hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1785
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abasi, Shaimaa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av att leva med en ileostomi: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För varje år ökar antalet personer i Sverige som får en stomi. Olika sjukdomar och orsaker kan leda till en ileostomi som kan antingen vara tillfällig eller permanent. Sjuksköterskan har ett ansvar för patienter med ileostomi genom att ge omvårdnad, utbildning och information av hög kvalité. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att ha en ileostomi. Metod: Genomförandet av litteraturstudien skedde med induktiv ansats. Resultatartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att bilda resultatet. Olika teman formades som delades upp i kategorier. Resultat: Resultatet bildade tre kategorier som belyste patienters upplevelser av en ileostomi: “Stomins inverkan på det fysiska välbefinnandet”, “Stomins inverkan på det psykiska välbefinnandet” och “Stomins inverkan på det sociala välbefinnandet”. Ileostomin hade en stor påverkan på patienters liv och anpassningsförmågan kunde se olika ut från individ till individ. Patienterna upplevde att det var viktigt med emotionellt stöd från närstående och hälso- och sjukvårdspersonal. Konklusion: Patienter med ileostomi behöver en ständig uppföljning av hälso- och sjukvårdspersonal. Stöd och information kan hjälpa patienterna att hantera och anpassa sig till sin ileostomi lättare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdou Mahmoud, Nora
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Rattana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personcentrerad vård vid demens: Ett sjuksköterskeperspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med en åldrande befolkning följer även en ökning av demenssjukdomar. World Health Organisation beräknar att år 2016 finns det 47,5 miljoner personer med demens och antalet insjuknade fördubblas vart 20 år. Sjuksköterskor möter personer med demens i olika vårdsituationer. Personer med demens är en särskilt utsatt grupp med speciella vårdbehov som kräver personcentrerad vård. Syftet var att beskriva personcentrerad vård vid demens ur ett sjuksköterskeperspektiv. En litteraturstudie genomfördes med systematiska artikelsökningar baserade på relevanta sökord och elva kvalitativa artiklar svarade mot syftet. Data bearbetades med inspiration från metasyntesen.  I resultatet framkom tre teman: Behov av tid, relationers betydelse och behov av kunskap. Resultatet framhåller att personliga egenskaper hos sjuksköterskor var viktig för att skapa förtroendefulla relationer och utbildning inom personcentrerad vård krävdes för att skapa ett engagemang. Resultatet genomsyrades av behovet av kunskap och relationers betydelse som sjuksköterskor kan möta i olika vårdsituationer. För att kunna vårda personer med demens med ett personcentrerat förhållningssätt krävs mer forskning inom ämnet, mer tid och utbildning inom personcentrerad vård vid demens för sjuksköterskor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abrahamsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundin, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Malm, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientupplevelser i palliativ vård2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap. Patienter ville vara delaktiga i sin vård och behandling.

    Fulltekst (pdf)
    patientupplevelser palliativ vård
  • 4.
    Abrahamsson, Emeli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Paulsson Prytz, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad av patienter med demens: - orsaker till etiska svårigheter2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad. När det fanns för lite tid och resurser kunde det innebära att patienterna begränsades mer än nödvändigt. I sjukhusmiljö riskerade patienterna att bli överstimulerade på grund av stimuli från flera olika håll. Då demens kan påverka förmågan att kommunicera, medför det på olika sätt svårigheter att bevara patienternas autonomi, värdighet och integritet. Demens är en komplex sjukdom och slutsatsen är därför att det krävs goda kunskaper om sjukdomen samt anpassning av den fysiska och psykiska miljön. Mer forskning behövs om vilken påverkan tids- och resursbristen har på patienter med demens, eftersom det idag förekommer stora besparingar och personalneddragningar inom hälso- och sjukvården. Då det är brist på hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om demens behöver olika utbildningar utvecklas för att kunna möta det behov som finns ute i verksamheterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abrahamsson, Margareta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lucchesi, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 3000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Ett plötsligt hjärtstopp är en av de mest stressfyllda situationerna som sjukvårdspersonal utsätts för på sjukhus. Tidigare forskning har främst inriktat sig på medicinska och biofysiska aspekter vid återupplivning i samband med plötsligt hjärtstopp. De subjektiva upplevelserna för dem som utför hjärt-lungräddning och deras känslor är sällan beskrivna. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Datainsamlingen genomfördes dels genom intervju med en fokusgrupp med fem informanter och dels genom två individuella djupintervjuer. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Kategorierna som framkom var; Den givna rollen, Teamarbete och Reflektioner relaterade till hjärtstopp. Den givna rollen upplevdes både trygg, kravfylld och tillfredsställande. Ett tydligt ledarskap och en god kommunikation beskrevs som viktiga aspekter för att skapa riktning, mål och samarbete i teamet. De upplevde behov av feedback och debriefing fyllde en viktig funktion. Uppsatsen kan ligga till grund för ett framtida förbättringsarbete, diskussionsunderlag och uppföljning av plötsligt hjärtstopp. Ytterligare forskning inom området och över professionsgränserna är önskvärt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Aburdeini, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Prelovac, Ruza
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med anhöriga som inte talar samma språk: Språkbarriärer i vården2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Världsomfattande integrering ökar och detta medför en språkbarriär som skapar kommunikationsproblem inom vården. Det är en utmaning att integrera invandrargrupper till befintliga hälso- och sjukvårdstjänster och språkbarriärer är den största utmaningen för att tillgodose vårdbehovet av invandrarbefolkningen. Bristande kommunikation är ett hinder för en god vårdrelation. Dessutom anses kommunikation som en utmaning när två olika språk är inblandade, särskilt när tolkar inte finns. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med anhöriga som inte talar samma språk. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Studien är etablerad på nio vetenskapliga artiklar som resulterade i två kategorier: Språkbarriärer påverkar vården och Språkbarriärer kräver resurser. Sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer var negativa och användning av tolkar inom vården ansågs ha sina goda och dåliga funktioner. Trots det var sjuksköterskan i behov av ytterligare resurser. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det tydligt om sjuksköterskors negativa upplevelser av språkbarriärer. Detta sågs även som ett hinder då kommunikationen inte kunde genomföras på ett effektivt sätt med anhöriga som inte talade samma språk. Istället fick sjuksköterskor använda sig utav förenklat språk, icke-verbal kommunikation samt familjemedlemmars hjälp till att tolka som ersättning för auktoriserade tolkar. I resultatet framkom även att användning av tolkar inom vården både underlättade och försvårade kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare som inte talade samma språk. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar kommunikation till anhörigas förutsättningar. Mer forskning krävs om hur sjuksköterskor kan stödja anhöriga som inte talar samma språk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Adbro, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Crnac, Aldijana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vårda riktiga hjältar: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress. Studien genomfördes med systematiska sökningar baserat på problemformuleringen och syftet. Relevant forskning inom området identifierades, granskades och analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier: sjuksköterskan arbetar i en krävande miljö, ökad kompetens bidrar till hanterbar stress, känslomässigt engagemang innebär ökad risk för utbrändhet och sjuksköterskan behöver strategier för att hantera stress. Resultatet visar att det fanns ett flertal orsaker som bidrog till att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress. Orsakerna var tidsbrist, personalbrist och känslomässiga engagemang i sina patienter och deras anhöriga. Stöd och reflektion framkom som sätt att minska stressen för sjuksköterskorna. Bristen på tid bidrog till att det var svårt för sjuksköterskorna att finna tid till reflektion. Vidare forskning kring sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av cancersjuka barn kan leda till en bättre arbetsmiljö och minskad arbetsrelaterad stress.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Adelbrant, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thorén, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hur barn beskriver sin upplevda smärtbehandling2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barns smärta är komplex och för att uppnå en adekvat smärtbehandling krävs erfarenhet. Det är viktigt att behandla smärta då det är ett hot mot barnets hälsa och underbehandlad smärta kan medföra svåra komplikationer. Smärta är en subjektiv upplevelse och för att uppnå en positiv smärtbehandling måste barnet tillfrågas om sin smärta. Syfte: Syftet var att belysa barns upplevelser av smärtbehandling och smärthantering vid vårdinrättningar Metod: En allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod där nio artiklar granskades med hjälp av innehållsanalysens fem steg. Resultat: Presenteras i fyra kategorier: att vara delaktig och få information är betydelsefullt, lyckad farmakologisk smärtlindring bidrar till positiva upplevelser, vikten av distraktion, att få stöd och känna trygghet är centralt med underkategorierna; från föräldrarna, vid sjuksköterskans omvårdnad. Konklusion: Barn upplever att trygghet är en central del av smärtbehandlingen som skapas med hjälp av adekvat information, delaktighet, distraktion och genom föräldrarnas närvaro. För att uppnå positiva upplevelser av smärtbehandlingen behöver sjuksköterskan administrera snabb och adekvat farmakologisk behandling i kombination med distraktion anpassat efter varje enskilt barn. Behandling av smärta kräver ständig utveckling samt uppdatering av riktlinjer där barnens subjektiva upplevelse av smärta bör vara central för en lyckad utveckling av smärtbehandling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Adlers, Ann-Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att verka som lots - Ett sätt för barnmorskan att främja normal förlossning2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Trots att majoriteten av alla graviditeter bedöms normala, ses en ökad frekvens av interventioner under förlossningsförloppet, där kejsarsnitt utan medicinsk indikation utgör en del. En orsak kan vara att vården av kvinnor med okomplicerad graviditet, bedrivs på samma nivå som en komplicerad graviditet. För både kvinnan och barnet kan ett kejsarsnitt leda till ökad risk för hälsoproblem. I barnmorskans ansvarsområde ingår att självständigt handlägga vården vid normal, okomplicerad graviditet och förlossning. Barnmorskan har i sitt arbete även möjlighet att verka för att främja kvinnors hälsa. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur förlossningsbarnmorskor främjar den normala förlossningsprocessen. En icke deltagande observationsstudie, av sammanlagt fyra barnmorskor i verksamhet på förlossningsavdelning, genomfördes vid två sjukhus. Grounded Theory användes som metod för datainsamling och analys. Som resultat framkom kärnkategorin att verka som lots samt fyra underkategorier. Primärt skapar och förankrar barnmorskan en relation med kvinnan. Genom förlossningens olika faser bedömer, underlättar och bekräftar barnmorskan förlossningsförloppet individuellt efter kvinnans behov. Kategorierna formar tillsammans en modell som beskriver vad barnmorskan utför; i verbal och i tyst kommunikation och i att agera eller att avstå från att agera, för att främja en normal förlossning. Behov finns av fortsatt forskning kring vad i barnmorskans handläggning av förlossningsprocessen som gynnar den normala förlossningen. Det är även väsentligt med forskning på organisationsnivå då det inverkar på hur barnmorskan främjar den normala förlossningen.

  • 10.
    Adolfsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holmén, Elin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Stressorer i vårdmiljön och dess inverkan på sjuksköterskans omvårdnad2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. Implikation: Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Afram, Basema
    et al.
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Bleijlevens, Michel
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Challis, David
    University of Manchester, Manchester, England UK.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Turku, Finland/Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Soto, Maria
    Department of Geriatric Medicine, CHU Toulouse University Hospital, France.
    Renom-Guiteras, Anna
    School of Nursing Science, Faculty of Health, University of Witten/Herdecke, Germany.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Zabalegui, Adelaida
    Nursing Hospital Clinic of Barcelona, Spain.
    Hamers, Jan
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Predicting institutional long-term care admission in dementia: a mixed-methods study of informal caregivers’ reports2015Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, nr 6, s. 1351-1362Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate agreement between: (1) expected reasons and actual reasons for admission of people with dementia according to informal caregivers; (2) scores on measurement instruments prior to admission and the actual reasons for admission according to informal caregivers.

    Background: Timely admission of people with dementia is a crucial issue. Information is highly warranted on whether informal caregivers are capable of prior identification of causes of admission and, can thus be considered a reliable prospective source on causes of admission.

    Design: A cohort study among informal caregivers of people with dementia who made a transition to institutional long-term care.

    Methods: Qualitative data on the expected and actual reasons for admission were collected via open-ended questions at baseline and follow-up. Furthermore, at baseline, data were collected using measurement instruments to measure pre-admission characteristics. Interviews took place between November 2010-April 2012. After categorizing the answers, the agreement between the expected and actual reasons was calculated. Furthermore, bivariate associations were calculated between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Results/Findings: For most informal caregivers, there was agreement between their statements on the expected reason and the actual reason for admission. A third of the caregivers showed no conformity. Bivariate associations showed that there is also agreement between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Conclusion: Informal caregivers can be considered reliable sources of information regarding what causes the admission of a person with dementia. Professional care should anticipate informal caregivers' statements and collaborate with them to strive for timely and appropriate admission. © 2014 John Wiley & Sons Ltd.

  • 12.
    Aftevik, Monika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Carlbark, Nina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens påverkan på individer med autismspektrumdiagnos: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Individer med autismspektrumdiagnos (ASD) har en begränsad förmåga till sociala interaktioner och ömsesidig kommunikation samt uppvisar ofta hyper- eller hyporeaktioner på sensoriska stimuli. Därför kan till exempel ett besök på vårdcentral, akutmottagning eller vårdavdelning skapa en ökad påfrestning. Eftersom musik används inom olika former av terapi, exempelvis vid demens, eller som smärtlindring vid cancer var det av intresse att undersöka dess effekt vid ASD. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur individer med ASD påverkas av musik. Sammanlagt 11 vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framträdde fyra teman: fysisk påverkan, social påverkan, emotionell påverkan samt koncentration och coping. Musik eller musikterapi sågs exempelvis inverka på ångest, humör och sociala interaktioner på ett positivt sätt. Även rent fysiskt sågs reaktioner i de delar av hjärnan som involveras i musikuppfattning och känslobearbetning när musik spelades. Sjuksköterskans mål är att utföra en personcentrerad omvårdnad där kunskap om musikens inverkan skulle kunna kombineras med klinisk praxis för att underlätta interaktioner med patienter med ASD. Framtida forskning om musikens påverkan på vuxna individer med ASD kan ge ytterligare kunskap i ämnet som kan leda till riktlinjer och rutiner för enkel användning av musik som icke-farmakologisk åtgärd vid vård av patienter med ASD.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Afzelius, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lundahl, Christina
    Högskolan i Halmstad.
    Ett sista hopp: Obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Aggebrink, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wikås, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan

    leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska

    sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka

    unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,

    för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna

    studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de

    unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades

    fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna

    randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna

    tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information

    samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och

    andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och

    svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en

    diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även

    för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta

    vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den

    aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har

    ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos

    och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter

    är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en

    större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då

    det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att

    ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas

    ytterligare för att gynna patienterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Aghakhani Morad, Mina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors känslomässiga upplevelser av att vårda pateinter i livets slutskede: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Background: Palliative care could be described on the four foundations which are symptom relief, cooperation, communication, and support for close relatives. Palliative care is split into two different phases where the last phase is end of life care and the main goal is to relieve suffering and improve quality of life. Nurses have a major role in supporting patients at the end-of-life care. Nursing patients at the end of their life can provide different experiences for nurses. Aim: The aim of this study was to explore nurses’ emotional experience of caring for patients in end-of-life care. Method: The chosen method was a literature review of ten qualitative scientific articles with aim to explore the current state of knowledge. Result: Several different main- and subcategories emerged in the results: The experience related to the nurse as a person: feeling of inadequacy and futility and the feeling of meaningfulness. The experience related to nursing as a professional: The need for knowledge and experience and need for teamwork and planning. Caring for patients in the end of their life can be stressful and can evoke different emotions. The feelings can be one's own thoughts about death but also feelings from the patient, relatives, and colleagues. Nurses highlighted the importance of knowledge and experience in the implementation of palliative care as well as in future care. Lack of knowledge, time and resources can affect the quality of care in a negative way by causing for example, stress or other emotional strain. Conclusion: Caring for patients in palliative care is complex and requires knowledge, experience and more research. Care at the end of life is very time consuming and becomes a big challenge for the nurses who work with patients at the end of their life, where the workload is high and the lack of time is a fact. This can contribute to feelings of guilt and inadequacy in nurses.

  • 16.
    Agmyr, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vilken är min roll? - Föräldrars upplevelse av delaktighet i barns omvårdnad på sjukhus2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa.

     

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ahlberg, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Grimåsen, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Transsexualitet: Transsexuella patienter i vården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov. En bra vård förekom då vårdpersonal visade respekt och empati till den transsexuelle, detta var relaterat till medvetenhet och kompetens hos vårdpersonal. Diskriminering och transfobi förekom gentemot patientgruppen, orsak till detta var inadekvat kompetens, normer samt personliga värderingar. Generella hälsoproblem hos patientgruppen antogs felaktigt bero på patienternas transsexualitet.

    En betydande faktor var att tilltala den transsexuella med rätt pronomen, då en försämrad vårdkvalitet upplevdes om fel pronomen användes i vårdmötet. Den tvåkönade heteronoma vårdsynen exkluderade de transsexuella gällande undersökningar, behandlingar och vårdtillgänglighet.

    Brist på tidigare forskning har resulterat i dåligt utbildad personal gällande transsexualitet, denna brist förekom både i primär- och slutenvård. Aktuell kunskap är grundad på klinisk erfarenhet och i mindre omfattning på vetenskaplig evidens. Detta har resulterat i att sjuksköterskestudenter fått en bristfällig formell utbildning gällande transgender frågor.

    Fulltekst (pdf)
    Kandidatuppsats Transsexuella Patienter i Vården
  • 18.
    Ahlberg, Tony
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Väremo, Lukas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Varaktighet: - den bortglömda aspekten av viktminskning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång. I resultatet framkom två huvudteman: Motivation och mål samt Livsstilsförändring. Individer har varierande förmåga till självkontroll, egenvård och följsamhet, samt olika tillgång till stödfunktioner i samhället. Motivation och mål har en central roll. Hur personer reagerar på utmaningar och svårigheter är också högst individuellt och avgörande för en varaktig viktnedgång. En ökad kunskap genom utbildning och forskning rörande psykologiska och psykosociala faktorer kan underlätta sjuksköterskans möjlighet till individanpassad vård och förbättra motivationsstrategier för livsstilsförändringar. Mer kunskap kan även leda till ett förbättrat bemötande och omvårdnad. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ahlborg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Exploring Socioeconomic Status and the association with Mental Health in school children – a cross-sectional study2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Poor Mental health in adolescence has become more prevalent over the past decades. Differences between gender and age in mental health are apparent where girls rate their mental health lower than boys. Socioeconomic status has proven to be a determinant for poor mental health, however in detecting poor mental health, the use of solely objective measures may not suffice. The aim of this cross-sectional study was to explore different aspects of socioeconomic status and their association with school children’s mental health. The data was obtained from the 2009/10 HBSC survey in Sweden. A sample of 4449 students aged 11 and 15 was included. Binary logistic regression with odds ratio (OR) and 95% confidence intervals (95%CI) was used to estimate the associations between the different aspects of SES and mental health outcomes. The relationship between poor mental health and low subjective economic status was significant while no such relationship was found in the other SES-measures. The use of subjective economic status may be a more reliable determinant for poor mental health than objective and relative measures. Future studies should focus on developing targeted interventions, also on the understanding of socioeconomic status in childhood.

  • 20.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Social Capital in Relation to Mental Health—The Voices of Adolescents in Sweden2023Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 20, nr 13, artikkel-id 6223Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The social environment that adolescents interact in has undoubtedly changed over the past decades. The latent constructs of social capital that have been described in theory may be universal, but it is necessary to reveal sociocultural specific pathways and manifestation in order to validly operationalize social capital for adolescents. There is a call for qualitative data to enhance our understanding of social capital for adolescents today and the specific sociocultural context they live in. The aim of this study was to explore social capital from the perspective of adolescents in relation to mental health. Twenty-three semi-structured interviews were conducted in a school setting with a sample of adolescents aged 11 and 15 years. Qualitative content analysis was applied, and analysis remained on a manifest level. From having adolescents describe their social relations and networks in relation to mental health, three main categories were formed: accessing a safe space, with sub-categories of trusting enough to share, having someone close to you, and being part of an inclusive and honest environment; feeling connected to others, with sub-categories of hanging out and having things in common; and maintaining control, with sub-categories of deciding for yourself, dealing with change, and having social skills. Having access to a safe space is vital for adolescents’ mental health, by providing resources such as mutual trust, honesty, and unconditional access. Feeling connected to others is important in close relationships and reveals the glue that holds networks together, but also links to sociability in a wider sense. Predictability in adolescents’ social relationships and networks, influenced by internal and external factors, may be a resource of increasing importance in todays’ society and an interesting subject for intervention and future research on social capital and adolescent mental health. © 2023 by the authors.

  • 21.
    Ahlbäck, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Kvarnsäter, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    En av 36,7 miljoner: Att få en HIV diagnos2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Ahlgren, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Isacsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskors strategier för att förebygga postoperativ smärta2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Anestesisjuksköterskorna strävade efter att ge en individuell smärtbehandling till patienterna. Känslan som skapades vid det preoperativa mötet med patienten, typen av ingrepp, samt användandet av andra smärtbehandlingsmetoder påverkade planeringen av de intravenösa analgetikadoserna peroperativt. Genom att använda multimodal smärtbehandlingsmetod till patienter som opereras i generell anestesi skulle postoperativ smärta kunna förebyggas och bidra till minskat lidande för patienterna samt snabbare postoperativ återhämtning. Även vårdtiderna kan förkortas vilket kan leda till en samhällsekonomisk vinst.

     

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Ahlin, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bergström, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar vid palliativ vård-ett mångkulturellt perspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet. I resultatet finns många olika faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete av palliativa patienter i en mångkulturell vårdsituation. Resultatet delades upp i tre huvudkategorier:

    kulturell kommunikation, kulturell medvetenhet/kunskap och kulturella skillnader/behov. För att kunna ge patienter med annan kulturell bakgrund en palliativ omvårdnad med hög kvalitet behövs medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan om deras specifika behov. Utvidgad utbildning och diskussion behövs i ämnet och svenska empiriska studier som belyser dessa patienter och anhörigas behov. Det är nödvändigt att både den specialiserade palliativa vården och övrig vård tar del i både forskning och utbildning, eftersom palliativa patienter från andra kulturer finns inom de flesta specialiteter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ahlin, Carola
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bengtsson, Irén
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Lisbeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientinformation vid en kranskärlsoperation2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Ahlstav Mårtensson, Ulrica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erling Hasselqvist, Nann
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Differences in pain and nausea in children operated on by Tonsillectomy and Tonsillotomy: – A prospective follow-up study2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study was to evaluate the differences in postoperative pain, nausea and time of discharge in children 3-12 years old after undergoing Tonsillectomy (TE) or Tonsillotomy (TT) at the post anaesthetic care unit (PACU), children’s ward and at home.  Background: TE involves risk of bleeding, severe postoperative pain and nausea. TT is a less invasive method with lower risk of bleeding and postoperative pain and nausea according to performed studies. Method: A prospective, comparative follow-up study design. Eighty-seven children from December 2008 until April 2009 in the ages 3-12 undergoing TE or TT participated. Visual analogue scale (VAS) was used for children’s pain and nausea assessments. Result/Findings: Significantly fewer children operated on by the TT assessed postoperative pain ≥ 3 according to the VAS than children operated on by the TE in both the PACU and the children’s ward. A significant difference of postoperative nausea was only present during the care at the PACU and children’s ward with fewer TT children that assessed nausea VAS ≥ 3. The time of postoperative care was shorter among the TT children in both the PACU and the children’s ward. Postoperative pain and pain related difficulties in eating after discharge was significantly more present among the TE children compared to the TT children. Conclusion: The results of our study indicated that TT is a more favourable alternative than TE in children.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Ahlstrand, Joacim
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Smärtlindring vid militära aktioner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I de militära konflikthärdar som finns på ett flertal platser runt om vår värld är det oundvikligt att människor blir skadade och följaktligen uppleva smärta. Som sjuksköterska i fält är det av vikt att känna till vilka metoder som finns tillgängliga för att lindra detta lidande dels för att underlätta för den skadade soldaten i stunden och dels för att i positiv riktning även minska riskerna för att andra smärtrelaterade syndrom skall få fotfäste. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder för smärtlindring av skadade vid militära aktioner prehospitalt och på militärt sjukhus. Metoden som användes var litteraturstudie där sju artiklars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: smärtlindring med fentanyl, smärtlindring med ketamin och smärtlindring med kontinuerlig perifer nervblockad. Fortsatt forskning skulle kunna vara inriktad på ytterligare preparat samt förenklad administrering men också på vilket sätt sjuksköterskans förhållningssätt till patienten och dess traumatiska situation kan påverka smärtupplevelsen.

  • 27.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Danielson, Ella
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Living with major depression: experiences from families' perspectives2009Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 23, nr 2, s. 309-316Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the ways of living with major depression in families. Seven families with an adult member who suffered major depression participated, in all 18 participants. Data were collected from seven narrative group interviews, one with each family. A qualitative thematic content analysis was used and the text was coded according to its content and further interpreted into themes. Findings consist of five themes: 'Being forced to relinquish control of everyday life'; during depression the family members lost their energy and could not manage everyday life. 'Uncertainty and instability are affecting life'; everyday life in the families was unstable and emotions influenced the atmosphere. 'Living on the edge of the community': the families periodically lived in seclusion. 'Everyday life becomes hard'; everyday life was demanding for everyone in the family and the responsibility shifted between family members. 'Despite everything a way out can be found'; the families as a unit as well as individually had their own ways of coping and finding some kind of satisfaction within the bounds of possibility. The families' experiences were demanding. Children were aware of their parent's depression and were involved in managing everyday life and emotionally affected by the situation. This legitimates the need for nurses and other healthcare professionals to have a family's perspective on the whole situation and to include partners as well as children and take their experiences seriously when supporting and guiding a family. It is important to develop strategies which in particular include children in the planning, provision and receiving of care as well as unburden them with the responsibility. It is also important to support the family in their own coping strategies with a major depressive episode.

  • 28.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    University of Gothenburg.
    Skärsäter, Ingela
    University of Gothenburg.
    Danielson, Ella
    University of Gothenburg.
    Major depression in a family: What happens and how to manage - a case study2007Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 28, nr 7, s. 691-706Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Major depression challenges the ways of living for both individuals and families. The aim of this study was to describe what happens and how to manage major depression in a family. The case in this paper is a family with a mother who is suffering major depression and her son and daughter. Narrative interviews and qualitative content analysis were conducted. The findings revealed six themes: "a stealthy intruder," "moving slowly to helplessness," "saving the situation," "protecting oneself and others," "conveying things that are beyond words," and the "dispersal of shadows." These themes elucidated the family members' varying views of depression and the unique ways they managed the situation.

  • 29.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Danielson, Ella
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    The meaning of major depression in family life: the viewpoint of the ill parent2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 1-2, s. 284-293Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVE: The aim was to elucidate the meaning of major depression in family life from the viewpoint of an ill parent. Background. Major depression according to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders is common and may appear repeatedly over several years, and affects family life. Depression in parents has a negative impact on family function and children's health; however, studies regarding the deeper understanding of major depression in family life are lacking.

    DESIGN: A qualitative explorative study using narrative interviews with eight parents who were identified with major depression.

    METHODS: A phenomenological-hermeneutic method of interpretation was used for analysing interview texts and included naïve understanding, a structural analysis where text was divided into meaning units, which were condensed and abstracted, and finally a comprehensive understanding.

    RESULT: Two themes were extracted: 'to be afflicted in an almost unmanageable situation' with sub-themes 'feeling hopelessly bad', 'being worthless', 'being unsatisfied' and the theme 'to reconcile oneself to the situation' with sub-themes 'being active', 'being satisfied' and 'maintaining parenthood'.

    CONCLUSION: Comprehensive understanding revealed the parents' simultaneous suffering and dignity in family life; suffering with serious lack of well-being and health, destroyed self-confidence and unhappiness, and dignity with strength, confidence and joy in children. The movement between suffering and dignity complicated family life. Dignity was threatened by the awareness that suffering in major depression was recurrent. Dignity had to be repeatedly restored for self and the family, and family dignity has to be restored before others outside the family circle.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A deeper understanding of the meaning of major depression in family life is helpful and for healthcare professionals to prevent individual and family suffering by assisting and preserving dignity.

  • 30.
    Ahmadi, Nasser S.
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Månsson, Jörgen
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindblad, Ulf
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Breathlessness in everyday life from a patient perspective: A qualitative study using diaries2014Inngår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 12, nr 3, s. 189-194Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Breathlessness is a subjective symptom, which makes it difficult to define and understand. The aim of the present study was to illuminate how patients suffering from breathlessness experience their everyday life. Method: The study was a qualitative study, and the focus of the analysis was the patients' descriptions of their experiences of breathlessness using a diary with two unstructured questions for a period of 7 consecutive days. Sixteen participants: 7 men, mean age 65 ± 7 (range 55-73 years old), and 9 women, mean age 65 ± 9 (range 50-72 years old) participated in the study. Results: Two themes emerged from the analysis: 1) Impaired quality of life and 2) symptom tolerance and adaptation. The theme "impaired quality of life" included the categories limited physical ability, psychological burdens, and social life barriers. The theme "symptom tolerance and adaptation" included importance of health care, social support, hobbies and leisure activities, and coping strategies. Significance of results: The findings in our study showed that patients, in spite of considerable difficulties with shortness of breath, found relief in several types of activities, in addition to drug therapy. The result indicates that the "biopsychosocial model" is an appealing approach that should be discussed further to gain a better understanding of breathlessness. Copyright © Cambridge University Press 2013.

  • 31.
    Aideed, Rahma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindberg, Isabella
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom på särskilt boende: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Medellivslängden ses öka i världen därmed ökar även förekomsten av demenssjukdomar. Demenssjukdom är ett tillstånd som bland annat kan medföra en oförmåga att förmedla upplevelser av smärta verbalt. Sjuksköterskan har ansvar att identifiera smärta och lindra lidandet hos personer som har demenssjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att identifiera smärta hos personer som har demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie, där sju vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien grundades på sju vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom: begränsningar på grund av kommunikationsbrist, vikten av kontinuitet och anhörigstöd samt vikten av erfarenhet och kompetens. Konklusion: Sjuksköterskorna erfar svårigheter vid identifiering av smärta, eftersom personer som har demenssjukdom ofta har begränsad förmåga att kommunicera sin smärta. Det var därför svårt att få en ömsesidig dialog. Utbildning och erfarenhet var en viktig faktor för sjuksköterskan. Kontinuitet i vården och stöd av anhöriga lyftes även fram som värdefullt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Aili, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andreasson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Träff, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av familjecentrerad enkelrumsvård på neonatalavdelning: - En intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård.

    I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera.

    Fulltekst (pdf)
    Familjecentrerad enkelrumsvård
  • 33.
    Aili, Katarina
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden & FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Andersson, Maria L.E.
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden; Department of Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Public Health and Community Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Sleep problems and fatigue as a predictor for the onset of chronic widespread painover a 5- and 18-year perspective: a 20-year prospective study2018Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, s. 87-87, artikkel-id OP0072Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: If localised pain represent one end of a pain spectra, with overall better general health, chronic widespread pain (CWP) and fibromyalgia represent the other end of the spectra with worse general health and more comorbidities with other somatic diseases and mental illness. Sleep problems and fatigue are common among individuals reporting CWP and previous research indicate that sleep problems may be an important predictor for pain prognosis.

    Objectives: The aim of this population-based study was to investigate if sleep problems and fatigue predict the onset of CWP 5 and 18 years later.

    Methods: In order to get more stable baseline classifications of CWP, a wash-out period was used, including only individuals who had not reported CWP (according to ACR 1990 criteria for fibromyalgia) at baseline (−98) and three years prior baseline (−95). In all, data from 1249 individuals entered the analyses for the 5 year follow-up (−03) and 791 entered for the 18 year follow-up (−16). Four parameters related to sleep (difficulties initiating sleep, maintaining sleep, early morning awakening and non-restorative sleep), and one parameter related to fatigue (SF-36 vitality scale) were investigated as predictors for CWP. Binary logistic regression analysis were used for analyses.

    Results: All investigated parameters predicted the onset of CWP five years later (problems with initiating sleep (OR 1.91; 1.16–3.14), maintaining sleep (OR 1.85; 1.14–3.01), early awakening (OR 2.0; 1.37–3.75), non-restorative sleep (OR 2.27; 1.37–3.75) and fatigue (OR 3.70; 1.76–7.84)) in a model adjusted for age, gender, socio-economy and mental health. All parameters except problems with early awakening predicted the onset of CWP also 18 years later. In all, 785 individuals did not report any of the sleeping problems at baseline (fatigue not included), 268 reported one of the problems, 167 two, 128 three and 117 subjects reported to have all four sleep problems. Reporting all four sleep problems was significantly associated with CWP at follow-up at both time points when adjusting for age, gender, socio economy and mental health (OR 4.00; 2.03–7.91 and OR 3.95; 1.90–8.20); adjusting for age, gender, socio economy and number of pain regions (OR 2.94; 1.48–5.82 and OR 2.65; 1.24–5.64) and in a model adjusting for age, gender, socio economy and pain severity (OR 2.97;1.53–5.76; and OR 3.02;1.47–6.21) for the 5 year and 18 year follow-up respectively, compared to not reporting any of the sleep problems at baseline.

    Conclusions: Both sleeping problems and fatigue predicts the onset of CWP 5- and 18 years later. The results highlight the importance of the assessment of sleep quality in the clinic.

  • 34.
    Aili, Katarina
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Lund University, Lund, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Women’s experiences of coping with chronic widespread pain – a qualitative study2018Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, s. 1815-1815, artikkel-id FRI10737-HPRArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Approximately ten percent of the population report chronic widespread pain (CWP), the condition is more common among women than men. For most people, the pain interferes with many aspects of every-day life and implies large consequences. However, the group reporting CWP is heterogeneous and there is a need for better understanding of the different strategies used for coping with pain in every-day life.

    Objectives: The purpose of this study was to describe women’s experiences of how to cope with CWP.

    Methods: The study had a descriptive design with a qualitative content analysis approach. Individual interviews were conducted with 19 women, 31–66 of age, who had reported CWP in a survey 2016. CWP was defined according to the 1990 ACR criteria for fibromyalgia. To be considered chronic, the pain should have persisted for more than three months during the last 12 months. A manifest qualitative content analysis was used to analyze the main question “How do you cope with your chronic widespread pain?” The analysis resulted in four categories.

    Results: Women described their coping with CWP in four different ways; to take control, to continue as usual, to follow instructions and to rest. To take control meant to make deliberate decisions to handle everyday day life. It also meant to take care of oneself, to think positive and to exercise at an adequate level. To continue as usual meant not to listen to body signals and either to ignore or accept the pain. To follow instructions meant listening to the health professionals and following advices, but without taking any part of the responsibility for the treatment outcome. To rest meant to perceive an unreasonable need for recovery, to resign and let the pain set the terms for the daily living.

    Conclusions: Women expressed different ways of coping with CWP including both active and passive strategies. The coping strategies included two dimensions, where one ranged from actively taking control over the pain, to passively following instructions and the other from actively continue as usual by either accepting or ignoring the pain to passively rest and being mastered by pain.

  • 35.
    Akiki, Hiba
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Goodwin, Jennifer
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenhet av faktorer på arbetsplatsen som påverkar omvårdnadsdokumentation inom slutenvård: En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation är en viktig del av sjuksköterskans arbete. På grund av utvecklingen inom vården, lagar och patienternas olika problem, behövs alltmer dokumenteras, vilket leder till att omvårdnadsdokumentationen förändras ständigt. För att förbättra dokumentationen och dess kvalité är det viktigt att sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsdokumentation undersöks. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av faktorer på arbetsplatsen som påverkar omvårdnadsdokumentation i slutenvård. Metod: Litteraturstudien baserades på empiriska studier. Databearbetning utfördes enligt en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Databearbetning av tio artiklar resulterade i tre kategorier: Teknik, Kommunikation, och Organisation. Erfarenheterna var delade mellan sjuksköterskor som ansåg att tekniken bakom de elektroniska dokumentationssystemen var positiv och andra som erfor den som negativ. Dessutom var sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsdokumentation inom slutenvården som ett kommunikationsverktyg delad mellan de som ansåg att den var lämplig och andra som upplevde den dålig. Även ledningen och deras kontroll över sjuksköterskorna var faktorer på arbetsplatsen som påverkade omvårdnadsdokumentationen. Konklusion: Vårdkedjan bör hållas samman genom en tydlig kommunikation och en stöttande organisation. Vidare forskning bör utreda hur elektronisk omvårdnadsdokumentation kan förenklas och hur patienten upplever delaktigheten i omvårdnadsdokumentationen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Al Nassani, Asmaa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kritsadarueangsri, Chortippawan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnad vid Språkbarriärer: En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i akuta situationer2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den ökande invandringen i Sverige har bidragit till ökad mångfald i landet med människor som kommer från olika bakgrunder och talar olika språk. Språk är en avgörande faktor för effektiv kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, vilket utgör förutsättningar för personcentrerad vård och delaktighet. I akutvårdsmiljön råder det oftast tidspress och språkbarriärer kan vara ett hinder som påverkar vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i akuta situationer när verbala språkbarriärer föreligger. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar identifierades fyra kategorier utifrån artiklarnas resultat: Erfarenheter av att använda kommunikationsfrämjande metoder, Erfarenheter av språkbarriärers påverkan på vårdkvalitet, Erfarenheter av språkbarriärer som utmaning för sjuksköterskan och Erfarenheter av anpassningar och förändringar i sjuksköterskans roll. Konklusion: I akuta situationer upplevde sjuksköterskor utmaningar med att effektivtkommunicera med patienter när språkbarriärer förekom. Trots dessa utmaningar försökte sjuksköterskorna anpassa sig genom olika kommunikationsmetoder. Stress och tidspress påverkade vårdkvaliteten och patient-sjuksköterska relationen negativt. Det ansågs vara viktigt att anpassa sig till patienternas unika behov för att övervinna språkbarriärer. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Al Zahed, Mariam
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mårtensson, Amanda Louise Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bemötandet av patienter med psykisk ohälsa2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Alagic, Selvir
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olsson, David
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer som påverkar patienters sömn under sjukhusvistelse: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The sleep patients receive in hospitals is not optimal and is disturbed by a variety of factors. Sleep is a fundamental part of the human body and is a state the allows for recovery and memory storage. Sleep disorders contribute to a range of complications in the cardiovascular system, endocrine functions, immune system, and nervous system. Aim: The aim was to highlight factors that affect patient’s sleep during hospital stays. Method: A general literature review that includes an analysis of ten articles and a compilation of their findings. The articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases. Results: Identification of sleepdisturbing moments in hospitals is important due to the crucial role sleep plays in the body. Four categories emerged from the analysis, which were:noise, light, temperature and medical- and nursing interventions. The result showed that similar factors were experienced as sleep-disturbing in several hospitals in different countries. Conclusion/Implication: Sleep disorders contributes to physiological and psychological health problems for persons.Nurses require education and knowledge about sleep to provide persons with more adequate person-centered care

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Al-Ali, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Grigoryan, Anzhela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans bemötande av patienter med alkoholmissbruk med fokus på kvinnliga patienter: En allmän litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alkohol kan förknippas med festliga sammanhang och firanden. Hög alkoholkonsumtion däremot kan påverka livskvalitén och eventuellt leda till ett missbruk som har negativ påverkan på människan och kroppen. Det kan leda till sociala, fysiska och psykiska problem i vardagen. Syfte: Att belysa sjuksköterskansbemötande av patienter med alkoholmissbruk med fokus på kvinnliga patienter. Metod: Metoden utformades som en allmän litteraturstudie och utgick från sju vetenskapliga artiklar. I analysen färgmarkerades relevant information och datagrupperades därefter i övergripande under- och huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i) sjuksköterskans bemötande, och ii) den stigmatiserade kvinnan. Brist på kunskap och engagemang bland sjuksköterskor påverkar patienter med alkoholmissbruk negativt. Trots det, framkom ett gott bemötande där sjuksköterskor speglade ett holistiskt synsätt där patienten behandlas som en värdig människa och person bakom missbruket. Konklusion: Sjuksköterskans bemötande varierade till följd av personliga förutsättningar, kunskap och erfarenhet. Forskning i att beskriva sjuksköterskans bemötande av kvinnor och män med alkoholmissbruk ur ett specifikt genusperspektiv brister och mer forskning inom området behövs. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Albinsson, Eleonore
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jonasson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans attityder gentemot homosexualitet: - ur ett patientperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att avslöja sin homosexuella läggning blir allt vanligare i dagens samhälle, dock lever negativa attityder gentemot homosexualitet och homosexuella individer kvar. I vården som i resten av samhället speglas vi av heteronormativa attityder och tankar. Det förutsätts att de flesta människor lever enligt den heterosexuella normen, vilket kan göra det svårare för homosexuella personer att komma ut och vara öppna om sin homosexuella läggning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans attityder och bemötande gentemot deras homosexuella läggning. Litteraturstudien utformades utifrån en induktiv ansats, där 14 vetenskapliga artiklar användes till resultatet. I resultatet framkom det att hälso- och sjukvården upplevs styras av ett heteronormativt tankesätt, där patienten antas vara heterosexuell. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal var något som upplevdes av flera informanter. Många var också rädda för att avslöja sin homosexuella läggning på grund av oro för sämre vård och negativa attityder ifrån vårdpersonal. Framtida forskning bör inriktas på vidare studier av patienter som är homosexuella och deras upplevelser av hälso- och sjukvård och dess attityder gentemot homosexualitet. Det kunde också vara intressant att studera om det fanns skillnader mellan homosexuella män och kvinnor när det gäller deras upplevelser av bemötandet inom vården. 

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Albjär, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Har du mens eller?: Kvinnors erfarenheter av att leva med PMS2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Premenstruellt syndrom, även kallat PMS, är något som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och återkommer vanligtvis varje månad. Symtomen kan yttra sig såväl fysiskt, psykiskt som emotionellt. Syftet med studien var att beskriva kvinnors premenstruella erfarenheter. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Ur artiklarnas resultat kunde tre huvudteman urskiljas. Resultatet av litteraturstudien visar att många kvinnor har erfarenheter av att mötas med misstro då de beskriver sin PMS. Denna misstro beskrivs i möte med såväl närstående, arbetskollegor som med hälso- sjukvårdspersonal. I studien framkommer att okunskapen kring PMS är stor, samtidigt som fenomenet ofta framställs negativt och förlöjligas. Många kvinnor beskriver värdet i att få samtala om sina premenstruella erfarenheter utan att bli dömda och misstrodda. För att utveckla en bättre omvårdnad av kvinnor som lider av PMS är det av stor vikt att genom utbildning öka kunskaperna hos hälso- och sjukvårdspersonal om detta fenomen. För att fler kvinnor skall få hjälp att lindra det lidande de premenstruella symtomen kan orsaka är det av vikt att vidare forskning bedrivs. 

    Fulltekst (pdf)
    Har du mens eller?
  • 42.
    Albrektson, Nellie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnadsåtgärder i relation till urinvägsinfektion2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urinvägsinfektion kan anses okomplicerat men tillståndet kan leda till onödigt lidande och påverka patienters välmående, dagliga aktiviteter och sociala liv. Sjuksköterskan saknar tillräckligt med evidens för att utföra lämplig omvårdnad relaterat till urinvägsinfektion. Caring och Nursing är perspektiv för forskning inom sjuksköterskans vetenskap. Syfte: Beskriva vad omvårdnadsåtgärder är i relation till urinvägsinfektion. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån en systematisk sökning i databaser för omvårdnadsforskning. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med frågor som stöd och inspiration från ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultat: De vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier: Behov och bemötande, Observation och övervakning, Upprätthålla hygien och vätskeintag, Utbildning och attityd och Kunskap och utvärdering. Resultatet belyser att kontinuerlig undervisning och teamarbete kan uppmuntra till ökad medvetenhet kring omvårdnadsåtgärder och öka patientsäkerheten. Det är viktigt att patienter känner att de blir hörda samt att problem uppmärksammas och tas på allvar.  Slutsats: Forskning kring omvårdnadsåtgärder i relation till urinvägsinfektion är bristfällig. Litteraturstudien lyfter fram och ökar medvetenheten om vilka omvårdnadsåtgärder som kan impliceras i omvårdnadsarbetet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Alderhorn, Katarina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lindholm, Charlotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundin, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Förbättrad patientsäkerhet vid överlämnandet från operationssalen till intensivvårdsavdelningen2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När säkerheten vid rapportering brister kan det få förödande konsekvenser. Inom intensiv- samt operationssjukvården bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö där patienten befinner sig i en stark beroendeställning. Säkerhetsaspekten vid överrapporteringar är här mycket viktig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en patientsäker överrapportering mellan operation och intensivvård. Granskning av 14 vetenskapliga artiklar visade att kommunikationen mellan intensivvården samt operation förbättrades genom användandet av ett strukturerat rapporteringsverktyg. Vidare att arbetsmiljön påverkade på kommunikationen där störande moment såsom larm gav negativa effekter på säkerheten vid överrapportering. Teamarbetet förbättrades genom användandet av en gemensam journal då den pre- samt postoperativa vården lättare kunde planeras. För att åstadkomma en säkrare överrapportering av den svårt sjuke patienten var en tydligare struktur samt rollindelning fördelaktigt. I några av studierna ifrågasattes bristen på utbildning i kommunikation samt teamarbete. Ytterligare forskning eftersträvas speciellt från de Nordiska länderna och framförallt från Sverige. Även forskning avseende utvärdering av olika rapporteringsverktyg är av intresse för att undersöka ifall införda rapporteringsverktyg verkligen används vid överlämnandet av patienten.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Aldén, Louvisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindkvist, Lova
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjärtsvikt: En allmänlitteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom och ett växande folkhälsoproblem. Patienter med hjärtsvikt får göra markanta livsstilsförändringar utifrån sjukdomens symtom. Med hjärtsvikt tillkommer ett stort omvårdnadsbehov, vilket kräver mer av sjuksköterskorna. Det finns en problematik med att kunna tillhandahålla tillräckliga resurser med det ökande antal patienter som drabbas av hjärtsvikt. Problematiken leder till att sjuksköterskorna får en högre arbetsbelastning, vilket orsakar att patienterna upplever brister i omvårdnaden. Omvårdnadsåtgärder och egenvård utgör huvuddelen av behandlingen, vilket betonar den centrala rollen som sjuksköterskan spelar i vården av patienterna med hjärtsvikt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjärtsvikt. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Det valdes ut 15 resultatartiklar från två olika databaser. Resultatartiklarna analyserades, omarbetades och sammanställdes till fem huvudkategorier. Resultat: Huvudkategorierna som framkom var: Utmaningar, Kunskapsbrister och Utbildning, Kommunikation, Kontinuitet och Professionell vårdrelation. Konklusion: Det framkom att kommunikation var den gemensamma nämnaren i alla teman i resultatet. En effektiv och säker vård krävde god kommunikation i både patientmöten och inom vårdteamet. Ytterligare utbildning kunde underlätta för sjuksköterskorna och förbättra arbetsmiljön. Kontinuitet och etablerandet av en professionell vårdrelation bidrog till ett ökat välbefinnande hos både sjuksköterskor och patienter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Alexandersson, Ellen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Viktoria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Smärtbedömning hos patienter med demenssjukdom2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck. För att bedöma smärtan använder sig sjuksköterskan av dygnsregistreringsscheman och familjemedlemmar. Svårigheter med smärtbedömningen hos denna patientgrupp leder ibland till att sjuksköterskan blundar för smärtproblematiken och upplever känslor av maktlöshet och ångest. Då andelen patienter med demenssjukdom, och då även smärtproblematik beräknas öka krävs det av sjuksköterskorna en ökad utbildning och medvetenhet. Genom att nyutexaminerade sjuksköterskor får kunskap om patientgruppen sprids kunskapen till den kliniska verksamheten. Inom forskning önskas studier där hänsyn till kön tas.

    Fulltekst (pdf)
    c-uppsats
  • 46.
    Alexandra, Fåglum Clarke
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sara, Johansson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp: En allmän litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd som kräver livsuppehållande åtgärder. Varje år drabbas 1,3 miljoner människor av hjärtstopp världen över. Tack vare medicinska framsteg ökar antalet överlevande. Aktuell forskning visar att patienter som överlevt drabbas av besvärande fysiska och psykiska komplikationer. Den efterföljande vården och omvårdnaden har beskrivits som bristfällig, då patienternas omvårdnadsbehov går obemärkt förbi. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie som inkluderade åtta kvalitativa, en kvantitativ och en mixad studie. Resultat: Resultatet belyser fem huvudkategorier: Hälsopåverkan, utmaningar i mötet med vården, en förändrad tillvaro, tacksamhet till livet och existentiella frågor. Flera överlevare drabbades av nedsatt kognitiv förmåga, fysisk nedsättning och försämrat psykiskt mående. Erfarenheter från patienter som överlevt var att livet förändrades helt efter hjärtstoppet.  Patienterna beskrev att de fick otillräcklig uppmärksamhet av vårdpersonal, att de kände sig övergivna och att den efterföljande vården hade brister. Patienternas erfarenheter var också att de fått en ny syn på livet och tacksamhet för att vara vid liv. Konklusion: Ett förbättringsarbete av omvårdnaden efter hjärtstopp är av behov. Ytterligare forskning krävs av kvinnors erfarenheter av att överleva hjärtstopp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Alfredsson, Carina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Roth, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Schenell, Ramona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med svår hjärtsvikt: Faktorer som påverkar livskvaliteten2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet. Hjärtsviktens svårighetsgrad, symptombördan, samsjuklighet och nedsatt autonomi var faktorer som påverkade livskvaliteten negativt. Positiva påverkansfaktorer var bra socialt stöd och förmåga att upprätthålla gott mod trots en svår situation. Slutsatsen var att ju större påverkan hjärtsvikten hade på det dagliga livet, desto sämre blev livskvaliteten. Faktorer som påverkade det dagliga livet och därmed livskvaliteten var: den samlade symptombördan, autonomin och hur stort gapet mellan förväntningar och verklighet var. Det multiprofessionella teamet och traditionen med personcentrerat arbetssätt som finns inom den palliativa vården skulle gagna personer med svår hjärtsvikt då livskvaliteten är som mest nedsatt. Hjärtsvikt skapar fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande och därför borde personer med hjärtsvikt erbjudas palliativ vård. För att få ett helhetsperspektiv på livskvalitet vid svår hjärtsvikt behövs mer kvalitativ forskning.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Alhamarna, Ibrahim
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Samrongpun, Thunthika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nutrition för sårläkning av svårläkta sår hos äldre personer2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svårläkta sår innebär olika typer av sår som venösa bensår, trycksår och diabetes fotsår. Brister i nutritionen och därmed brist på viktiga näringsämnen kan leda till undernäring och försämra sårläkning. Undernäring är den största riskfaktorn för äldre personer med svårläkta sår. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar nutritionen hos äldre personer med svårläkta sår. Metod: En allmän litteraturstudie som genomfördes med induktiv ansats och studiens resultat baserades på nio kvantitativa artiklar från tre olika databaser. Resultat: Det framkom tre kategorier; äldre personers kost, äldre personers hälsotillstånd och äldre personers kunskap om kostens betydelse. Resultatet visade att när äldre personer fick tillräckligt av de viktiga näringsämnena i form av vitamin C, zink, protein och arginin gav det positiv effekt för sårläkningen. Med hjälp av nutritionsbedömning kunde vårdpersonal utvärdera nutritionsstatus i god tid och därmed förebygga risk för undernäring. Utbildning om kost- och näringsintag ökade äldre personers förståelse, kunskap och medvetenhet att hantera sjukdomen. Konklusion: Faktorer som påverkade nutritionen hos äldre personer med svårläkta sår var deras kost, hälsotillstånd och kunskap om kostens betydelse. Äldre personer behöver få utbildning och information för att få ökad kunskap om viktiga kost- och energiintag som kan påverka sårläkningen positivt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Ali, Lilas
    et al.
    Psychiatric and Mental Health care, The Institute of Health and Care Science, Sahlgrenska Academy, Gothenburg University, Sweden.
    Ahlström, Britt H.
    Psychiatric and Mental Health care, Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Science, University West, Trollhättan, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Department of Psychiatry, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Daily life for young adults who care for a person with mental illness: a qualitative study2012Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 19, nr 7, s. 610-617Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study describes the daily life and management strategies of young informal carers of family members or friends with mental illness. Twelve young adults (three men and nine women; 16-25 years old) in Sweden were voluntarily recruited between February and May 2008. Data collected through eight individual semi-structured interviews and one focus group interview were analysed using qualitative content analysis. The findings revealed nine subthemes that were further grouped into three main themes: showing concern, providing support and using management strategies. Participants lived in constant readiness for something unexpected to happen to the person they cared for, and their role in the relationship could change quickly from family member or friend to guardian or supervisor. Supporting a friend was considered as large a personal responsibility as supporting a family member. Their management strategies were based on individual capacities and their ability to step aside should the situation become too demanding. These young informal carers need support in caring for the mentally ill. As the internet becomes increasingly fundamental to daily life, support could be provided most effectively through person-centred web sites.

  • 50.
    Ali, Lilas
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sjöström, Nils
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Need and Usage of Different Kind of Support among Young Informal Carers of Persons with Mental Illness2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The high prevalence of mental illness among young person’s means that their relatives and close friends are exposed to stress by having to take on the responsibility for the support of family members or friends in difficult situations of life when suffering from mental illness. Young informal carers have shown to be exposed to a great burden in which they put their own daily tasks aside in order to stay close to the person who suffers from mental illness. Objective: Explore how young (16–25) informal carers of a person with a mental illness experience and use different kind of support, such as web-support, counseling, and group counseling, friends, family, relatives support societies, health care services etc. Method: In a mixed method approach, we first interviewed 12 young carers, and 241 completed a self-administered questionnaire. While the young carers strive to maintain control, their main support seems to be others in their lives, who often define the situation differently. Results: The carers said web-support, counseling, and group counseling might be helpful, yet very few had any professional support. The results also showed that the young informal carers’ safety net is their social network and the person who suffer from mental illness. Conclusion: Young informal carers are in need of a combination of web-based and face-to-face person-centered support, but they do not receive it. Professional support is required. Further studies about the needs of young informal carers of persons with mental illness especially those supporting friends, is necessary to gain before planning to start support interventions for them.

1234567 1 - 50 of 1785
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf