hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Cederholm, Tommy
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Risérus, Ulf
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 2.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Cederholm, Tommy
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Risérus, Ulf
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study2012Ingår i: Food & Nutrition Research, ISSN 1654-6628, E-ISSN 1654-661X, Vol. 56, artikel-id 18189Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A healthy Nordic diet (ND), a diet based on foods originating from the Nordic countries, improves blood lipid profile and insulin sensitivity and lowers blood pressure and body weight in hypercholesterolemic subjects.

    OBJECTIVE: To describe and compare food and nutrient composition of the ND in relation to the intake of a Swedish reference population (SRP) and the recommended intake (RI) and average requirement (AR), as described by the Nordic nutrition recommendations (NNR).

    DESIGN: The analyses were based on an estimate of actual food and nutrient intake of 44 men and women (mean age 53±8 years, BMI 26±3), representing an intervention arm receiving ND for 6 weeks.

    RESULTS: The main difference between ND and SRP was the higher intake of plant foods, fish, egg and vegetable fat and a lower intake of meat products, dairy products, sweets and desserts and alcoholic beverages during ND (p<0.001 for all food groups). Intake of cereals and seeds was similar between ND and SRP (p>0.3). The relative intake of protein, fat and carbohydrates during ND was in accordance with RI. Intake of all vitamins and minerals was above AR, whereas sodium intake was below RI.

    CONCLUSIONS: When compared with the food intake of an SRP, ND is primarily a plant-based diet. ND represents a balanced food intake that meets the current RI and AR of NNR 2004 and has a dietary pattern that is associated with decreased morbidity and mortality.

    © 2012 Viola Adamsson et al.

  • 3.
    Backman, Ellen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Regional Habilitation Center, Region Halland, Kungsbacka, Sweden.
    Karlsson, Ann-Kristin
    Department of Research and Development, Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Sjögreen, Lotta
    Mun-H-Center Orofacial Resource Center for Rare Diseases, Public Dental Service, Gothenburg, Sweden.
    Gastrostomy tube feeding in children with developmental or acquired disorders: A longitudinal comparison on health care provision, and eating outcomes four years after gastrostomy2018Ingår i: Nutrition in clinical practice, ISSN 0884-5336, Vol. 33, nr 4, s. 576-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Studies on long‐term feeding and eating outcomes in children requiring gastrostomy tube feeding (GT) are scarce. The aim of this study was to describe children with developmental or acquired disorders receiving GT and to compare longitudinal eating and feeding outcomes. A secondary aim was to explore healthcare provision related to eating and feeding.

    Methods: This retrospective cohort study reviewed medical records of children in 1 administrative region of Sweden with GT placement between 2005 and 2012. Patient demographics, primary diagnoses, age at GT placement, and professional healthcare contacts prior to and after GT placement were recorded and compared. Feeding and eating outcomes were assessed 4 years after GT placement.

    Results: The medical records of 51 children, 28 boys and 23 girls, were analyzed and grouped according to “acquired” (n = 13) or “developmental” (n = 38) primary diagnoses. At 4 years after GT placement, 67% were still using GT. Only 6 of 37 (16%) children with developmental disorders transferred to eating all orally, as opposed to 10 of 11 (91%) children with acquired disorders. Children with developmental disorders were younger at the time of GT placement and displayed a longer duration of GT activity when compared with children with acquired disorders.

    Conclusions: This study demonstrates a clear difference between children with developmental or acquired disorders in duration of GT activity and age at GT placement. The study further shows that healthcare provided to children with GT is in some cases multidisciplinary, but primarily focuses on feeding rather than eating.

  • 4.
    Behrendt, Marek
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Ivarsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hunger indikerar inte akut energistatus hos friska människor: En måltidsintervention2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    En mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstå hur hungerkänslor regleras hos människan. Hur stor inverkan blodglukosnivåer har på hungerregleringen är dock omdiskuterat.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att undersöka hur hungerkänslor och blodglukosnivåer förändras efter en måltid, jämfört med fasta. Kan den upplevda hungern påverkas genom periodisk fas-ta? Hur påverkar en invand måltidsrytm hungern? Hur påverkas hunger och blodglukos i för-väntan på en måltid?

    Metod

    Tolv friska testpersoner (7 män, 5 kvinnor) där sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i två grupper där ena gruppen (Pi) fick äta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F). Blodglukosvärden och hungeruppskattningar registrerades var 30:e minut, förutom första värdet som registrerades 15 minuter innan pizzor-na serverades. Testpersonerna visste inte vilken grupp de skulle hamna i förrän 10 minuter innan pizzorna serverades.

    Resultat

    Fem timmar efter måltiden kunde ingen signifikant skillnad i blodglukossänkning observeras mellan grupperna. Hungern skiljde sig inte heller signifikant mellan grupperna. Endast Pi ökade dock signifikant i hunger (P = 0,05) jämfört med sina startvärden. Fastevana bidrog inte till en förbättrad hungerkontroll. Beskedet om vilken grupp testpersonerna skulle hamna i resulterade i att blodglukosnivåerna skiljde sig signifikant mellan grupperna (P = 0,05) när pizzorna serverades. Då sänktes blodglukosnivåerna hos Pi samtidigt som de höjdes hos F. Fyra av fem testpersoner i F och en testperson i Pi blev tydligt hungrigare vid tidpunkter då de vanligtvis brukade äta på.

    Slutsats

    Samband mellan absoluta blodglukosnivåer och hunger kunde inte hittas. Stark hunger kunde uppstå fastän dietär energi sannolikt fortfarande absorberades i tarmarna.Våra resultat indikerade därför att akut energitillgänglighet utgör en relativt liten del i den totala hungersignaleringen. En invand måltidsrytm såg ut att påverka hungern mer än vad måltiden i den här studien gjorde. Större fokus vid hungerreglering bör därför ligga på en re-gelbunden måltidsrytm.

  • 5.
    Börnhorst, Claudia
    et al.
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology – BIPS, Bremen, Germany.
    Siani, Alfonso
    Unit of Epidemiology and Population Genetics, Institute of Food Sciences, National Research Council, Avellino, Italy.
    Russo, Paola
    Unit of Epidemiology and Population Genetics, Institute of Food Sciences, National Research Council, Avellino, Italy.
    Kourides, Yannis
    Research and Education Institute of Child Health, Strovolos, Cyprus.
    Sion, Isabelle
    Department of Public Health, Ghent University, Ghent, Belgium.
    Molnár, Denés
    Department of Pediatrics, University of Pécs, Pécs, Hungary.
    Moreno, Luis A.
    Rodríguez, Gerardo
    GENUD (Growth, Exercise, Nutrition and Development) Research Group, Faculty of Health Sciences, University of Zaragoza, Zaragoza, Spain.
    Ben-Shlomo, Yoav
    School of Social and Community Medicine, University of Bristol, Bristol, United Kingdom.
    Howe, Laura
    School of Social and Community Medicine, University of Bristol, Bristol, United Kingdom, MRC Integrative Epidemiology Unit at the University of Bristol, Bristol, United Kingdom.
    Lissner, Lauren
    Section for Epidemiology and Social Medicine, Department of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Mehlig, Kirsten
    Section for Epidemiology and Social Medicine, Department of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Regber, Susann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Bammann, Karin
    Institute for Public Health and Nursing Research (IPP), Faculty for Human and Health Sciences, University Bremen, Bremen, Germany.
    Foraita, Ronja
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology – BIPS, Bremen, Germany.
    Ahrens, Wolfgang
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology – BIPS, Bremen, Germany, Faculty of Mathematics and Computer Science, University of Bremen, Bremen, Germany.
    Tilling, Kate
    School of Social and Community Medicine, University of Bristol, Bristol, United Kingdom.
    Early Life Factors and Inter-Country Heterogeneity in BMI Growth Trajectories of European Children: The IDEFICS Study2016Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 11, nr 2, artikel-id e0149268Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Starting from birth, this explorative study aimed to investigate between-country differences in body mass index (BMI) trajectories and whether early life factors explain these differences.

    Methods

    The sample included 7,644 children from seven European countries (Belgium, Cyprus, Germany, Hungary, Italy, Spain, Sweden) participating in the multi-centre IDEFICS study. Information on early life factors and in total 53,409 repeated measurements of height and weight from 0 to <12 years of age were collected during the baseline (2007/2008) and follow-up examination (2009/2010) supplemented by records of routine child health visits. Country-specific BMI growth curves were estimated using fractional polynomial mixed effects models. Several covariates focussing on early life factors were added to the models to investigate their role in the between-countries differences.

    Results

    Large between-country differences were observed with Italian children showing significantly higher mean BMI values at all ages ≥ 3 years compared to the other countries. For instance, at age 11 years mean BMI values in Italian boys and girls were 22.3 [21.9;22.8; 99% confidence interval] and 22.0 [21.5;22.4], respectively, compared to a range of 18.4 [18.1;18.8] to 20.3 [19.8;20.7] in boys and 18.2 [17.8;18.6] to 20.3 [19.8;20.7] in girls in the other countries. After adjustment for early life factors, differences between country-specific BMI curves became smaller. Maternal BMI was the factor being most strongly associated with BMI growth (p<0.01 in all countries) with associations increasing during childhood. Gestational weight gain (GWG) was weakly associated with BMI at birth in all countries. In some countries, positive associations between BMI growth and children not being breastfed, mothers’ smoking during pregnancy and low educational level of parents were found.

    Conclusion

    Early life factors seem to explain only some of the inter-country variation in growth. Maternal BMI showed the strongest association with children’s BMI growth.

  • 6. Franzén, Lars-Gunnar
    Socker och hälsa – är det farligt att äta fruktos?2018Ingår i: Folkvett, ISSN 0283-0795, nr 4, s. 40-61Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Jakobs, Kristin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET). Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    ­Hur påverkar dietärt nitrat muskelfunktionen och återhämtningen vid styrketräning?: En pilotstudie i samarbete med Karolinska Institutet och Åstrands laboratoriet.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning om människans fysiologi och hur den fungerar uppdateras dagligen. Inom idrottens värld testas nya som gamla, naturliga som onaturliga preparat och träningsmetoder kontinuerligt, allt för att optimera en idrottares prestation. Ett ämne som det forskas mycket om idag är kvävemonoxid och dess påverkan i kroppen. Från att ha tolkats som ett skadligt ämne i kroppen har det gått till att möjligen kunna hjälpa hjärtsjuka patienter och även optimera idrottsutövande. Kvävemonoxid bildas i kroppen naturligt med hjälp av syre, men det kan även bildas utan syre genom intag av nitrat som hittas i många grönsaker. Studier om nitrat inom idrottsområdet har koncentrerats till dess påverkan vid uthållighetsidrott och effekten har visat på ökad verkningsgrad och blodflöde till muskulaturen. Senare fann forskarna även hur dietärt nitrat sänkte ens syreupptagningsförmåga (Vo2max) tillsammans med en ökad uthållighet. Detta är en intressant upptäckt då sänkt Vo2max ofta leder till en försämrad arbetsprestation. Dessa studier ger en bild av hur nitrat fungerar vid aerobt arbete, det vill säga med syre. Det som forskningen inte tagit upp ännu är hur nitrat påverkar anaerobt arbete och maximala prestationer som förekommer vid styrketräning.

    Syftet med denna studie var därför att undersöka hur nitrat påverkar muskelfunktion och uthållighet vid styrketräning.  I en randomiserad, dubbelblind, korsande studie, konsumerade åtta män (ålder 19-26, 23 (±2, 3)) nitrat eller placebo (0,1 mmol/kg kroppsvikt/dag) under tre dagar. Under fjärde dagen testades männens prestation i fyra olika styrketest. Laktat och glukosvärden mättes för att se hur den laktacida systemet påverkades.

    Studien gav inget stöd till att dietärt nitrat påverkar styrketräning. Resultaten från tillfället med nitrat respektive placebo förblev i stort sett oförändrade.

    Slutsatsen blev att ett intag av nitrat inte har någon större betydelse för denna modell av styrketräning. Den främsta förklaringen till detta kan tänkas vara att nitratet ger störst inverkan vid långvariga arbetsdurationer och främst under aerobt arbete. I detta fall används mestadels lagrad energi i kroppen, och energisystemen där syre krävdes är troligen inte av större betydelse.

  • 8.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Dietary Advice on Prescription: A novel approach to dietary counseling2011Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 6, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes a novel approach to giving dietary advice, which is called "Dietary Advice on Prescription" (DAP; Matordning på Recept [MoR] in Swedish). It is the same principle as prescription on medicine and "Physical Activity on Prescription" (PAP; Fysisk aktivitet på Recept [FaR] in Swedish). The main idea is that a written prescription will strengthen the oral advice and emphasize certain aspects of the dietary recommendation. The DAP is on the brink of being tested in a planned study.

  • 9.
    Johansson, Gunnar
    Umeå universitet. Institutionen för kostvetenskap.
    Dietary assessments: Use, design concepts, biological markers, pitfalls and validation2006Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Kostrådgivning i helsevesenet: En kantete vei med motgang og muligheter2012Ingår i: Norsk tidsskrift for ernaering, ISSN 1503-5034, nr 2, s. 32-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nutritional epidemiology: Dietary assessments: use, design concepts, biologica markers, pitfalls and validation2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nutritionsepidemiologi: Kostundersökningar: ändamål, design, biologiska markörer, felkällor och evaluering av kvalitén2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nutritionsepidemiologi: Kostundersökningar: ändamål, design, biologiska markörer, felkällor och evaluering av kvalitén2010Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Johansson, Gunnar
    The Swedish National Institute of Public Health, Sweden.
    Selective underreporting is not specific to a certain dietary assessment method2008Ingår i: 9th Nordic Nutrition Conference: programme & abstract book : 1-4 June, 2008, Copenhagen, Copenhagen: International Conference Services , 2008, s. 114-114Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective:

    Valid dietary information is difficult to obtain and there is no consensus on the best method to use. The objective of the study was to compare nutritional intake results obtained from 16-day weighed records with those obtained from a food frequency questionnaire, repeated 24 h recalls, a 7-day food record, and a 7-day checklist.

    Methods:

    Seventy-five healthy men aged 55 to 88 years and living at home took part in the study. Means and standard deviations were calculated and distributions were ranked and then divided into quartiles. Statistical significance was assessed via one-way ANOVA.

    Results:

    The nutrient density was higher for protein and potassium for the group with low FIL values (energy intake/basal metabolic rate) in all dietary assessment method. For some methods this was also true for calcium, carotene, iron and vitamin C. All methods yielded similar results.

    Conclusions:

    This study indicates that selective underreporting exists, with socially desirable food items as the least underreported foods. Surprisingly, the simplest method, the simplified 24-h recall, performed as well as more complicated method. The existing conservative approach to dietary surveys needs to be abandoned and a more behaviourally intuitive approach should be adopted.

  • 15.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Vegetariska koster2015Ingår i: Mat och hälsa: en klinisk handbok / [ed] Tommy Cederholm, Elisabeth Rothenberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, s. 213-218Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Johansson, Gunnar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Källgård, Börje
    Lund University, Lund, Sweden.
    Öckerman, Per-Arne
    Lund University, Lund, Sweden.
    Effects of a shift from a mixed diet to a lacto-vegetarian diet on some coronary heart disease risk markers2012Ingår i: Open Journal of Preventive Medicine, ISSN 2162-2477, E-ISSN 2162-2485, Vol. 2, nr 1, s. 16-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:

    There is convincing evidence that vegetarians have lower incidence of coronary heart disease, but there is a debate as to why this is the case.

    Objective:

    The aim of the study was to investigate whether a shift from a mixed diet to a lacto-vegetarian diet would lead to a decrease in risk for coronary heart diseases indicated by surrogate markers.

    Design:

    Twenty volunteers participated in the study (4 men and 16 women, mean age 44 years, range 27 - 61) from a town in western Sweden. Clinical examinations were performed, blood samples were drawn and dietary survey, i.e. repeated 24-h recalls were carried out before (0 months) and 3, 6 and 12 months after the change from a mixed diet to a lacto-vegetarian diet. A dietician educated the volunteers with regard to the vegetarian dietary regimen, organized and taught the vegetarian cooking courses.

    Results:

    The dietary shift lead to an increase in the intake of total carbohydrates and fibre and a decrease in fat, protein and sucrose. The coronary heart disease risk markers body weight, body mass index, systolic and diastolic blood pressure, total cholesterol and low-density lipoptrotein cholesterol decreased significantly.

    Conclusions:

    There was a decrease in disease risk markers even though the ratio polyunsaturated to saturated fatty acids was unchanged. The main finding in this study is that there was a weight loss, sustained for one year, without any recommendation to decrease the energy intake or any focus on weight reduction.

  • 17.
    Kallastu, Henri
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Dietära kolhydraters effekt på sömn: en litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera på hur kosten påverkar människan och hur vi påverkas utav sömnen. Då det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dålig kosthållning, är det av intresse att få bättre förståelse för hur vi påverkas av kosten vi äter. På senare tid har forskning pekat på att kortare- och försämrad sömn är kopplat till samma problem som dålig kosthållning kan leda till. Det kan därför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn.

    Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda på dietära kolhydraters påverkan på sömn och sömnkvalitet hos människan.

    Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagsläget finns gjord på sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begränsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanställdes i jämförelse till varandra.

    Resultat: Resultaten från artiklarna tyder på att ett högre totalt intag av kalorier främst från kolhydrater kan minska sömndurationen. Ett högre intag av kolhydrater med högre Glykemiskt Index nära inpå sänggående kan minska insomningstiden samt påverka kvalitén av nattsömnen.

    Slutsats: Sambandet mellan kolhydrater och sömn är starkt men fortfarande delvis oklart. Ytterligare forskning på området bör göras för att öka förståelsen för hur vi påverkar sömnen med vår kost.

  • 18.
    Lindqvist, Erik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Holm, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Effekten av betainsupplementering på prestationsförmågan hos vältränade cykelatleter2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av sju dagars tillskott av betain (2,5 gram/dag) på prestationsförmågan i idrottsspecifika tester för manliga vältränade cykelatleter.

    Metod: Sex (n=6) manliga testpersoner (genomsnitt ± standardavvikelse ålder, 31,7 ± 10,2 år; längd, 188,2 ± 3,6 cm; kroppsvikt; 82,5 ± 7,6 kg; fettfri massa, 71,6 ± 7,3 kg) genomförde förtester bestående av fem counter movement jumps, fyra stycken 12 s wingate-sprinter med 2,5 minuters aktiv vila följt av fem ytterligare counter movement jumps. De blev sedan indelade slumpmässigt i betain- eller placebogrupper. Första testet etablerade basvärden och eftertest ”1” samt ”2” föregicks med antingen sju dagars tillskott med placebo (2,5 g maltodextrin plus 12,5 mg riboflavin) eller betain (2,5 g trimetylglycin plus 12,5 mg riboflavin). Riboflavin användes för att undanröja den fiskliknande doften som kan uppstå vid tillskott av betain. Doseringen bestod av fyra kapslar per dag till måltid, varav två kapslar intogs på morgonen eller förmiddagen (före träning) och två kapslar intogs på eftermiddagen eller kvällen (efter träning). Vi använde oss av en dubbelblindad, kontrollerad randomisering cross-over design; med en veckas washout mellan placebo och betain. Maximum Peak Power, Average Peak Power, Maximum Average Power, Mean Average Power, Mean Relative Power Drop, Maximum Relative Power Drop, CMJ-Medel och CMJ-Max före och efter sprinterna analyserades med two-tailed t-test 2 och 3 för att jämföra skillnader före och efter intag av tillskott samt skillnaderna mellan grupperna.Resultat:

    Inga signifikanta skillnader kunde noteras.

    Konklusion: En veckas tillskott av betain gav inte någon signifikant förbättring jämfört med placebo i hopp- och sprintförmåga samt förmåga att ta ut sig själv maximalt hos aktiva cyklister. Fler studier med framförallt större testgrupper efterlyses för att utvärdera betainets ergogena effekt bland aktiva atleter.

  • 19.
    Nyman, Kim
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Effekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Effekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer.

    Till dagens datum råder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast använder kostrestriktioner återfår sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden träning som involverar stora som små muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten. I dagens samhälle signalerar stressen ett konstant frigörande av kortisol vilket har en negativ påverkan på bl.a. muskler. Detta hormonpåslag har förstärkts i samband med energiunderskott.

    Är det möjligt att öka styrka med energiunderskott hos nybörjarmotionärer om protein tillförs för optimal kompenseringseffekt efter träningspass?

     4 av 6 överviktiga nybörjarmotionärer genomgick 8 veckor lång träningsperiod med betoning på hypertrofi, energiunderskott och mattiming i denna pilotstudie. 1RM tester har utförts på benpress i maskin, bröstmaskin samt sittande rodd med smalt grepp. Vilopuls har även tagits manuellt på morgonen av varje deltagare vid två tillfällen, före och efter träningsperioden. Testledare har tagit kroppsmått över byst, midja, rumpa samt vardera låren som utvärdering från energiunderskottet. Energiunderskottet har uppskattats till 500 kcal mindre än bibehållandet av ursprunglig vikt.

    Alla deltagare har ökat sina styrkeresultat och minskat alla kroppsmått. En person har någon extra centimeter kring låren, men kan tyda på hypertrofi. Inga signifikans test har utförts.

    BMI har minskat på alla deltagare medan kcalvärde har ökat för varje deltagare enligt BIA våg.

    Ett mål har varit att öka den basala metabolismen i vila via större muskler. Det är främst en ökad fettförbränning som är fördelaktigt för målgruppen, vilket kan uppnås genom en ökad muskelmassa och kolhydratrestriktioner. Trots att pilotstudien har behandlat fysiskt inaktiva nybörjarmotionärer har hypertrofi uppnåtts även efter 4 veckors teknikträning för ökat antal aktiva motorenheter. Inga konkreta slutsatser kan ringas in på en pilotstudie, men positiva resultat har framkommit.

  • 20.
    Pretorius, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hassel, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kure Andersson, Minna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Föräldrars erfarenheter av kostinformation på barnavårdcentralen- En pilotstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnå en god hälsa. Kostvanor grundläggs tidigt och därför har kostinformationen under barnets första levnadsår en stor betydelse. Genom att BVC uppmärksammar föräldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig ålder och anpassar informationen efter deras behov kan hälsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsår. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: BVC-sjuksköterskans attityd och bemötande har betydelse för kostinformationen, Adekvat och relevant kostinformation, Mer konkret och anpassad information efter barnets utveckling önskas samt Omständigheterna kring kostinformationen skulle kunna förändras. Det hade därför varit av värde att genomföra en större svensk studie för att få en djupare förståelse av föräldrars behov, hälsoproblem relaterade till kost kan förebyggas samt att alla föräldrar får möjlighet till samma information från BVC.

  • 21.
    Sjöholm, Therese
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Changes in Running Technique At Shod and Barefoot Running Condition: - An analysis of Muay Thai Fighters2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flera studier menar att individer vana att springa barfota samt individer som lever barfota väljer en framfota insättning vid löpning snarare än en hälisättning. Detta har delvis att göra med den proprioceptiva återkopplingen från fotsulan. Den gemensamma nämnaren mellan barfotalöparen och Muay Thai atleten skulle kunna vara denna feedback beroende av barfotaträning. En bidragande faktor till en icke hälisättning skulle kunna förklaras av det idrottsspecifika rörelsemönstret i Muay Thai där flera moment utförs stående på den främre delen av foten. Syfte: Ett syfte var att analysera skillnader i knä, ankel och fotvinklar vid initial kontakt i löpsteget vid skodd och barfota löpning av i Muay Thai-fighters vana vid träning barfota. Ett andra syfte var att undersöka eventuella skillnader i fotisättning vid barfotalöpning samt löpning med skor. Fotisättning definieras som framfot, mellan fot eller bakre/häl-isättning. Metod: Sjutton (17) Muay Thai atleter (13manliga 4kvinnliga) ställde frivilligt upp att delta i tvärsnittsstudien. Studien ägde rum på PT-Studion Halmstad. Testpersoner utförde 2x3minuter av löpning med och utan skor vid en subjektiv hastighet lika med en 12 på Borg skalan. Båda förhållandena filmades i sagitalplan med iPhone 6. Det dominanta benet definierat som det icke viktbärande benet vid den föredragna boxningspositionen analyserades. Tvådimensionell analys av förändringar i fotisättning, vinklar i knäled, ankelled och fotens position till det horisontella samt fotisättning dokumenterades. Landmärken markerades för att underlätta analysen. T-test användes för att undersöka om det fanns några skillnader i vinkeln av knäled, fotled och ankel vid löpning med skor och barfota. Signifikansnivån för denna studie bestämdes vara statistiskt signifikant om p <0,05. Frekvensen av fotisättningen fördelning jämfördes via chi-square (X2) analys. Resultat: En signifikant skillnad (p=0,034) i fotvinkeln vid initial kontakt med marken under löpning med skor (12 ± 9) och barfota (17 ± 9) hittades, men inga signifikanta skillnader i knäets vinkel ((p=0,076) eller ankel (p=0,081) hittades. Med skor vald 88 % en hälisättning, 6 % en mittfotsisättning och 6 % en främre fotisättning. Vid löpning barfota valde 41 % en hälisättning, 0 % en mittfotsisättning och 59 % en främre fotisättning. Slutsats: Studien visar att det finns en signifikant skillnad i fotisättningen mellan löpning barfota och med skor vilket bekräftar tidigare studier. Testgruppen har gemensamt att de tränar thaiboxning, dock kan inte den sportspecifika träningen förklara det valda fotisättningsmönstret.

  • 22.
    Ståhl, Jeanette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Viktutveckling hos prematura barn: En journalgranskning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med uppfödningen av prematura barn är att efterlikna den intrauterina tillväxten. God nutrition är grunden för optimal utveckling för barnet på kort och lång sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillväxt i förhållande till förväntad intrauterin tillväxt, fram till beräknad fullgången tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, där 12 journaler granskades. Kvantitativa variabler har identifierats och analyserats. Urvalet består av alla friska prematurfödda barn i gestationsvecka 33+0 till 33+6 under perioden 140101-140930, från ett västsvenskt medelstort sjukhus. I resultatet framkom att de prematurfödda barnen som ingått i studien hade tappat i genomsnitt nästan arton procentenheter av sin vikt i relation till normalkurvan. Uppfödningsstrategierna behöver förändras för att minska viktnedgången hos de prematurfödda barnen, samtidigt behövs mer forskning för att säkerställa optimerad uppfödning av barnen som föds i perioden mellan de extremt prematura och de fullgångna.

  • 23.
    Svensson, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Bellocco, Rino
    Department of Statistics, University of Milano-Bicocca, Milan, Italy.
    Bakkman, Linda
    Unit of Clinical Epidemiology, Department of Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Trolle Lagerros, Ylva
    Unit of Clinical Epidemiology, Department of Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    An Interactive Internet-Based Plate for Assessing Lunchtime Food Intake: A Validation Study on Male Employees2013Ingår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 15, nr 1, artikel-id e13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Misreporting food intake is common because most health screenings rely on self-reports. The more accurate methods (eg, weighing food) are costly, time consuming, and impractical.

    Objectives: We developed a new instrument for reporting food intake—an Internet-based interactive virtual food plate. The objective of this study was to validate this instrument’s ability to assess lunch intake.

    Methods: Participants were asked to compose an ordinary lunch meal using both a virtual and a real lunch plate (with real food on a real plate). The participants ate their real lunch meals on-site. Before and after pictures of the composed lunch meals were taken. Both meals included identical food items. Participants were randomized to start with either instrument. The 2 instruments were compared using correlation and concordance measures (total energy intake, nutritional components, quantity of food, and participant characteristics).

    Results: A total of 55 men (median age: 45 years, median body mass index [BMI]: 25.8 kg/m2) participated. We found an overall overestimation of reported median energy intake using the computer plate (3044 kJ, interquartile range [IQR] 1202 kJ) compared with the real lunch plate (2734 kJ, IQR 1051 kJ, P<.001). Spearman rank correlations and concordance correlations for energy intake and nutritional components ranged between 0.58 to 0.79 and 0.65 to 0.81, respectively.

    Conclusion: Although it slightly overestimated, our computer plate provides promising results in assessing lunch intake. © Filippo Castiglione.

  • 24.
    Söderberg, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Samband mellan relativ styrka, upplevd ansträngning och prestation i en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens med och utan en föregående maxning i stöt hos Crossfitatleter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Crossfit kan ses som en av de främsta träningstrenderna i världen. Trots detta är det brist på forskning inom ämnet avseende fysiska adaptioner och vilka faktorer som påverkar prestation inom Crossfit. Crossfit har visat sig kunna leda till förbättrad aerob och anaerob prestationsförmåga såsom ökad maximal syreupptagning (VO2max) och ökad peak power (peak power) samt ge positiva effekter på en persons kroppssammansättning och välbefinnande. Tidigare forskning har även visat att styrka är associerat med prestation inom Crossfit och att kroppsvikten kan påverka prestation inom andra sporter såsom tyngdlyftning och sprint.Metod: Studien utfördes med en experimentell cross-over design. Sexton försökspersoner (FP) mellan 18-50 år som regelbundet tränat Crossfit (minst två gånger per vecka under det senaste halvåret) deltog i studien. Studien bestod av två testtillfällen med en veckas mellanrum. Det ena testtillfället innehöll en maxning i stöt innan den välkända WODen (eng. workout of the day) ”Grace” genomfördes och klockades. Direkt efter Grace uppskattade FP sin upplevda ansträngning (eng. rate of perceived exertion, RPE) med hjälp av Borgskalan. Vid det andra testtillfället utförde FP lika många stötar som vid maxningen, men på en lägre vikt och med mindre vila mellan repetitionerna, innan Grace genomfördes.Resultat: Femton FP deltog i båda testtillfällena. Studien visade att det inte fanns något samband mellan relativ styrka och prestationen i Grace varken utan (r = -0,07) eller med (r = 0,05) en föregående maxning i stöt. Resultatet avseende RPE visade att det fanns ett litet samband mellan RPE och prestationen i Grace utan en föregående maxning (r = 0,14) samt ett medelstort samband mellan RPE och prestationen i Grace med en föregående maxning (r=0,40). Slutsats: Resultatet tyder på att kroppsvikt och styrka inte har någon påverkan på prestationen i Grace varken utan eller med en föregående maxning i stöt. Resultatets höga p-värden gör dock att resultatet inte kan generaliseras till andra än FP inkluderade i aktuell studie. Slutsatsen är att ytterligare forskning behöver genomföras för att kunna fastställa hur relativ styrka och RPE påverkar och korrelerar med prestation inom Crossfit. 

1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf