Psykisk sjukdom och stress anges ofta som orsak till längre sjukskrivning och drabbar kvinnor till övervägande del. Majoriteten av Sveriges kvinnor är idag yrkesarbetande, de tar större ansvar för hem och familj, de arbetar oftare deltid, tar oftare ut ledighet för vård av sjuka barn och utför 65 % mer hemarbete än männen. Att kombinera arbetsliv med omsorg om familjen blir en daglig utmaning och många aktiviteter som ofta utförs samtidigt ger en komplex vardag.
Inom arbetsterapi anses en balans i vardagens aktiviteter vara en förutsättning för hälsa. Antagandet bygger främst på kliniska erfarenheter och det finns därför ett stort behov av forskning som undersöker dessa samband. De aktuella avhandlingsarbetet kring kvinnors vardag och hälsa är en del i ett forskningsprogram på avd. för arbetsterapi, kring samband mellan aktivitet och hälsa.
Målet med avhandlingsarbetet var att nå fördjupad förståelse för hur kvinnors hälsa påverkas av deras vardagliga aktiviteter, inkluderande inte bara yrkesarbete, utan även hushållsarbete, omsorg om barn och fritidsaktiviteter.
Den första studien i avhandlingen innebar att så detaljerat som möjligt beskriva flödet av de dagliga aktiviteterna, ett så kallat aktivitetsmönster. Med hjälp av flera olika metoder identifierades tre olika typer av aktiviteter vilka utgör komponenterna i ett aktivitetsmönster. Huvudaktiviteter såsom att arbeta eller laga middag, dominerar mönstret medan dolda aktiviteter, såsom t.ex. att ta in post, eller sortera tvätt, passerar obemärkta. Oförutsedda aktiviteter förändrar flödet i mönstret och innebär alltid ett avbrott, en störning, såsom ett oväntat besök eller barn som bråkar.
Hur påverkas upplevelsen av hälsa av dynamiken mellan huvudaktiviteter, dolda- och oförutsedda aktiviteter? Innebär förekomsten av många oförutsedda aktiviteter en ökad risk för ohälsa? För att få svar på dessa frågor intervjuades av 100 friska, gifta, kvinnor i åldern 25 och 44 år, yrkesarbetande och som hade minst ett barn i åldern 3-6 år. Kvinnorna fick bl. a. ange och värdera sådant som de stördes respektive stimulerades av i vardagen och besvara frågor om hälsa och livskvalitet. Dessutom upprättades en dagbok för varje kvinna i vilken de beskrev vad de gjorde, från morgon till kväll, dagen innan intervjun. Materialet från intervjuerna bearbetades och presenteras som fyra ytterliggare delarbeten i avhandlingen.
Flera av resultaten visar på vardagsaktiviteternas betydelse för upplevelsen av hälsa. Att uppleva många och starka störningar och avbrott i vardagen i kombination med en upplevelse av bristande kontroll innebar en ökad risk för upplevelse av såväl ohälsa som lägre livskvalitet. Det viktigaste resultatet var att störningar genererades i lika stor utsträckning i hushållet som på arbetet vilket belyser betydelse av att inte ensidigt beakta arbetssituationen i samband med stress, ohälsa och sjukskrivningar.
Intervjuerna med de 100 kvinnorna visade samtidigt att en mångfald av aktiviteter i vardagen inte bara är negativt. Stimmulans och uppmuntran i vardagen upplevdes oftast i utförandet av olika aktiviteter. Alla typer av aktiviteter gav positiva upplevelser; att arbeta, att rida, att städa och laga mat eller att ta ett bad. Ett motsägelsefullt resultat då flera av dessa aktiviteter också angavs som källor till irritation. Slutsatsen blev att det är viktigt att sträva efter möjligheten att utför aktiviteter i sin helhet, utan avbrott och att en vardag dominerad av ständiga avbrott kan utgöra en ökad risk för ohälsa.
Kvinnornas dagböcker analyserades därför med fokus på aktivitetsmönsternas komplexitet och dynamiken mellan huvudaktiviteter, dolda aktiviteter och oförutsedda aktiviteter. Mönstren jämföres för att finna likheter och bestämma skillnader i komplexitet. Bland de 100 exemplen på vardagsmönster identifierades tre grupper av typiska mönster, låg-, medel- och högkomplexa. De högkomplexa vardagsmönstren innehöll i motsats till de lågkomplexa, korta intervall i aktiviteterna, många avbrott även under natten. Få samband mellan hälsa och grad av komplexitet i aktivitetsmönstret kunde uppvisas men de kvinnor vars vardag klassades som högkomplex angav lägre upplevelse av hälsa än de med lågkomplex vardag.
Studierna har ökat förståelsen för sambanden mellan aktivitetsmönster och upplevelsen av hälsa. En kunskap som kan bidra till utvecklandet av nya och förbättrade strategier för arbetsteraputisk behandling av stressrelaterade symtom, främst för kvinnor men på sikt även för män. Slutligen har viktig metodutveckling skett inom ramen för avhandlingsarbetet. Dessa metoder förbättrar möjligheten att kartlägga och bedöma hela vardagssituationen och inte vilket fortfarande är vanligast, en ensidig fokusering på lönearbetets betydelse för hälsan.