challenges associated with having the intersecting identity of being a poor, Black aspiring athlete in a racially charged atmosphere. Finally, the athletes’ perceptions of how their challenging formative development influenced their professional career pathway as well as the ramifications of sink or swim narratives in popular American culture are considered. © 2020, © 2020 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 29.
    Book, Robert T.
    et al.
    Southern Denmark University, Odense, Denmark.
    Henriksen, Kristoffer
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Empowering youth athletes against the odds: Successful talent-development environments in underserved communities2019Ingår i: Abstract book: The 15th European Congress of Sport and Exercise Psychology – Building the Future of Sport and Exercise Psychology / [ed] B. Strauss et al., 2019, s. 321-321Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The research on the career pathways of professional athletes is well established in sport psychology, yet this field is lacking insight into the lives of athletes whose formative years were spent primarily in an American underserved community (Stambulova & Wyllemann, 2014). Using the Holistic Ecological Approach as a framework, this PhD project’s aim is to begin to understand how professional athletes were able to circumvent the environmental hardships and still reach the professional level of their chosen sport (Henriksen, 2010; Henriksen & Stambulova, 2017). This study involved in-depth, biographical interviews with N = 10 professional athletes who overcame significant adversity. Through the analysis of the data, many commonalities emerged. Key transitional and existential relationships, an understanding that sport was a way out of hardship and an ability to shift and persist through adversity, were key themes identified in the data. However, considering multi- and equifinality, no two lives are exactly the same and life stories can converge and diverge at many different junctions. Thus, this presentation will contain a brief summary of two athletes who overcame many of the same obstacles, reached a similar level in their sport, yet it is clear that their environment shaped them in drastically different ways.

  • 30.
    Book, Robert T.
    et al.
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Henriksen, Kristoffer
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    "We are their last chance": underserved athletic talent development in an american community college basketball environment2021Ingår i: International Journal of Sport and Exercise Psychology, ISSN 1612-197X, E-ISSN 1557-251X, Vol. 19, s. S56-S57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 31.
    Borgebäck, Tom
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Sundell, Christoffer
    Högskolan i Halmstad.
    Visualiseringsanvändandet hos styrketränande män2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån. Innan träning var det främst fokus på motivation men även teknik och dessa kombinerades. Under träning verkade huvudfokus ligga främst på teknik. Efter träning låg huvudfokus på att analysera träningen som varit. Innan och under träning var individernas upplevda effekt positiva och de upplevde främst ökad motivation. Efter träning upplevdes teknikförbättringar som effekt. Den spontana visualiseringen visade sig inte ge några speciella effekter. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Bornebusch, Josephine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Brynsäther, Oscar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare. Det vill säga att studien fokuserade på deltagarnas upplevelser om hur de var att spela fotboll på en professionell nivå och hur de upplevde krav, barriärer, resurser och copingstrategier som påverkade dem både inom fotbollen och i det vardagliga livet utanför deras fotbollskarriär. I studien deltog det nio intervjupersoner där samtliga var män mellan åldrarna 20–32 år (M=26,0, SD=3,20), dessa deltagare befann sig i optimeringsfasen (Wylleman, 2019). Studien har använt sig av en semistrukturerad intervjuguide som har haft sin grund i två modeller, den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) samt Stambulova (2003) karriärövergångsmodellen.             I studiens resultat framkommer det att de krav fotbollsspelarna upplever mest är finansiella krav, där de upplever att de inte kan leva på fotbollen och de behöver ett jobb vid sidan av fotbollen. Den största barriären deltagarna upplevde var främst sociala barriärer eftersom fotbollen tar upp mycket av deras tid, så att deras sociala liv blir lidande. Socialt stöd från vänner,familj, tränare och partner var de största resurserna för deltagarna, de upplevde att stödet från deras närmaste hjälpte dem mycket i deras karriär inom fotbollen samt utanför. De copingstrategier som deltagarna använde sig främst var de sociala copingstrategierna som att gå och prata med någon professionell eller med familj,vänner, tränare eller partner. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Bornebusch, Josephine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ósk Ólafsdóttir, Tara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Physical activity, loneliness and mental health among young adults from Sweden and Iceland2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to research whether there are any differences or associations between Sweden and Iceland regarding physical activity, loneliness, and mental health. The study included 109 participants aged 18-30, with 55 Swedish and 54 Icelandic. Data was collected online using a questionnaire that measured physical activity, loneliness, and mental health with three different scales; Physical activity (Leisure-Time Physical Activity Questionnaire), loneliness (Revised UCLA loneliness scale), and mental health (Kessler Psychological Distress scale). The study's result shows only a significant correlation between loneliness and mental distress. The results indicated that Swedish individuals are more physically active than Icelantic, despite Swedish participants reporting higher loneliness and mental distress levels than their Icelandic counterparts. In summary, this study has examined the differences and associations between Sweden and Iceland on how the Swedish and Icelandic individuals estimate themselves in physical activity, loneliness, and mental health. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Carpatorea, Iulian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), CAISR Centrum för tillämpade intelligenta system (IS-lab).
    Slawomir, Nowaczyk
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), CAISR Centrum för tillämpade intelligenta system (IS-lab).
    Rögnvaldsson, Thorsteinn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), CAISR Centrum för tillämpade intelligenta system (IS-lab).
    Elmer, Marcus
    Volvo Group Trucks Technology, Göteborg, Sweden.
    Lodin, Johan
    Volvo Group Trucks Technology, Göteborg, Sweden.
    Learning of Aggregate Features for Comparing Drivers Based on Naturalistic Data2016Ingår i: Proceedings: 2016 15th IEEE International Conference on Machine Learning and Applications (ICMLA) / [ed] Lisa O’Conner, Los Alamitos, CA: IEEE Computer Society, 2016, s. 1067-1072Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Fuel used by heavy duty trucks is a major cost for logistics companies, and therefore improvements in this area are highly desired. Many of the factors that influence fuel consumption, such as the road type, vehicle configuration or external environment, are difficult to influence. One of the most under-explored ways to lower the costs is training and incentivizing drivers. However, today it is difficult to measure driver performance in a comprehensive way outside of controlled, experimental setting.

    This paper proposes a machine learning methodology for quantifying and qualifying driver performance, with respect to fuel consumption, that is suitable for naturalistic driving situations. The approach is a knowledge-based feature extraction technique, constructing a normalizing fuel consumption value denoted Fuel under Predefined Conditions (FPC), which captures the effect of factors that are relevant but are not measured directly.

    The FPC, together with information available from truck sensors, is then compared against the actual fuel used on a given road segment, quantifying the effects associated with driver behavior or other variables of interest. We show that raw fuel consumption is a biased measure of driver performance, being heavily influenced by other factors such as high load or adversary weather conditions, and that using FPC leads to more accurate results. In this paper we also show evaluation the proposed method using large-scale, real-world, naturalistic database of heavy-duty vehicle operation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Chan, Derwin K. C.
    et al.
    University of Hong Kong, Hong Kong, Hong Kong & Curtin University, Perth, Australia.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Stenling, Andreas
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Hagger, Martin S.
    Curtin University, Perth, Australia.
    Inter-Item Distance Changes the Predictive Power of Motivation on Health Behavior?: A Randomised Controlled Trial2016Ingår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 23, nr Suppl. 1, s. S237-S237, artikel-id O730Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Cruz, Jaume
    et al.
    Autonomous Univeristy of Barcelona, Barcelona, Spain.
    Garcia-Mas, Alexandre
    Universitat de les Illes Balears, Palma, Illes Balears, Spanien.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Lucidi, Fabio
    University of La Sapienza, Rome, Italy.
    Márquez, Sara
    University of León, León, Spain.
    Reyes, Santiago
    ONECO.
    Serpa, Sidonio
    University of Lisbon, Lisbon, Portugal.
    Jaenes, Jose Carlos
    University Pablo de Olavide, Seville, Spain.
    PsyTool design and theoretical background2017Ingår i: Sport psychology: Linking theory to practice: Proceedings of the 14th ISSP World Congress of Sport Psychology / [ed] G. Si, J. Cruz and J.C. Jaenes, 2017, s. 212-212Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PsyTool is a European project, funded by Erasmus+ Sport Programme, led by the Universidad Pablo de Olavide (Sevilla, Spain). It brings together 13 partners from Spain, Portugal, Italy, United Kingdom and Sweden, running from January 2016 to December 2017. PsyTool is based theoretically on the concept of youth development through the practice of sport in positive and safe environments. The central idea is that this type of practice leads to a psychological wellbeing in all areas of personal development of athletes. Through sport programs that are free of bullying; zero permissiveness towards substance use; low acceptance of gamemanship and cheating, and at the same time promoters of fair play and clean competition, young athletes are more likely to increase their psychological well-being while they practice the sport to their best level of capacity. One of the most important assets of PsyTool is the formation of Agents of Change as inductors of this well-being promoter environment, according to their different responsibilities, from the politics to grassroot coaching. The AoCs’ selection, training and certification is one of the key points of this program. This so-called “targeted snowball” approach is expected to produce a spreading impact on the young athletes, which can be evaluated in the short and medium term, depending of the nature of the different AoCs. Coming form this design and theoretical background, this program –once the results have been analyzed- has to lead to a more ambitious development both in its scope and on the educational methods involved with.

  • 37.
    Defruyt, Simon
    et al.
    Vrije Universiteit Brussel, Brussels, Belgium.
    Wylleman, Paul
    Vrije Universiteit Brussel, Brussels, Belgium.
    De Brandt, Koen
    Vrije Universiteit Brussel, Brussels, Belgium.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Linnér, Lukas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Helping dual career athletes to recover from injury: a dual career support providers’ (DCSPs’) perspective2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    The combination of elite sport and study, called a dual career (DC), can be challenging for athletes. DC Athletes can encounter co-occurring challenges at different domains of development (athletic, psychological, psychosocial, educational/vocational and financial) (Wylleman & Lavallee, 2004). In this challenging period and environment, the burden of an injury is likely to be stressful for DC athletes. Although previous research have looked at how sports stakeholders can support the athletes within the athletic domain, no research up to our knowledge addressed how elite athletes can be supported holistically (i.e. in the different domains of development) outside of the club context. Therefore, current research aimed at gathering good practices of holistic support for DC athletes from a dual career support provider (DCSP) perspective.

    Methods

    Within the ‘Gold in education and Elite Sport’ (GEES) project, co-funded by the Erasmus+ Programme of the European Union, focus groups were conducted with a selection of DCSPs. As inclusion criterion for the participants, a DCSP was defined as: ‘a professional consultant, related to an educational institute and/or an elite sport organization – or certified by one of those – that provides support to elite athletes in view of optimizing their DC (combination of elite sport and education).’ One focus group in Sweden with six DCSPs and two focus groups in Belgium with two and three DCSPs were held. Using a phenomenological approach, participants were asked to share their methods used to holistically support DC athletes in coping with an injury.

    Results

    Five main themes of support emerged from the DCSPs discussions: a) practical support (e.g. support with transport problems if necessary), b) emotional support (e.g. empathic listening), c) reframing the injury in a holistic perspective (e.g. athletes will have more time for studies and family), d) empowerment of self-regulation competences (e.g. encourage the use of a recovery agenda), e) multidisciplinary and multi-organizations’ cooperation (e.g. structural meetings between different DC stakeholders).

    Conclusion

    Findings underscore the importance of a developmental and empowering approach in holistically supporting DC athletes to recover from an injury. Moreover, the cooperation between stakeholders in a DC support environment is crucial for an optimal recovery. Future research and practice could use current findings to develop injury recovery programs in a DC setting.

    References

    Wylleman P, Lavallee D. (2004). A Developmental Perspective on Transitions Faced by Athletes. In M Weis (Ed.), Developmental sport psychology. Morgantown, WV: Fitness International Technology.

  • 38.
    Defruyt, Simon
    et al.
    Vrije Universiteit Brussel, Brussels, Belgium.
    Wylleman, Paul
    Vrije Universiteit Brussel, Brussels, Belgium.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Cecić Erpič, Sasha
    University of Ljubljana, Ljubljana, Slovenia.
    Graczyk, Marek
    Gdansk University of Physical Education and Sport, Gdansk, Poland.
    De Brandt, Koen
    Vrije Universiteit Brussel, Brussels, Belgium.
    Competencies of dual career support providers (DCSPs): A scenario-specific perspective2021Ingår i: International Journal of Sport and Exercise Psychology, ISSN 1612-197X, E-ISSN 1557-251X, Vol. 19, nr 1, s. 43-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although dual career (DC) support is important, there is a lack of research on the competencies professional dual career support providers (DCSPs) themselves require to manage specific job challenges. Therefore, current research, that was part of the Gold in Education and Elite Sport (GEES) project, aims at: (1) examining how well DCSPs managed specific challenges (called scenarios) within the European context, (2) identifying the competencies DCSPs need to manage the scenarios, and (3) exploring which variables influence how well they manage these scenarios. The Dual Career Competency Questionnaire for Support Providers with Scenario extension (DCCQ-SPSc) was completed by 288 DCSPs from nine European countries. The scenarios were: (1) Managing a non-supportive environment, (2) Supporting a student-athlete to cope with relocation, (3) Supporting a student-athlete in developing a study plan, (4) Helping a student-athlete to cope with a challenging year, (5) Referring a student-athlete to other professional help, and (6) Dealing with wrong expectations of a student-athlete. Results revealed that each scenario was experienced by more than half of the DCSPs (range 55%–87%) and that in general, they managed these scenarios average up to good. DCSPs prioritised different competency factors depending on the specific scenario. Frequency of experiencing (for the first four scenarios) and possession of the prioritised competency factor (for all scenarios) were significant predictors for the management of the scenarios. This study shows the importance of scenario-specific competency development and can be used in the development of educational curricula for DCSPs. © 2019 International Society of Sport Psychology

  • 39.
    Diehl, Robert
    et al.
    Boston University, Boston, MA, USA.
    Poczwardowski, Artur
    University of Denver, Denver, CO, USA.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    O’Neil, Adam
    Fielding Graduate University, Santa Barbara, CA, USA.
    Haberl, Peter
    United States Olympic Committee, Sport Performance Division, Colorado Spring, CO, USA.
    Transitioning to and thriving at the Olympic Training Center, Colorado Springs: Phases of an adaptive transition2020Ingår i: Sport in Society: Cultures, Media, Politics, Commerce, ISSN 1743-0437, E-ISSN 1743-0445, Vol. 23, nr 4, s. 678-696Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study was focused on the process of an adaptive transition to the Olympic Training Center in Colorado Springs, CO (further – the OTC) and guided by the research question: What were the dynamic transition experiences of elite resident-athletes that constituted their successful transition to the OTC? A retreatment of Poczwardowski, Diehl, O’Neil, Cote, & Haberl’s (2014) semi-structured interviews with six accomplished resident-athletes was conducted through the lens of the athletic career transition model (Stambulova, 2003) to propose a temporally based Transition to the OTC (further – the TOTC) empirical framework. The TOTC describes the successful transition as having four phases – preparation, assimilation, adaptation, and thriving – involving the dynamic interactions between the resident-athletes and the OTC programs/staff influencing the perceived transition challenges, barriers, resources, coping strategies, and outcomes throughout the four phases. Based on the TOTC, future research on the transitioning to residential training centers is outlined, and practical applications for the OTC staff, coaches, and sport psychologists (e.g., developmentally relevant intake protocols, strengths-based interventions, and orientation materials) are proposed. © 2019 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 40.
    Edvardsson, Arne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Centrum för idrott och hälsoforskning (CIHF).
    Skadeprevention genom kognitiv beteendeträning för unga fotbollsspelare med hjälp av biofeedback.2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det positiva sambandet mellan stress och idrottsskador är väl dokumenterat i litteraturen. Ett ökat antal psykologiska skadeförebyggande interventioner visar att det är möjligt att förebygga idrottsskador genom kognitiv beteendeträning. Användandet av biofeedback tillsammans med kognitiv beteendeträning i skadeförebyggande syfte är dock en relativt outforskad interventionsstrategi (Johnson, 2007). Syftet med studien var att undersöka om det genom interventionsbaserad kognitiv beteendeträning i kombination med biofeedbackanvändning gick att minska antalet idrottsskador för fotbollsspelare. Deltagare ifrån fyra idrottsgymnasier (16-19 år) delades in i en experimentgrupp (n=13) och en kontrollgrupp (n=14). Deltagarna fick fylla i tre enkäter (SAS, LESCA och ACSI-28) vid en förmätning. Ett MANOVA test att visade de två grupperna inte skilde sig signifikant vid förmätningen. Experimentgruppen genomgick en 9-veckors interventionsperiod bestående av 7 sessioner innehållande: somatisk avslappning, dagbok för kritiska händelser, tankestopp, emotions/problem fokuserad coping, målsättning och biofeedbackträning. Ett Mann- Whitney U test visade en tendens till signifikant skillnad mellan kontroll och experimentgrupp U (n1 = 13, n2 = 14) = 51.00, p < .054, där experimentgruppen drabbades av färre idrottsskador jämfört med kontrollgruppen. Resultatet ifrån studien diskuteras främst ur ett psykologiskt perspektiv och förslag på framtida forskning inom området ges.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Ekengren, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Careers of Swedish Professional Handball Players: From an Empirical Model to Career-Long Psychological Support Services2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This PhD Project with a specialization in sport psychology is inspired by the cultural praxis of athletes’ careers paradigm. This implies that the Project blends theory, research, and practice within the context of Swedish handball, by investigating career pathways of professional players providing empirically based, and context specific, implications. The overarching aim of the Project is twofold: (a) to examine the career experiences of Swedish professional handball players and consolidate them into the empirical career model of Swedish professional handball players (ECM-H), and (b) based on the ECM-H, to develop, validate, and test an applied framework promoting career-long psychological support services in Swedish handball (CPS-H). The first aim is covered by Study I and II, and the second aim is met in Study III and IV. The dissertation is designed as a collection of four articles with one article per study. Study I focused on a qualitative exploration of career experiences from 18 Swedish professional handball players including major career stages and transitions in their athletic and non-athletic development. The players’ accounts were consolidated into the ECM-H describing the context-specific features and pathways throughout the handball career. When developing the ECM-H, gender-specific issues appeared of interest for further investigation. Gender issues were addressed in Study II by re-analyzing the data from Study I. Two composite vignettes were created describing the career pathways of nine male and nine female players. Study III initiated a move from research to practice. Based on the ECM-H, applied sport psychology literature and experiences of the research team led by the first author, the applied framework CPS-H was heuristically developed and validated in three focus groups with end users; professional players, coaches, and sport psychology practitioners. The validated version of the CPS-H is presented with general and career stage-specific recommendations for its implementation among support providers (i.e., where, when, what, who, why, and how of psychological support service). Study IV was designed as an instrumental case study for testing a part of the CPS-H framework. More specifically, the mastery career stage. A career assistance program (CAP) named Life as a professional handball player was developed for, implemented with, and evaluated by Swedish League team. The program included eight workshops dealing with various aspects of the players’ athletic and non-athletic life (e.g., performance, training, lifestyle, recovery, future planning), together with crisis-related issues (e.g., coping with uncertainty). These workshops were delivered by the first author during 12 weeks of a competitive season. The mixed-methods evaluation revealed a perceived improvement in players’ personal coping resources (e.g., increased awareness) and a decrease in their fatigue and stress. This Project contributes to the athlete career sport psychology discourse and the emerging athlete mental health discourse by presenting the ECM-H and CPS-H frameworks, and the CAP Life as a professional handball player, grounded in the cultural context of Swedish handball. The frameworks and CAP can serve as inspiration for future research and practice, informed by a cultural praxis. The Project shows the usefulness of working as a scientist-practitioner and establishing theory-researchpractice-context links for the promotion of culturally informed implications, and supports the work of facilitating a holistic understanding of athletes’ striving for healthy, successful, and long-lasting careers in sport and life.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    comprehensive summary/kappa
    Ladda ner fulltext (pdf)
    cover/omslag
  • 42.
    Ekengren, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Caught in the Trap of Trying to Repeat Success: Sport Psychology Support for the Swedish Men’s Handball Team in the Rio de Janeiro Olympic2019Ingår i: Mindfulness and Acceptance in Sport: How to Help Athletes Perform and Thrive under Pressure / [ed] Kristoffer Henriksen, Jakob Hansen, Carsten Hvid Larsen, New York: Routledge, 2019, 1, s. 142-153Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Ekengren, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    From career initiation to discontinuation: an empirical career model of Swedish handball players2017Ingår i: Sport psychology: Linking theory to practice: Proceedings of the 14th ISSP World Congress of Sport Psychology / [ed] G. Si, J. Cruz and J.C. Jaenes, 2017, s. 190-191Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This doctoral project was inspired by a set of challenges articulated in the cultural praxis of athletes’ careers paradigm (Stambulova & Ryba, 2013), and especially in regard of contextualizing career research and existing ‘general’ frameworks. Innovative aspects of this study consisted of: (a) exploring career experiences of Swedish handball players with foci on stages and transitions in their athletic and non-athletic development, and (b) consolidating the players’ first-hand data into an empirical career model of Swedish handball players (further – the empirical model). The holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De Knop, 2013) served as a prototype for the empirical model and was useful in structuring the players’ career experiences. Eighteen elite Swedish handball players (retiring or just recently retired) took part in narrative type interviews about their whole careers with an interest in both athletic and non-athletic developments. Thematic analysis initially took a deductive turn to identify the handball career structure, and then the empirical data relevant to each stage/sub-stage were analysed inductively to identify themes describing players’ career experiences at each stage. Finally, the themes were incorporated into the stage-like structure, and the empirical model was completed. The model describes careers of Swedish handball players as having four stages – initiation, development (with three sub-stages), mastery (with four sub-stages), and discontinuation. It also contains eight layers – athletic categorisation in terms of age, pathways of the Swedish Handball Federation, academic/vocational, psychological, psychosocial, and financial developments – all aligned with age markers and complemented by sets of themes describing players’ stage-by-stage career experiences from the holistic perspective. Further in the project the empirical model will be used to create the ‘whole career’ psychological support system for Swedish handball players.

  • 44.
    Ekengren, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    No rest for the weary: Swedish elite handball players’ perceived demands in the transition to the national team2017Ingår i: Proceedings of the Nordic Sport Science Conference – ‘The Double-Edged Sword of Sport: Health Promotion Versus Unhealthy Environments’ / [ed] Krister Hertting & Urban Johnson, Halmstad: Halmstad University Press, 2017, s. 31-32Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Athletes have to pay a price to make their dream true, and for many this dream is to become professional and play in the national team (NT). Playing in the NT is often seen as the pinnacle of an athletic career but also as a period when athletes experience new demands due to their dual responsibility of playing in the club and in the NT. This dual responsibility brings additional performance demands, increased workload, extended travelling, many days away from home, etc., and in a combination with too little recovery, and various role conflicts leads to a stressful living. The transition to the NT can be classified as a quasi-normative (Stambulova, 2016) that is relevant only to elite level athletes. Challenging nature of this transition in a combination with its personal and social significance might put players at risk of poor coping and mental health problems (Frank, Nixdorf, & Beckmann, 2015; Stambulova & Wylleman, 2014; Stambulova 2017).

     Aim and theoretical framework: The transition to the NT was identified as a topic specific for the mastery stage of the players’ careers in the empirical career model of Swedish handball players (Ekengren, Stambulova, Johnson, & Carlsson, submitted). This model complemented by the athletic career transition model (Stambulova, 2003; 2009) served as theoretical frameworks for this study. The aim of this study was to examine Swedish elite handball players’ experiences of participating in both a professional club and the NT with a specific focus on their perceived demands.

     Method: In the narrative-type interviews 18 Swedish elite handball players (9 men, 9 women) were encouraged to talk about their careers with foci on both athletic and non-athletic development (Ekengren et al., submitted). Narratives about their experiences of playing both in professional club and the NT were extracted from a larger data set and thematically analysed (Braun, Clarke & Terry 2015).

     Results: The national team was described as a great reward for their performance efforts and achievements, but also as a burden of being time and energy consuming:

     It’s a great honour to play in the national team, and you don’t want to turn it down. But I didn’t get the recovery I required to be able to play in both. So, I had to say “no”, because it tears greatly. It wasn’t right to my club that pays my salary. (Female player 7)

     Major themes outlining the players’ perceived demands in the NT transition were:

    • it wears and tears a lot physically and psychologically” (e.g., brings higher performance demands but also leaves small time for recovery);
    • you are caught in the treadmill of recurrent events (e.g., difficult to maintain good life quality being away from family)
    • you are torn between the two team” (e.g., conflicting interests in professional and national team)
    • “you are torn between different roles” (e.g., between being the NT player and a club player, a players and a family member)

     Discussion and conclusions: The project reveals how professional athletes appraised the increasing demands when selected to the NT. On the one hand, the NT transition was seen as a reward, but on the other hand, the transition demands put players under risk of too high life stress with possible negative consequences (e.g., injuries, burnout, and depression) to follow (e.g., Ivarsson, Stambulova, & Johnson, 2016; Stambulova, 2017). Based on the research findings recommendations will be provided for psychological support of NT-players and their coaches/managers in club and federation. This will include, for example, promoting a holistic view of the players’ situation, individual recovery plans and communication skills.

  • 45.
    Ekengren, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Returning home after playing abroad: re-adaptation challenges of elite Swedish handball players2017Ingår i: Sport psychology: Linking theory to practice: Proceedings of the 14th ISSP World Congress of Sport Psychology / [ed] G. Si, J. Cruz and J.C. Jaenes, 2017, s. 531-531Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In cultural sport psychology and athlete migration literature (Ryba, Schinke, Stambulova, & Elbe, 2017) there is a call for studying athletes’ transnational mobility and cultural transitions out of, and back to the country of origin. This call is also echoed in the cultural praxis of athletes’ careers paradigm (Stambulova & Ryba, 2013) attracting attention of career researchers. This study is aimed at exploring “back home” re- adaptation challenges of elite Swedish handball players after several years of playing professionally abroad. Eleven players (six females) were interviewed about their careers from the beginning to the end, and their narratives about the transition back to Sweden were extracted from the larger data set and thematically analysed (Braun & Clarke, 2013). Participants spent abroad for M=7.2±2.8 years, and many of them came back having families and kids. Several informants narrated that the transition was more challenging than they expected, and they (especially at the beginning) felt themselves as strangers in their own land. Five major themes describing the transition challenges were: “to rethink self-identity”, “to renew family life”, “to re- establish links with relatives and family”, “to understand local laws and regulations”, “to keep in pace with the society”. The identity issue was addressed through a sense of being “in between” the identities of the home and the foreign cultures that elevated emotional discomfort, especially at the early phase of re-adjustment. Three themes describing coping strategies used in the re-adaptation were: “don’t give up” (i.e., attempt to change own attitude and the situation to the better), “use social skills” (e.g., be alert and communicate) and “search for social support” (e.g., from a spouse and close family). Based on the findings, recommendations will be provided for pre-retirement planning of elite athletes and psychological support in their cultural transition and re-adaptation back home.

  • 46.
    Ekengren, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Svenska handbollsspelares karriär: En empirisk modell och ett psykologiskt stödsystem2015Ingår i: Program Svebi 2015, 2015, s. 25-25Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Introduktion

    Handboll har en lång tradition inom svensk idrottsrörelse och tillhör de mest populära lagidrotterna. I Sverige finns 110 000 utövare, lika många män och kvinnor, som är aktiva i landets 400 föreningar. Internationella Handbollförbundet har 190 medlemsländer och Sverige är en ledande nation inom världshandbollen med 21 medaljer i OS, VM och EM. Att satsa på en karriär som elitspelare i handboll är attraktivt. I Sverige finns ett Riksidrottsgymnasium och 38 Nationellt godkända idrottsutbildningar som kvalitetssäkras av Svenska Handbollförbundet (SHF). Det innebär att drygt 400 spelare årligen tar examen från ett elithandbollsgymnasium. Trots handbollens utbredning och popularitet finns lite kunskap om handbollskarriären, utifrån övergångar och utmaningar som aktiva ställs inför. Kunskapen är av vikt för aktiva liksom tränare, föräldrar och stödpersoner t.ex. idrottspsykologiska rådgivare. Forskningen är relevant för föreningar, förbund, gymnasier och SHF:s spelarutbildning, landslagsverksamhet och tränarutbildning. Ökad kunskap medför att fler fullföljer och optimerar sin karriär, samt stannar kvar och är välmående en längre period. Dagens idrottsforskning inom karriärområdet och aktuell studie belyser betydelsen av förklaringsmodeller som ser karriären från ett idrottsspecifikt och holistiskt kontext. Forskning som dels fångar den verksamma kulturen, dels studerar den livslånga processen och hela karriären, tillskillnad från enstaka moment.

    Syfte & teoretisk ram

    Syftet i delstudie 1 är att utifrån intervjuer med etablerade svenska landslagsspelare i handboll studera handbollskarriären och utveckla en Empirisk karriärmodell (EKM) för svenska handbollsspelare. Modellen valideras i tre separata fokusgrupper, bestående av tränare, herr- och damspelare. Syftet i delstudie 2 är att utveckla och validera ett Psykologiskt stödsystem (PSS) för svenska elithandbollsspelare. Utifrån EKM och doktorandens gedigna erfarenhet av tillämpat arbete med svenska elit- och landslagsspelare skapas ett stödsystem, som validering i fyra fokusgrupper; tränare, herr-, damspelare och idrottspsykologiska rådgivare. Utifrån diskussioner och slutsatser sammanställs PSS. Det teoretiska ramverket består av: Cultural praxis of athletes’ careers (Stambulova & Ryba, 2014), Holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De Knop, 2013) och Athletic career transition model (Stambulova, 2003).

    Metod

    Studiens urval är strategiskt och baseras på att informanterna ska ha spelat minst 20 tävlingslandskamper på seniornivå för Sverige, de ska ha varit professionella idrottare på internationell klubbnivå i minst fem år och vara i slutet av sin karriär, alternativt ha avslutat sin idrottsliga karriär. Om idrottskarriären är avslutad ska avskedet skett inom de närmsta tre åren. Under 2015 har pilotintervju och 18 stycken narrativa intervjuer genomförts. Studien har en jämn fördelning mellan kvinnor och män. De kvinnliga informanternas ålder är mellan 28 och 34 år (M = 30,6, SD = 2,2), de manliga informanternas ålder är mellan 27 och 38 år (M = 34,4, SD = 3,1). I snitt har kvinnorna spelat 83 landskamper (SD = 36,5), männen har i snitt spelat 123 landskamper (SD = 57,3).

    Resultat och diskussion

    Analys av intervjuer pågår således är studiens resultat och diskussion under arbete. Reflektion från aktuell process är att idrottskarriären är av central betydelse och anges som det område som alltid har prioriterats högst i informanternas liv. Det finnas en tendens i att kvinnor ställs inför en komplexare tillvaro eftersom de väljer att ha uppmärksamhet på parallella områden i livet, som de därmed får hantera. Den ekonomiska verkligheten är av naturliga skäl tuffare för kvinnorna, eftersom ersättningar är markant lägre. Det är också en faktor som skapar ökad fokus på andra områden i livet, främst utbildning. Förståelsen kring det som krävs på internationell nivå, utmaningar som väntar och färdigheter som gynnar, verkar vara relativt låg innan de aktiva i studien de facto hamnar på aktuell nivå. Flera val är medvetna samtidigt som informanterna reflekterar kring att tillfälligheter och tur är återkommande faktorer i deras karriär.

  • 47.
    Ekengren, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Developing a career training programme in Swedish elite handball2019Ingår i: Abstract book: The 15th European Congress of Sport and Exercise Psychology – Building the Future of Sport and Exercise Psychology / [ed] B. Strauss et al., 2019, s. 319-319Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Psychological interventions with elite athletes should benefit from the developmental and preventive perspectives (Stambulova, 2016) keeping in mind the highly stressful nature of elite sports and potential threats for athletes’ mental health (Schinke, Stambulova, Si, & Moore, 2017). The authors of this presentation (2018) explored 18 Swedish professional handball players’ career experiences with foci on major stages and transitions in their athletic and non-athletic developments. The players’ information was consolidated into an empirical career model of Swedish handball players, covering several stages and layers in players’ development with relevant transitions, pathways, and themes describing content of each stage. This empirical model served a basis for planning the intervention study with professional handball players aimed at helping them to develop resources and strategies to meet elite career demands and maintain health and wellbeing. The presentation will focus on development of a career training program (CTP) for 16 professional players (age 18-35) representing an elite handball club in the South of Sweden. The CTP is structured into eight workshops with their content derived from major demands and stressors of handball players during the mastery stage of their careers. After the CTP kick off, major topics of the workshops include: professional players’ values and committed actions, training, performance, lifestyle, and recovery issues, injury prevention, the future and athletic retirement. The content of the workshops guided by a combination of concurrent and proactive approaches will include acceptance and commitment training, life skills development, pre-transition planning, monitoring assessment, and creating a personal development plan.

  • 48.
    Ekengren, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Development and validation of career-long psychological support services in Swedish handball2019Ingår i: Abstract book: The 15th European Congress of Sport and Exercise Psychology – Building the Future of Sport and Exercise Psychology / [ed] B. Strauss et al., 2019, s. 59-59Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is part of the PhD-project aimed at examining Swedish professional handball players’ career experiences and developing an applied framework to improve career assistance. Inspired by the cultural praxis of athletes’ careers (Stambulova & Ryba, 2013; 2014) we blend theory, research, and practice with the athletes’ cultural and sporting contexts. In the previous part, the author and three co-authors (2018) developed an empirical career model (ECM-H) describing players’ changing demands across career stages from the holistic perspective (Wylleman, Rosier, & De Knop, 2015) and showing that they need different types of career assistance at different stages. This second part study aims to develop and validate an applied framework – the career-long psychological support services (CLPSS). To create the initial version of the CLPSS a heuristic approach combining the ECM-H with the author’s applied sport psychology experiences was used. Then the initial version was validated in two focus groups with elite handball coaches (n=4) and experienced sport psychology consultants (n=3) following Kreuger and Casey’s (2015) recommendations. The participants were positive to the initial version and suggested several improvements. The validated CLPSS implements the whole career and whole person perspectives with the four career stages aligned with age markers and three layers of career assistance issues derived from the Swedish handball context, athletes’ perceived demands, and desirable support from relevant stakeholders (e.g., coaches, parents). The CLPSS helps to understand, what issues to address and when in a career to facilitate players’ coping, reduce unnecessary stress, and promote sustainable careers in elite handball.

  • 49.
    Ekengren, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Toward the Career-Long Psychological Support Services: Insights from Swedish Handball2021Ingår i: Journal of Sport Psychology in Action, ISSN 2152-0704, E-ISSN 2152-0712, Vol. 12, nr 4, s. 245-258Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The authors of this paper share how they developed and validated an applied framework termed the career-long psychological support services in Swedish handball (CPS-H). The CPS-H is grounded in career research within Swedish handball and examples of efficient career assistance practice complemented by applied experiences of the first author. The authors used a heuristic approach to sketch the CPS-H initial version, which later was validated in three focus groups with end-users (handball players, coaches, and sport psychology practitioners) and transformed into the validated CPS-H. Promoting a combination of the proactive, educational, whole career, whole environment, and whole person approaches, the framework is structured as having interrelated parts addressing questions: where (changes in the contexts), when (ages, career stages), what (athletes’ needs and potential working issues), who (support providers), why (philosophy shared by the stakeholders), and how (forms of services) of psychological support. The authors further reflect on the CPS-H and its implementation and provide general and stage-specific recommendations for support providers. Although the CPS-H is contextualized in a specific sport and culture, some lessons can be applicable across countries and sport boarders. © 2020 The Author(s). Published with license by Taylor & Francis Group, LLC

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Ekengren, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Exploring career experiences of Swedish professional handball players: Consolidating firsthand information into an empirical career model2020Ingår i: International Journal of Sport and Exercise Psychology, ISSN 1612-197X, E-ISSN 1557-251X, Vol. 18, nr 2, s. 156-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study was aimed at developing the empirical career model of Swedish professional handball players by means of exploring their career experiences in athletic and non-athletic developments through the lens of the holistic athletic career model. Eighteen Swedish professional handball players (nine men and nine women), who had recently terminated or were finishing their careers took part in semi-structured interviews about their careers from the beginning to the end with an interest in both athletic and non-athletic developments. Thematic analysis initially focused on identifying the handball career structure (i.e. stages and sub-stages). Then, the interviews were analysed inductively to identify shared themes in the players’ experiences relevant to each career stage. These themes were incorporated in the relevant stages, and the empirical career model of Swedish professional handball players (further – the empirical model) was finalised. The empirical model describes careers of Swedish handball players as having four athletic stages – initiation, development (with three sub-stages), mastery (with four sub-stages), and discontinuation – complemented by players’ psychological, psychosocial, academic/vocational, and financial developments. Each stage is also aligned with age markers and contains themes describing players’ career experiences from the holistic perspective. The empirical model contributes to contextualised career research and serves as a basis for developing career-long psychological support services in Swedish handball including player/coach/parent education organised by the Swedish Handball Federation.© 2018 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

12345 1 - 50 av 237
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf