hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bohman, Mattias
    et al.
    Grontmij AB.
    Berglund Odhner, Peter
    Grontmij AB.
    Schabbauer, Anna
    Grontmij AB.
    Karlsson, Niklas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Mattsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Rundstedt, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Biogas i Halland: Förbehandling av substrat och simulering av biogasflöden2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bioenergicentrum i Halland (BEH) är ett projekt som ligger inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Projektet genomförs i Region Hallands regi som är regionens välfärds- och utvecklingsorganisation. Arbetet som bedrivs inom BEH syftar speciellt till att driva utvecklingen mot en ökad produktion och användning av bioenergi till biogas och i förlängningen fordonsgas. Genom att satsa på att skapa förutsättningar för innovation, kunskapsutveckling och samverkan främjas tillväxt och hållbar utveckling.

    Vid naturbruksgymnasiet i Plönninge utanför Halmstad finns idag en biogasanläggning som beskickas med bl.a. nötgödsel och matavfall. Dessutom finns en mindre pilotanläggning som är tänkt att fungera som en del av test- och verifieringsanläggning som BEH vill bygga upp i Plönninge. Som ett led i att utveckla dessa anläggningar och kunna erbjuda möjligheten till kunskapsinsamling genomfördes projektet som beskrivs i denna rapport. Uppdraget var att genomföra försöksrötningar på labb, använda resultaten för att skapa en modell som sedan kan nyttjas som ett verktyg i det inledande arbetet med att investera i en biogasanläggning som beskickas med lantbruksbaserade substrat. Högskolan i Halmstad (HH) genomförde försöksrötningarna och Grontmij (GM) använde sedan resultaten för att skapa en modell där bl.a. substrat, förbehandlingsteknik och driftkostnader finns med.

    Sammanfattningsvis kan sägas att majs som substrat fungerar bäst med de valda förbehandlingsmetoderna; kemisk behandling, termisk behandling och ultraljudsbehandling. Alla förbehandlingsmetoder med majs som substrat visade på ett positivt resultat, d.v.s. det ökade gasutbytet och dess värde (kr/kWh) översteg kostnaderna för de olika förbehandlingarna. Vad som måste beaktas är att produktionskostnaderna överlag är höga, med och utan förbehandling.

    Modellen har konstruerats på ett sådant sätt att den ska vara användarvänlig och med möjlighet att enkelt lägga till ytterligare substrat och förbehandlingsmetoder. Upprepningar av de försöksrötningar som genomförts kommer att öka tillförlitligheten hos modellen. Den fungerar som ett verktyg i att beräkna investeringsmarginalen för förbehandlingsutrustningen baserat på det valda substratet. På detta vis kan intressenter få en första indikation på om det är ekonomiskt rimligt att gå vidare med det tänkta substratet, den valda förbehandlingsmetoden, de planerade mängderna substrat etc.

    En investeringskalkyl har tagits fram för en gårdsanläggning som hanterar 5 000 ton substrat eller gödsel årligen. Det motsvarar 2-3 stycken medelstora mjölkgårdar. Kalkylen är översiktlig och syftar till att ge en första indikation på kostnader för de stora komponenterna såsom substratlager, rötkammare och rötrestlager. Kringarbeten såsom utredningar, markarbeten och geoundersökningar är inte med i kalkylen då dessa omkostnader till stor del avgörs av lokalisering och de förutsättningar som finns på platsen redan från start. Generellt kan dock sägas att den absolut billigaste och enklaste gårdsbaserade biogasanläggningen innebär en investering på 2,7-4 MSEK för flytgödsel från 100-300 mjölkkor.

    För BEH är det viktigt att skapa en plattform där intressenter kan komma för att genomföra försöksrötningar, byta erfarenheter och samla kunskap. För att uppnå detta är det nödvändigt att kunna erbjuda kunden kompletta och kompetenta lösningar på en och samma plats. Detta innebär ett erbjudande som innefattar försöksrötningar på labb-, pilot och fullskala. Ett förslag på konstruktion av pilotanläggning med övergripande principskiss ingår i denna rapport och fungerar som ett inledande arbete i projekteringen av en större pilotanläggning. Nödvändiga driftanalyser av rötrest ska kunna göras på plats i Plönninge på laboratoriet; analyser såsom enskilda organiska syror ska kunna skickas till lämpligt laboratorium. Personal ska kunna tillhandahållas för att driva och optimera rötningen enligt kundens syften och önskemål. På detta vis fungerar Region Halland som en länk mellan teori ochpraktik, mellan liten och stor skala och mellan aktörer från olika discipliner och geografiska områden.

  • 2.
    Cansu Ertem, Funda
    et al.
    Institute of Biotechnology, Technische Universität Berlin, Berlin, Germany.
    Wang, Liqian
    Shanghai Institute of Applied Physics, Shanghai, China.
    Mattsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS).
    Analyzing the impacts of inoculums to substrate ratio and pretreatment methods on the anaerobic biogas production from sugar beets2016Ingår i: ETIKUM 2016: Proceedings, Novi Sad: Faculty of technical sciences department of production engineering , 2016, s. 113-116Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study evaluates the impacts of three different pretreatment methods on the biogas production from sugar beet, when it is anaerobically digested with a variety of inoculum mixing ratios. In this context, this research focuses on the influences of different pretreatment methods and inoculum on the digestibility on the digestibility. Sugar beet was anaerobically digested at 37°C. Actively digested cow manure slurry, vegetable and fruit residues mix was used as inoculum. The series of laboratory experiments using 32 digesters (each 1 L) were performed in batch operation mode. The results prove that inoculum and pretreatments could either enhance the biogas potential or totally inhibit the digestion. Key words: sugar beet, inoculum, pretreatment methods, biogas production.

  • 3.
    Kalén, Jonas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Energiteknik.
    Åkerlund, Nathan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Energiteknik.
    Gårdsbaserad biogas på Nya Skottorp: utvärdering och optimering av anläggningen och uppgradering av biogasen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Biogas is an expanding sector within the broad field of agriculture and animal production. Small-scale biogas offers local combined power and heating production and the substrate is transformed into high-quality biological fertilizer. This bachelor thesis focuses on a pig farm in south-western Sweden, where biogas is produced from pig manure, evaluates and suggests ways of optimizing the process and investigates whether investing in an upgrading plant would be a feasible and more cost-efficient option. The results show that the biogas plant is working well, although the production differs from the original plans. This shows in turn that planning and examining the basic conditions before making the investment is of great importance, as well as monitoring and keeping detailed statistics of the running process. Logistical factors make optimizing the process through additional substrates difficult. The thesis shows that investing in a Biosling upgrading plant would be a profitable option, supposing that the upgraded gas is sold via the natural gas infrastructure. Furthermore, many farmers are interested in producing their own fuel for tractors and other machines, which offers more future alternatives for the upgraded biogas. However, biogas producers in Sweden today are not offered any particular subsidies, which makes it especially hard for small-scale producers.

  • 4.
    Karlsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Biogasrötning av socker- och foderbetor: Jämförelse av färska, stuklagrade samt ensilerade betor i laboratorieskala2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det används idag stora mängder av fossila bränslen som är av begränsad tillgång vilket påverkar vår miljö och omgivning negativt, vilket leder till att alternativa bränslen behövs1. Ett alternativ är biogas, vilket bildas genom en rötningsprocess av olika organiska material i en biogasrötningskammare. Organiskt material som kommer från jordbruket har störst potential att öka produktionen av biogas i Sverige. Främst odlade grödor, men även avfallsprodukter så som gödsel är av stort intresse.

    Idag har man en beräknad teoretisk potential för biogasproduktion på 14 TWh per år, vilket är omkring tio gånger så mycket jämfört med dagens produktion. Denna teoretiska potential beror dock på hur stor mark som kan avsättas för att odla grödor till biogas, och kan bli mycket större. De största bidragen till denna produktion av biogas skulle vara just odlade grödor och gödsel.3 I och med att socker- och foderbetor är de grödor som ger störst energimängd per hektar åkermark är det också ett bra alternativ till att undersöka hur man kan optimera produktionen ytterligare.

    Ofta används dock inte alla betorna direkt efter upptagningen till att producera biogas, utan större delen av betorna behöver lagras på något sätt för att kunna uppnå en jämn produktion i biogasreaktorn året om. Vanligast är idag att man lagrar betorna antingen i stuka eller som ensilage. Socker- samt foderbetor behöver dock samrötas med något annat material. Detta eftersom mängden kväve som betorna innehåller är relativt lågt, och det kan därför behöva samrötas med ett mer kväverikt material. Exempel på kväverika material är gödsel samt slakteriavfall, och genom att betorna samrötas med sådana material uppnås en bättre balans mellan kol och kväve i blandningen, vilket påverkar resultatet från rötningsprocessen positivt. Det är därför som testomgångarna med socker- samt foderbetor i denna rapport samrötats med nötflytgödsel.

    Målsättningen med denna undersökning var att jämföra färska socker- och foderbetors potential för biogasproduktion, med hur produktionen skiljer sig vid stuklagring respektive ensilering. Därefter var ytterligare en målsättning att bedöma vilken typ av beta, lagringsmetod och förbehandlingsmetod som lämpar sig bäst för samrötning med nötflytgödsel.

    Under de tre testförsöken som genomfördes visade det sig att när socker- samt foderbetorna tillsattes i färskt tillstånd, så spelade bitstorleken en större roll för resultaten, än när betorna lagrats eller ensilerats. För färska sockerbetor visade det sig att sockerbetor av den största bitstorleken gav högst produktion, medan för färska foderbetor av samma storlek hann betorna inte brytas ned ordentligt under loppet av testperioden, vilket resulterade i att dess produktion blev lägst. Vid tillsats av sockerbetsblast tillsammans med sockerbetor blev resultaten mer likt foderbetornas.

    Det visade sig under de tre testförsöken att ensilerade socker- samt foderbetor gav en högre produktion än vad färska samt stuklagrade betor gav. Detta trots att resultaten korrigerats enligt korrektionsformler för ensilerat material. Vid jämförelse inom själva testomgången visade det sig inga större skillnader i produktion för sockerbetorna. För foderbetorna gav gruppen med den näst största bitstorleken en lite högre produktion än de andra grupperna. För grupperna som innehöll sockerbetor tillsammans med sockerbetsblast visade det sig att gruppen innehållandes näst mest sockerbetsblast ge en förhöjd produktion jämfört med de andra grupperna innehållandes blast.

    De tre testomgångarna kan sammanfattningsvis beskrivas som att färska och stuklagrade sockerbetor är mer lämpade att samrötas tillsammans med nötflytgödsel än foderbetor är gällande dessa procentuella inblandningar och förutsättningar. När betorna ensilerats är det mer fördelaktigt att använda foderbetor än sockerbetor tillsammans med nötflytgödsel. Bitstorleken visade sig inte ha någon större betydelse. Ensilerade betor anses vara mer fördelaktigt att röta tillsammans med nötflytgödsel än färska samt stuklagrade betor då produktionen per gram VS var markant högre trots korrigeringsberäkningar.

  • 5.
    Landgren, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Wallman, Sabina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hästavmaskningsmedels påverkan på miljö och välfärd2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Healthy, natural pastures is very valuable for biodiversity in the form of both plants and animals. An efficient use of pastures helps to preserve biodiversity, but grazing animals needs to be de-wormed to keep them healthy and to prevent harmful parasites spread on the pasture. The awareness about the environmental impact of the frequent use of deworming agents is low among the public. Some people are unaware that the absorption in horses of anthelmintics is incomplete, which make the circumstances about enviromental effect important to investigate further. The scientific evidence in this area is limited and more studies and trials are needed to deepen the knowledge about the effects of anthelmintics in the environment. Our report includes a compilation of studies conducted on anthelmintics and equine parasites, as well as an experiment which was conducted at the University of Halmstad biogaslaboratory April 2014. Anthelmintics have been shown to have negative impact on the manure ecosystem and especially against manure living fauna. Deworming routines has changed over the years as the equine industry has developed. Nevertheless, there’s still a lack of concrete approach to deworming.

  • 6.
    Lerin, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Förutsättningar och Avsättningar för Biogas för Gröna Vessigebro: Version 1.02014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The community Vessigebro, in Falkenberg and its surrounding areas housing one percent of all dairy cattle and two percent of all pigs in Sweden. This means that there is a large amount of manure as a basis for producing biogas in the area. A number of farmers have therefore formed a cooperative named Vessigebro biogas and started the project Green Vessigebro, with the goal of creating the conditions for a more profitable and more sustainable agriculture production.

    The study deals with the conditions and sale opportunities of the feasibility study Green Vessigebro. The study has looked at the work that was previously carried out for the biogas that could be produced on the farms in Vessigebro, The main pipeline for natural gas on the Swedish west coast and its operators, the Swedish Competition Act , Electricity Act , Natural Gas Act, the District Heating Act , Sustainability Act , previously proposed measures, municipality interest in biogas from Vessigebro , possible collaborations, possible sale opportunities and perform calculations with data from the municipality Ljungby for a suggested transportation of biogas between Vessigebro and Ljungby.

    The study shows that there are several interesting sale opportunities for biogas from Vessigebro. The production and use of biogas in Sweden is increasing and the trend seems set to continue. Six gas retailers can buy gas, which EON is the most established around Vessigebro with a distribution network. EON: s distribution network runs only a few kilometers from the planned upgrading plant , in Vessigebro. An already built upgrading facility is one mil from Vessigebro. Swedegas is the only main pipeline network owner with storing and balancing responsibility on the main line that is closer than EON distribution network. A number of suppliers and industries have shown interest in purchasing the biogas and the interest from potential buyers are likely to increase when the biogas production starts. A collaboration with, for example, "Arena Bioenergy Halland" increases business intelligence and can provide an increased influence with policy proposals. The use of gas and the interest is too low for the moment for tractors, boats, trains, buses and taxis to be a possible outlet specifically for Vessigebro biogas.

    The conditions make it interesting for Vessigebro biogas to look at five different options for sale opportunities of the biogas. Three options are based on a pipeline to either the pipeline, owned by Swedegas or EON distribution line alternatively a pipeline to EON upgrading facility. One possibility is to replace vehicles that run on fossil fuels with gas-powered vehicles providing a local use and purpose and the aims of the project Green Vessigebro. The calculations made by the study with different conditions shows that a very interesting and possible sale opportunity is a transportation of biogas between Vessigebro and Ljungby.

    The conclusion from the study shows that conditions and sale opportunities are good for the planned biogas production of Green Vessigebro to become reality.

  • 7.
    Mishra, Navin
    Högskolan i Halmstad.
    Analysis of fault ride through disturbances in wind energy2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8.
    Yang, Fan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Mesophilic anaerobic digestion conducted in single unit reactor at increasing ammonia concentrations2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The use of mesophilic anaerobic digestion for treatment of organic wastes is a growing biotechnology for sustainable energy supply. Ammonia inhibition is a major problem in anaerobic digestion mainly when digestion of nitrogen-rich substrates such as livestock wastes and manure occurs. This paper provides a summary of research conducted on ammonia inhibition of the anaerobic process. An experiment with mesophilic digestions of swine manure was conducted in single unit reactors, which were controlled under different ammonia concentrations by addition of NH4Cl in different amounts. From the experimental results, it was shown that NH4Cl could be an effective chemical agent for removing foam and scum in the digester. Methane production was decreased with the increasing NH4Cl addition until a collapse was observed between 11.2 g NH4+-N/l and 13.2 g NH4+-N/l. Contrary to the findings in thermophilic digestion, a dysfunction of acidogenesis was also observed since both gas and methane production was delayed with increasing NH4Cl addition. These findings suggest different ammonia inhibition principles in mesophilic and thermophilic digestion. It was further indicated that methanogenesis could produce a high percentage of methane although gas production was inhibited.

1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf