hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 3325
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abasi, Shaimaa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av att leva med en ileostomi: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För varje år ökar antalet personer i Sverige som får en stomi. Olika sjukdomar och orsaker kan leda till en ileostomi som kan antingen vara tillfällig eller permanent. Sjuksköterskan har ett ansvar för patienter med ileostomi genom att ge omvårdnad, utbildning och information av hög kvalité. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att ha en ileostomi. Metod: Genomförandet av litteraturstudien skedde med induktiv ansats. Resultatartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att bilda resultatet. Olika teman formades som delades upp i kategorier. Resultat: Resultatet bildade tre kategorier som belyste patienters upplevelser av en ileostomi: “Stomins inverkan på det fysiska välbefinnandet”, “Stomins inverkan på det psykiska välbefinnandet” och “Stomins inverkan på det sociala välbefinnandet”. Ileostomin hade en stor påverkan på patienters liv och anpassningsförmågan kunde se olika ut från individ till individ. Patienterna upplevde att det var viktigt med emotionellt stöd från närstående och hälso- och sjukvårdspersonal. Konklusion: Patienter med ileostomi behöver en ständig uppföljning av hälso- och sjukvårdspersonal. Stöd och information kan hjälpa patienterna att hantera och anpassa sig till sin ileostomi lättare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdou Mahmoud, Nora
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Rattana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personcentrerad vård vid demens: Ett sjuksköterskeperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med en åldrande befolkning följer även en ökning av demenssjukdomar. World Health Organisation beräknar att år 2016 finns det 47,5 miljoner personer med demens och antalet insjuknade fördubblas vart 20 år. Sjuksköterskor möter personer med demens i olika vårdsituationer. Personer med demens är en särskilt utsatt grupp med speciella vårdbehov som kräver personcentrerad vård. Syftet var att beskriva personcentrerad vård vid demens ur ett sjuksköterskeperspektiv. En litteraturstudie genomfördes med systematiska artikelsökningar baserade på relevanta sökord och elva kvalitativa artiklar svarade mot syftet. Data bearbetades med inspiration från metasyntesen.  I resultatet framkom tre teman: Behov av tid, relationers betydelse och behov av kunskap. Resultatet framhåller att personliga egenskaper hos sjuksköterskor var viktig för att skapa förtroendefulla relationer och utbildning inom personcentrerad vård krävdes för att skapa ett engagemang. Resultatet genomsyrades av behovet av kunskap och relationers betydelse som sjuksköterskor kan möta i olika vårdsituationer. För att kunna vårda personer med demens med ett personcentrerat förhållningssätt krävs mer forskning inom ämnet, mer tid och utbildning inom personcentrerad vård vid demens för sjuksköterskor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abrahamsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundin, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Malm, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientupplevelser i palliativ vård2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap. Patienter ville vara delaktiga i sin vård och behandling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    patientupplevelser palliativ vård
  • 4.
    Abrahamsson, Emeli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Paulsson Prytz, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad av patienter med demens: - orsaker till etiska svårigheter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad. När det fanns för lite tid och resurser kunde det innebära att patienterna begränsades mer än nödvändigt. I sjukhusmiljö riskerade patienterna att bli överstimulerade på grund av stimuli från flera olika håll. Då demens kan påverka förmågan att kommunicera, medför det på olika sätt svårigheter att bevara patienternas autonomi, värdighet och integritet. Demens är en komplex sjukdom och slutsatsen är därför att det krävs goda kunskaper om sjukdomen samt anpassning av den fysiska och psykiska miljön. Mer forskning behövs om vilken påverkan tids- och resursbristen har på patienter med demens, eftersom det idag förekommer stora besparingar och personalneddragningar inom hälso- och sjukvården. Då det är brist på hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om demens behöver olika utbildningar utvecklas för att kunna möta det behov som finns ute i verksamheterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abrahamsson, Filip
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Björklin, Jimmy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Hur muskelaktiveringen påverkas vid en inåtrotation i axelleden med och utan Activation Grip.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Även om kaströrelsen i detalj skiljer sig mellan olika idrotter så är den biomekaniska funktionen i grunden densamma. Inom alla kastrelaterade idrotter återkommer den så kallade accelerationsfasen, här har det visat sig att inåtrotationen i axelleden har en hög korrelation med bollhastighet i kaströrelsen. Axelledens inåtrotatorer har alltså en viktig funktion för ett effektivt kast. En funktionell uppvärmning av dessa strukturer optimerar prestationsförmågan och minskar skaderisken. Kan träningsredskapet Activation Grip (AG) effektivisera uppvärmningen av den övre extremiteten hos kastidrottare?

    Syfte: Att undersöka och jämföra hur muskelaktiviteten i m. pectoralis major (PM), m. deltoideus anterior (DA), m. flexor carpi raidalis (FCR) och m. extensor digitoris communis (EDC) påverkas vid inåtrotation i axelleden med och utan träningsredskapet AG. Studien syftar även till att utvärdera AG som produkt.

    Metod: Muskelaktiviteten i PM, DA, FCR och EDC registrerades med hjälp av elektromyografi (sEMG) hos 18 aktiva idrottare inom överarmskastrelaterade idrotter (ålder 23,7 ± 5,7) vid inåtrotation i axelleden med maximal hastighet, jämfört med samma rörelse med AG och 30% belastning.

    Resultat: Resultatet visade på en signifikant högre muskelaktivering (p < 0.05) i DA, FCR, EDC under inåtrotationen med maximal hastighet. Hos PM sågs ingen signifikant skillnad i muskelaktivitet. AG fick över lag positiv respons från testdeltagarna. 

    Konklusion: Med resultatet i beaktande så skulle AG kunna kombineras tillsammans med andra uppvärmningsövningar för att få specifik aktivering i önskad muskulatur. Vidare studier gällande rörelse, motstånd och hastighet för att effektivisera användningen av AG bör göras. Även om AG fick positiv respons så bör produkten utvecklas ytterligare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Abrahamsson, Margareta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lucchesi, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 3000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Ett plötsligt hjärtstopp är en av de mest stressfyllda situationerna som sjukvårdspersonal utsätts för på sjukhus. Tidigare forskning har främst inriktat sig på medicinska och biofysiska aspekter vid återupplivning i samband med plötsligt hjärtstopp. De subjektiva upplevelserna för dem som utför hjärt-lungräddning och deras känslor är sällan beskrivna. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Datainsamlingen genomfördes dels genom intervju med en fokusgrupp med fem informanter och dels genom två individuella djupintervjuer. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Kategorierna som framkom var; Den givna rollen, Teamarbete och Reflektioner relaterade till hjärtstopp. Den givna rollen upplevdes både trygg, kravfylld och tillfredsställande. Ett tydligt ledarskap och en god kommunikation beskrevs som viktiga aspekter för att skapa riktning, mål och samarbete i teamet. De upplevde behov av feedback och debriefing fyllde en viktig funktion. Uppsatsen kan ligga till grund för ett framtida förbättringsarbete, diskussionsunderlag och uppföljning av plötsligt hjärtstopp. Ytterligare forskning inom området och över professionsgränserna är önskvärt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Aburdeini, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Prelovac, Ruza
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med anhöriga som inte talar samma språk: Språkbarriärer i vården2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Världsomfattande integrering ökar och detta medför en språkbarriär som skapar kommunikationsproblem inom vården. Det är en utmaning att integrera invandrargrupper till befintliga hälso- och sjukvårdstjänster och språkbarriärer är den största utmaningen för att tillgodose vårdbehovet av invandrarbefolkningen. Bristande kommunikation är ett hinder för en god vårdrelation. Dessutom anses kommunikation som en utmaning när två olika språk är inblandade, särskilt när tolkar inte finns. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med anhöriga som inte talar samma språk. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Studien är etablerad på nio vetenskapliga artiklar som resulterade i två kategorier: Språkbarriärer påverkar vården och Språkbarriärer kräver resurser. Sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer var negativa och användning av tolkar inom vården ansågs ha sina goda och dåliga funktioner. Trots det var sjuksköterskan i behov av ytterligare resurser. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det tydligt om sjuksköterskors negativa upplevelser av språkbarriärer. Detta sågs även som ett hinder då kommunikationen inte kunde genomföras på ett effektivt sätt med anhöriga som inte talade samma språk. Istället fick sjuksköterskor använda sig utav förenklat språk, icke-verbal kommunikation samt familjemedlemmars hjälp till att tolka som ersättning för auktoriserade tolkar. I resultatet framkom även att användning av tolkar inom vården både underlättade och försvårade kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare som inte talade samma språk. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar kommunikation till anhörigas förutsättningar. Mer forskning krävs om hur sjuksköterskor kan stödja anhöriga som inte talar samma språk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Acevski, Robert
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tidebrant, Niklas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Familjefaktorer som påverkar barns och ungdomars frukt och grönsaksintag.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Cederholm, Tommy
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Risérus, Ulf
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Cederholm, Tommy
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Risérus, Ulf
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study2012Ingår i: Food & Nutrition Research, ISSN 1654-6628, E-ISSN 1654-661X, Vol. 56, artikel-id 18189Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A healthy Nordic diet (ND), a diet based on foods originating from the Nordic countries, improves blood lipid profile and insulin sensitivity and lowers blood pressure and body weight in hypercholesterolemic subjects.

    OBJECTIVE: To describe and compare food and nutrient composition of the ND in relation to the intake of a Swedish reference population (SRP) and the recommended intake (RI) and average requirement (AR), as described by the Nordic nutrition recommendations (NNR).

    DESIGN: The analyses were based on an estimate of actual food and nutrient intake of 44 men and women (mean age 53±8 years, BMI 26±3), representing an intervention arm receiving ND for 6 weeks.

    RESULTS: The main difference between ND and SRP was the higher intake of plant foods, fish, egg and vegetable fat and a lower intake of meat products, dairy products, sweets and desserts and alcoholic beverages during ND (p<0.001 for all food groups). Intake of cereals and seeds was similar between ND and SRP (p>0.3). The relative intake of protein, fat and carbohydrates during ND was in accordance with RI. Intake of all vitamins and minerals was above AR, whereas sodium intake was below RI.

    CONCLUSIONS: When compared with the food intake of an SRP, ND is primarily a plant-based diet. ND represents a balanced food intake that meets the current RI and AR of NNR 2004 and has a dietary pattern that is associated with decreased morbidity and mortality.

    © 2012 Viola Adamsson et al.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Adbro, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Crnac, Aldijana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vårda riktiga hjältar: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress. Studien genomfördes med systematiska sökningar baserat på problemformuleringen och syftet. Relevant forskning inom området identifierades, granskades och analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier: sjuksköterskan arbetar i en krävande miljö, ökad kompetens bidrar till hanterbar stress, känslomässigt engagemang innebär ökad risk för utbrändhet och sjuksköterskan behöver strategier för att hantera stress. Resultatet visar att det fanns ett flertal orsaker som bidrog till att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress. Orsakerna var tidsbrist, personalbrist och känslomässiga engagemang i sina patienter och deras anhöriga. Stöd och reflektion framkom som sätt att minska stressen för sjuksköterskorna. Bristen på tid bidrog till att det var svårt för sjuksköterskorna att finna tid till reflektion. Vidare forskning kring sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av cancersjuka barn kan leda till en bättre arbetsmiljö och minskad arbetsrelaterad stress.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Adelbrant, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thorén, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hur barn beskriver sin upplevda smärtbehandling2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barns smärta är komplex och för att uppnå en adekvat smärtbehandling krävs erfarenhet. Det är viktigt att behandla smärta då det är ett hot mot barnets hälsa och underbehandlad smärta kan medföra svåra komplikationer. Smärta är en subjektiv upplevelse och för att uppnå en positiv smärtbehandling måste barnet tillfrågas om sin smärta. Syfte: Syftet var att belysa barns upplevelser av smärtbehandling och smärthantering vid vårdinrättningar Metod: En allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod där nio artiklar granskades med hjälp av innehållsanalysens fem steg. Resultat: Presenteras i fyra kategorier: att vara delaktig och få information är betydelsefullt, lyckad farmakologisk smärtlindring bidrar till positiva upplevelser, vikten av distraktion, att få stöd och känna trygghet är centralt med underkategorierna; från föräldrarna, vid sjuksköterskans omvårdnad. Konklusion: Barn upplever att trygghet är en central del av smärtbehandlingen som skapas med hjälp av adekvat information, delaktighet, distraktion och genom föräldrarnas närvaro. För att uppnå positiva upplevelser av smärtbehandlingen behöver sjuksköterskan administrera snabb och adekvat farmakologisk behandling i kombination med distraktion anpassat efter varje enskilt barn. Behandling av smärta kräver ständig utveckling samt uppdatering av riktlinjer där barnens subjektiva upplevelse av smärta bör vara central för en lyckad utveckling av smärtbehandling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Missner, Mario
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Adlers, Ann-Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att verka som lots - Ett sätt för barnmorskan att främja normal förlossning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att majoriteten av alla graviditeter bedöms normala, ses en ökad frekvens av interventioner under förlossningsförloppet, där kejsarsnitt utan medicinsk indikation utgör en del. En orsak kan vara att vården av kvinnor med okomplicerad graviditet, bedrivs på samma nivå som en komplicerad graviditet. För både kvinnan och barnet kan ett kejsarsnitt leda till ökad risk för hälsoproblem. I barnmorskans ansvarsområde ingår att självständigt handlägga vården vid normal, okomplicerad graviditet och förlossning. Barnmorskan har i sitt arbete även möjlighet att verka för att främja kvinnors hälsa. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur förlossningsbarnmorskor främjar den normala förlossningsprocessen. En icke deltagande observationsstudie, av sammanlagt fyra barnmorskor i verksamhet på förlossningsavdelning, genomfördes vid två sjukhus. Grounded Theory användes som metod för datainsamling och analys. Som resultat framkom kärnkategorin att verka som lots samt fyra underkategorier. Primärt skapar och förankrar barnmorskan en relation med kvinnan. Genom förlossningens olika faser bedömer, underlättar och bekräftar barnmorskan förlossningsförloppet individuellt efter kvinnans behov. Kategorierna formar tillsammans en modell som beskriver vad barnmorskan utför; i verbal och i tyst kommunikation och i att agera eller att avstå från att agera, för att främja en normal förlossning. Behov finns av fortsatt forskning kring vad i barnmorskans handläggning av förlossningsprocessen som gynnar den normala förlossningen. Det är även väsentligt med forskning på organisationsnivå då det inverkar på hur barnmorskan främjar den normala förlossningen.

  • 15.
    Adolfsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holmén, Elin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Stressorer i vårdmiljön och dess inverkan på sjuksköterskans omvårdnad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. Implikation: Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Adolfsson, Jakob
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hallberg, Joel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitala verktyg i ämnet idrott och hälsa: Ur ett lärarperspektiv i årskurs 7-9.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag ska det finnas digitala inslag i ämnet idrott och hälsa och skolan har generellt blivit mer digitaliserad. Det kan vara svårt att veta hur digitala verktyg kan implementeras i idrottsundervisningen, varför det ska användas och vad det egentligen medför till ämnet som är praktiskt inriktat. I dagens samhälle är det viktigt med digital kompetens både för lärare och elever, vilket kräver tid och kunskap. Syftet var att belysa digitaliseringen i skolan. Delmålen med studien var att undersöka digitaliseringens påverkan i ämnet idrott och hälsa samt hur digitala verktyg används i undervisningen under olika former. Studien genomfördes på olika skolor i Västra Sverige där tio idrottslärare med olika erfarenheter, kön och ålder intervjuades. Frågorna som behandlades i studien var hur digitala hjälpmedel och verktyg användes under lektionerna inom idrott och hälsa, varför digitala verktyg används för elevernas lärande inom idrott och hälsa samt vilka hinder digitaliseringen kan medföra i ämnet idrott och hälsa. Det som främst framkom i studien var att digitala verktyg inte används i alla moment utan främst i momenten dans, orientering och redskapsgymnastik. Det används även för att skapa ett formativt lärande och bedömningsunderlag. Hinder digitaliseringen medför var att det bidrar till stillasittande, mer skärmtid och mer arbete för idrottslärarna. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Afram, Basema
    et al.
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Bleijlevens, Michel
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Challis, David
    University of Manchester, Manchester, England UK.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Turku, Finland/Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Soto, Maria
    Department of Geriatric Medicine, CHU Toulouse University Hospital, France.
    Renom-Guiteras, Anna
    School of Nursing Science, Faculty of Health, University of Witten/Herdecke, Germany.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Zabalegui, Adelaida
    Nursing Hospital Clinic of Barcelona, Spain.
    Hamers, Jan
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Predicting institutional long-term care admission in dementia: a mixed-methods study of informal caregivers’ reports2015Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, nr 6, s. 1351-1362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate agreement between: (1) expected reasons and actual reasons for admission of people with dementia according to informal caregivers; (2) scores on measurement instruments prior to admission and the actual reasons for admission according to informal caregivers.

    Background: Timely admission of people with dementia is a crucial issue. Information is highly warranted on whether informal caregivers are capable of prior identification of causes of admission and, can thus be considered a reliable prospective source on causes of admission.

    Design: A cohort study among informal caregivers of people with dementia who made a transition to institutional long-term care.

    Methods: Qualitative data on the expected and actual reasons for admission were collected via open-ended questions at baseline and follow-up. Furthermore, at baseline, data were collected using measurement instruments to measure pre-admission characteristics. Interviews took place between November 2010-April 2012. After categorizing the answers, the agreement between the expected and actual reasons was calculated. Furthermore, bivariate associations were calculated between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Results/Findings: For most informal caregivers, there was agreement between their statements on the expected reason and the actual reason for admission. A third of the caregivers showed no conformity. Bivariate associations showed that there is also agreement between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Conclusion: Informal caregivers can be considered reliable sources of information regarding what causes the admission of a person with dementia. Professional care should anticipate informal caregivers' statements and collaborate with them to strive for timely and appropriate admission. © 2014 John Wiley & Sons Ltd.

  • 18.
    Aftevik, Monika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Carlbark, Nina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens påverkan på individer med autismspektrumdiagnos: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individer med autismspektrumdiagnos (ASD) har en begränsad förmåga till sociala interaktioner och ömsesidig kommunikation samt uppvisar ofta hyper- eller hyporeaktioner på sensoriska stimuli. Därför kan till exempel ett besök på vårdcentral, akutmottagning eller vårdavdelning skapa en ökad påfrestning. Eftersom musik används inom olika former av terapi, exempelvis vid demens, eller som smärtlindring vid cancer var det av intresse att undersöka dess effekt vid ASD. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur individer med ASD påverkas av musik. Sammanlagt 11 vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framträdde fyra teman: fysisk påverkan, social påverkan, emotionell påverkan samt koncentration och coping. Musik eller musikterapi sågs exempelvis inverka på ångest, humör och sociala interaktioner på ett positivt sätt. Även rent fysiskt sågs reaktioner i de delar av hjärnan som involveras i musikuppfattning och känslobearbetning när musik spelades. Sjuksköterskans mål är att utföra en personcentrerad omvårdnad där kunskap om musikens inverkan skulle kunna kombineras med klinisk praxis för att underlätta interaktioner med patienter med ASD. Framtida forskning om musikens påverkan på vuxna individer med ASD kan ge ytterligare kunskap i ämnet som kan leda till riktlinjer och rutiner för enkel användning av musik som icke-farmakologisk åtgärd vid vård av patienter med ASD.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Afzelius, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lundahl, Christina
    Högskolan i Halmstad.
    Ett sista hopp: Obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Ageberg, Eva
    et al.
    Department Of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Brodin, Eva M.
    Lund University, Lund, Sweden; Stellenbosch University, Stellenbosch, South Africa.
    Linnéll, Jennie
    Department Of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Moesch, Karin
    Department Of Psychology, Lund University, Lund, Sweden.
    Donaldson, Alex
    La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Adébo, Emme
    Regional Handball Federation In South Sweden, Lund, Sweden.
    Benjaminse, Anne
    University Of Groningen, Groningen, Netherlands; Hanze University Of Applied Sciences, Groningen, Netherlands.
    Ekengren, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Granér, Simon
    Department Of Psychology, Lund University, Lund, Sweden.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lucander, Karolina
    Department Of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Myklebust, Grethe
    Norwegian School Of Sport Sciences, Oslo, Norway.
    Møller, Merete
    Norwegian School Of Sport Sciences, Oslo, Norway; University Of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Tranaeus, Ulrika
    Swedish School Of Sport And Health Sciences, Stockholm, Sweden; Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bunke, Sofia
    Department Of Psychology, Lund University, Lund, Sweden.
    Cocreating injury prevention training for youth team handball: bridging theory and practice2022Ingår i: BMJ Open Sport and Exercise Medicine, ISSN 2055-7647, Vol. 8, nr 2, artikel-id 001263Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although it is advocated that end-users are engaged in developing evidence-based injury prevention training to enhance the implementation, this rarely happens. The € Implementing injury Prevention training ROutines in TEams and Clubs in youth Team handball (I-PROTECT)' uses an ecological participatory design incorporating the perspectives of multiple stakeholders throughout the project. Within the I-PROTECT project, the current study aimed to describe the development of holistic injury prevention training specifically for youth handball players through using knowledge from both end-users (coaches and players) and researchers/handball experts. Employing action evaluation within participatory action research, the cyclical development process included three phases: research team preparation, handball expert-based preparation and end-user evaluation to develop injury prevention training incorporating both physical and psychological perspectives. To grow the knowledge of the interdisciplinary research team, rethinking was conducted within and between phases based on participants' contributions. Researchers and end-users cocreated examples of handball-specific exercises, including injury prevention physical principles (movement technique for upper and lower extremities, respectively, and muscle strength) combined with psychological aspects (increase end-user motivation, task focus and body awareness) to integrate into warm-up and skills training within handball practice. A cyclical development process that engaged researchers/handball experts and end-users to cocreate evidence-based, theory-informed and context-specific injury prevention training specifically for youth handball players generated a first pilot version of exercises including physical principles combined with psychological aspects to be integrated within handball practice. © 2022 BMJ Publishing Group. All rights reserved. © 2022 BMJ Publishing Group. All rights reserved.

  • 21.
    Aggebrink, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wikås, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan

    leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska

    sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka

    unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,

    för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna

    studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de

    unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades

    fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna

    randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna

    tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information

    samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och

    andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och

    svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en

    diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även

    för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta

    vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den

    aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har

    ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos

    och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter

    är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en

    större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då

    det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att

    ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas

    ytterligare för att gynna patienterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Aghakhani Morad, Mina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors känslomässiga upplevelser av att vårda pateinter i livets slutskede: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Background: Palliative care could be described on the four foundations which are symptom relief, cooperation, communication, and support for close relatives. Palliative care is split into two different phases where the last phase is end of life care and the main goal is to relieve suffering and improve quality of life. Nurses have a major role in supporting patients at the end-of-life care. Nursing patients at the end of their life can provide different experiences for nurses. Aim: The aim of this study was to explore nurses’ emotional experience of caring for patients in end-of-life care. Method: The chosen method was a literature review of ten qualitative scientific articles with aim to explore the current state of knowledge. Result: Several different main- and subcategories emerged in the results: The experience related to the nurse as a person: feeling of inadequacy and futility and the feeling of meaningfulness. The experience related to nursing as a professional: The need for knowledge and experience and need for teamwork and planning. Caring for patients in the end of their life can be stressful and can evoke different emotions. The feelings can be one's own thoughts about death but also feelings from the patient, relatives, and colleagues. Nurses highlighted the importance of knowledge and experience in the implementation of palliative care as well as in future care. Lack of knowledge, time and resources can affect the quality of care in a negative way by causing for example, stress or other emotional strain. Conclusion: Caring for patients in palliative care is complex and requires knowledge, experience and more research. Care at the end of life is very time consuming and becomes a big challenge for the nurses who work with patients at the end of their life, where the workload is high and the lack of time is a fact. This can contribute to feelings of guilt and inadequacy in nurses.

  • 23.
    Agmyr, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vilken är min roll? - Föräldrars upplevelse av delaktighet i barns omvårdnad på sjukhus2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa.

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ahl, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi.
    Djurklou, Julia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi.
    Ransomware-hotet mot svenska sjukhus: – en intervju- och litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Statistik visar att ransomware har ökat lavinartat de senaste åren, inte minst under den rådande Covid-19-pandemin. Cyberkriminella har kommit att utnyttja sjukhus runt om i världen som redan är överbelastade med att ta hand om patienter svårt sjuka i Covid-19.

    I denna uppsats undersöks det hur de svenska sjukhusen upplever och hanterar det ökade hotet av ransomware. Den utgörs av en litteraturstudie och några djupintervjuer. Litteraturstudien görs för att utforska fenomenet ransomware och ta reda på varför ransomware är en framgångsrik metod för kriminella att använda vid utpressning. Syftet är även att undersöka hur svenska sjukhus förhåller sig till att hälso- och sjukvårdssektorn har blivit attraktiva mål för cyberangrepp. I intervjustudien undersöks sjukhusens IT-säkerhet för att kartlägga om de är tillräckligt motståndskraftiga mot ransomware-angrepp. Intervjusvaren diskuteras och analyseras mot bakgrund av litteraturen. Slutsatsen av denna analys ligger till grund för åtgärdsförslag.

    Resultatet visar att sjukhusen/regionerna som tillfrågats har en bra IT-säkerhet. De mest centrala säkerhetsmekanismerna för verksamheterna är deras backup- och återställningsrutiner i kampen mot ransomware. Diskussionen i arbetet sammanfogar resultatet från både litteraturstudien och intervjustudien som genomförts. Utifrån diskussionen dras sedan slutsatsen att regionerna som tillfrågats har bra säkerhet och uppfyller de flesta av rekommendationer som publicerats av svenska myndigheter. Inte desto mindre resulterar studien i några uppslag till förbättringar i säkerhetsrutiner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Ahlberg, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Grimåsen, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Transsexualitet: Transsexuella patienter i vården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov. En bra vård förekom då vårdpersonal visade respekt och empati till den transsexuelle, detta var relaterat till medvetenhet och kompetens hos vårdpersonal. Diskriminering och transfobi förekom gentemot patientgruppen, orsak till detta var inadekvat kompetens, normer samt personliga värderingar. Generella hälsoproblem hos patientgruppen antogs felaktigt bero på patienternas transsexualitet.

    En betydande faktor var att tilltala den transsexuella med rätt pronomen, då en försämrad vårdkvalitet upplevdes om fel pronomen användes i vårdmötet. Den tvåkönade heteronoma vårdsynen exkluderade de transsexuella gällande undersökningar, behandlingar och vårdtillgänglighet.

    Brist på tidigare forskning har resulterat i dåligt utbildad personal gällande transsexualitet, denna brist förekom både i primär- och slutenvård. Aktuell kunskap är grundad på klinisk erfarenhet och i mindre omfattning på vetenskaplig evidens. Detta har resulterat i att sjuksköterskestudenter fått en bristfällig formell utbildning gällande transgender frågor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kandidatuppsats Transsexuella Patienter i Vården
  • 26.
    Ahlberg, Tony
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Väremo, Lukas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Varaktighet: - den bortglömda aspekten av viktminskning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång. I resultatet framkom två huvudteman: Motivation och mål samt Livsstilsförändring. Individer har varierande förmåga till självkontroll, egenvård och följsamhet, samt olika tillgång till stödfunktioner i samhället. Motivation och mål har en central roll. Hur personer reagerar på utmaningar och svårigheter är också högst individuellt och avgörande för en varaktig viktnedgång. En ökad kunskap genom utbildning och forskning rörande psykologiska och psykosociala faktorer kan underlätta sjuksköterskans möjlighet till individanpassad vård och förbättra motivationsstrategier för livsstilsförändringar. Mer kunskap kan även leda till ett förbättrat bemötande och omvårdnad. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ahlborg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Exploring Socioeconomic Status and the association with Mental Health in school children – a cross-sectional study2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Poor Mental health in adolescence has become more prevalent over the past decades. Differences between gender and age in mental health are apparent where girls rate their mental health lower than boys. Socioeconomic status has proven to be a determinant for poor mental health, however in detecting poor mental health, the use of solely objective measures may not suffice. The aim of this cross-sectional study was to explore different aspects of socioeconomic status and their association with school children’s mental health. The data was obtained from the 2009/10 HBSC survey in Sweden. A sample of 4449 students aged 11 and 15 was included. Binary logistic regression with odds ratio (OR) and 95% confidence intervals (95%CI) was used to estimate the associations between the different aspects of SES and mental health outcomes. The relationship between poor mental health and low subjective economic status was significant while no such relationship was found in the other SES-measures. The use of subjective economic status may be a more reliable determinant for poor mental health than objective and relative measures. Future studies should focus on developing targeted interventions, also on the understanding of socioeconomic status in childhood.

  • 28.
    Ahlborg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Social capital and inequalities in mental health among young adolescents in Sweden2022Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to explore social capital and inequalities in mental health among young adolescents in Sweden. This is a compilation thesis comprising four studies. Studies I and II are quantitative studies of crosssectional data from the Swedish Health Behaviour in School-aged Children survey. The aim of Study I was to investigate socioeconomic inequalities in health using both a subjective and an objective measure of socioeconomic status among Swedish adolescents. The findings showed that subjective socioeconomic status robustly and independently predicted mental health problems, poor life satisfaction and poor general health perception. The association between objective socioeconomic status and mental health was weakened, and even reversed, when subjective socioeconomic status was accounted for in regression models. A Latent Profile Analysis was applied in Study II with the aim of identifying distinct profiles of family, school and peer social capital in a nationally representative sample of adolescents and to explore health outcomes in those profiles. The findings showed that five distinct profiles best represented the data for 11 and 15-year olds, while a four-profile model was optimal for 13-year olds. Significant inequalities were identified between profiles when these were examined in terms of mental health problems and life satisfaction. The design of Study III was a qualitative semi-structured interview study. The aim was to explore social capital from the perspective of adolescents in relation to mental health. Adolescents spoke of having access to a safe space, feeling connected to others and predictability as important aspects of social relationships and networks in relation to mental health. The aim of Study IV was to identify and evaluate the design and psychometric properties of instruments for assessing social capital specifically developed and validated for self-reporting among adolescents (10-19 years). The design was a systematic review, in which 20 instruments were identified. The results revealed a lack of instruments that covered both the multidimensionality of social capital and contextual relevance in relation to adolescents. The conclusion from this thesis is that social capital may be useful for identifying vulnerable individuals and for differentiating between the natural imbalance of adolescence and what may lead to serious illness. Longitudinal research and refinement of the operationalization of the concept are, however, needed to enhance the understanding of these findings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Morgan, Antony
    Department of Public Health, Glasgow Caledonian University in London, London, United Kingdom.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Eriksson, Malin
    Department of Social Work, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Häggström Westberg, Katrin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    SoCap YMH - youth mental health, social capital and help-seeking: a study protocol2024Ingår i: Frontiers in Public Health, E-ISSN 2296-2565, Vol. 12, artikel-id 1406649Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The increase in adolescents reporting mental health problems presents a major public health challenge. The complex association between mental health and social capital motivates further investigation of social capital as a crucial aspect in shaping adolescents' help-seeking knowledge, attitudes, and behaviours. Aim: This protocol presents a project that aims to investigate social capital in relation to help-seeking and mental health in close collaboration with adolescents and key stakeholders in the school setting, in the southern part of Sweden. Methods: A mixed-method design with three interconnected work packages (WP) will be undertaken with an emphasis on co-production where adolescents are involved throughout the process. WP1 is a development and validation of two questionnaire instruments for assessing social capital and help-seeking in adolescence. WP2 is a longitudinal quantitative study involving 1,500 adolescents from two regions representing rural and suburban/urban settings. Adolescents aged 15 will be asked to complete questionnaires concerning social capital, mental health, and help-seeking in a baseline and one-year follow-up, allowing for investigation of the role of social capital for help-seeking. WP3 is designed to elucidate experiences and knowledge of adolescents and key stakeholders via collaborative World Café workshops. These will be held along the project to evolve the generated knowledge and maximize it's applicability during and after the project is finalized. Conclusion: The results are expected to further the understanding of the relationship between adolescents' social capital, mental health, and help-seeking, to contribute to a deeper understanding of the mechanisms behind the paradoxical help-seeking patterns among adolescents today and to narrow the gap between research and practice to produce sustainable and efficient strategies, which may facilitate help-seeking and improve the mental health of adolescents within existing organizational structures. Copyright © 2024 Ahlborg, Morgan, Svedberg, Nygren, Eriksson and Westberg.

  • 30.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Social Capital in Relation to Mental Health—The Voices of Adolescents in Sweden2023Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 20, nr 13, artikel-id 6223Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The social environment that adolescents interact in has undoubtedly changed over the past decades. The latent constructs of social capital that have been described in theory may be universal, but it is necessary to reveal sociocultural specific pathways and manifestation in order to validly operationalize social capital for adolescents. There is a call for qualitative data to enhance our understanding of social capital for adolescents today and the specific sociocultural context they live in. The aim of this study was to explore social capital from the perspective of adolescents in relation to mental health. Twenty-three semi-structured interviews were conducted in a school setting with a sample of adolescents aged 11 and 15 years. Qualitative content analysis was applied, and analysis remained on a manifest level. From having adolescents describe their social relations and networks in relation to mental health, three main categories were formed: accessing a safe space, with sub-categories of trusting enough to share, having someone close to you, and being part of an inclusive and honest environment; feeling connected to others, with sub-categories of hanging out and having things in common; and maintaining control, with sub-categories of deciding for yourself, dealing with change, and having social skills. Having access to a safe space is vital for adolescents’ mental health, by providing resources such as mutual trust, honesty, and unconditional access. Feeling connected to others is important in close relationships and reveals the glue that holds networks together, but also links to sociability in a wider sense. Predictability in adolescents’ social relationships and networks, influenced by internal and external factors, may be a resource of increasing importance in todays’ society and an interesting subject for intervention and future research on social capital and adolescent mental health. © 2023 by the authors.

  • 31.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Regber, Susann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Resilience in children of parents with mental illness, alcohol or substance misuse—An integrative review2024Ingår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 11, nr 6, artikel-id e2219Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this integrative review was to investigate how resilience has been researched and explore experiences of resilience, in children of parents with mental illness or alcohol or substance misuse. Design: An integrative review. Method: The search included three major electronic databases, PubMed, Scopus and PsycINFO with the aim of identifying peer-reviewed studies where the concept of resilience was explored as resilience, coping, adaptation or protective factors. Results: Out of 4016 studies, 14 were included after meeting predetermined criteria and methodological quality evaluation. The findings are presented in five categories: characteristics of the studies, operationalization and interpretation of resilience, individual resources, family resources and resources outside the family. Patient or public contribution: Resilience in children of parents with mental illness or substance misuse refers to coping strategies, protective factors and absence of symptoms or risk behaviour despite being exposed to risk. We suggest a three-level approach for mapping of resilience resources in the target group: the individual level, family level and outside of the family that includes both non-professionals and professionals. The use of disengagement or avoidance strategies implies poor resilience but may be necessary in absence of support, as acts of self-preservation during chaotic periods or harmful situations. © 2024 The Author(s). Nursing Open published by John Wiley & Sons Ltd.

  • 32.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nyholm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Current Conceptualization and Operationalization of Adolescents’ Social Capital: A Systematic Review of Self-Reported Instruments2022Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 19, nr 23, artikel-id 15596Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a great heterogeneity in the conceptualization and operationalization of social capital in empirical research targeting adolescents. There has not yet been an attempt to systematically map and psychometrically evaluate the existing instruments for measuring social capital that have been developed and validated for adolescent samples. The aim of this systematic review was to identify and evaluate the design and psychometric properties of self-reported instruments for social capital, specifically developed and validated for use among adolescents. The design of this study was a systematic review guided by the COSMIN methodology for systematic reviews of Patient Reported Outcome Measures. The search included six electronic databases and no time frame was applied. Twenty studies were identified as describing the development and validation of a social capital instrument for adolescent samples. The results reveal common denominators, but also great variation in the design and validation of the instruments. Adolescents were only involved in the development procedures of four instruments. There is a lack of social capital instruments that cover both the multidimensionality of social capital and contextual relevance in relation to adolescents. Careful examination of instruments should thus precede a decision when designing studies and further instrument development involving the target group is encouraged. © 2022 by the authors.

  • 33.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nyholm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Morgan, Antony
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Glasgow Caledonian University in London, London, United Kingdom.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Into the realm of social capital for adolescents: A latent profile analysis2019Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 14, nr 2, artikel-id e0212564Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Recent reports of increasing prevalence of frequent health complaints and mental health problems among adolescents call for directing more attention on determinants of adolescent health. The relationship between health and social capital has gained increased attention since the early 2000’s and research at review level confirms the importance of social capital for health outcomes, despite methodological heterogeneity. The aim of this study was to identify distinct profiles of family, school and peer social capital in a nationally representative sample of adolescents and to explore health outcomes in those profiles.

    Method

    Cross-sectional data from the Swedish Health Behaviour of School-aged Children 2013/14 was used for this study. The analytical sample consisted of 7,804 adolescents aged 11-, 13- and 15-years. Items representing sense of belonging and emotional support were assessed in three contexts; family, school and among peers. Latent profile analyses (LPA) were run to determine social capital profiles. Health outcomes included frequent health complaints and life satisfaction, while socioeconomic status and genders were included as predictors.

    Results

    The results show that five distinct profiles best represent the data for 11- and 15-year olds, while a four-profile model was optimal for 13-year olds. Some profiles were recurrent between age groups but unique profiles were also found. Health outcomes were significantly different between profiles depending on levels of social capital in the different contexts.

    Conclusions

    This study provides novel insight into how social capital co-occurs among adolescents within the contexts of family, school and peers and how this translates into differences in health outcomes. The national representativeness of the sample increases the implications of the results and contributes to meaningful insights that help explain the interactions of social capital in multiple contexts, complementing what is previously known about the relationship with adolescent health. © 2019 Ahlborg et al. This is an open access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution License, which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original author and source are credited.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    published2019
  • 34.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Nyholm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Morgan, Antony
    Glasgow Caledonian University, Glasgow, United Kingdom.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Socioeconomic inequalities in health among Swedish adolescents - adding the subjective perspective2017Ingår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 17, artikel-id 838Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Socioeconomic inequalities in adolescent health predict future inequalities in adult health. Subjective measures of socioeconomic status (SES) may contribute with an increased understanding of these inequalities. The aim of this study was to investigate socioeconomic health inequalities using both a subjective and an objective measure of SES among Swedish adolescents.

    Method

    Cross-sectional HBSC-data from 2002 to 2014 was used with a total sample of 23,088 adolescents aged 11–15 years. Three measures of self-rated health (dependent variables) were assessed: multiple health complaints, life satisfaction and health perception. SES was measured objectively by the Family Affluence Scale (FAS) and subjectively by “perceived family wealth” (independent variables). The trend for health inequalities was investigated descriptively with independent t-tests and the relationship between independent and dependent variables was investigated with multiple logistic regression analysis. Gender, age and survey year was considered as possible confounders.

    Results

    Subjective SES was more strongly related to health outcomes than the objective measure (FAS). Also, the relation between FAS and health was weakened and even reversed (for multiple health complaints) when subjective SES was tested simultaneously in regression models (FAS OR: 1.03, CI: 1.00;1.06 and subjective SES OR: 0.66, CI: 0.63;0.68).

    Conclusions

    The level of socioeconomic inequalities in adolescent health varied depending on which measure that was used to define SES. When focusing on adolescents, the subjective appraisals of SES is important to consider because they seem to provide a stronger tool for identifying inequalities in health for this group. This finding is important for policy makers to consider given the persistence of health inequalities in Sweden and other high-income countries. ©  The Author(s). 2017

  • 35.
    Ahlborg, Tone
    et al.
    Nordic School of Public Health.
    Persson, Lars-Olof
    University of Göteborg.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Assessing the Quality of the Dyadic Relationship in First-Time Parents: Development of a New Instrument2005Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 11, nr 1, s. 19-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this research was to psychometrically evaluate the Dyadic Adjustment Scale (DAS), modified for use with new, first-time parents by extending the items of communication, sensuality, and sexuality. A total of 820 Swedish respondents, 6 months after the birth of their first child, participated in the study. Psychometric evaluation was conducted with factor analysis. The obtained factor structure was tested with multitrait analysis program. Thirty-three itemswere found to fit into a five-factor solution, explaining 50% of the total variance. Descriptive data revealed thatmost new parentswere satisfied with their intimate relationship in general, but dissatisfied with their sexual lives. Themodified DAS, now called the Quality of Dyadic Relationship Instrument includes 33 items and seems to be a useful, updated measurement for assessing quality of the intimate relationship in new first-time parents.

  • 36.
    Ahlbäck, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Kvarnsäter, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    En av 36,7 miljoner: Att få en HIV diagnos2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Ahlgren, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Isacsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskors strategier för att förebygga postoperativ smärta2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Anestesisjuksköterskorna strävade efter att ge en individuell smärtbehandling till patienterna. Känslan som skapades vid det preoperativa mötet med patienten, typen av ingrepp, samt användandet av andra smärtbehandlingsmetoder påverkade planeringen av de intravenösa analgetikadoserna peroperativt. Genom att använda multimodal smärtbehandlingsmetod till patienter som opereras i generell anestesi skulle postoperativ smärta kunna förebyggas och bidra till minskat lidande för patienterna samt snabbare postoperativ återhämtning. Även vårdtiderna kan förkortas vilket kan leda till en samhällsekonomisk vinst.

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Ahlin, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bergström, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar vid palliativ vård-ett mångkulturellt perspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet. I resultatet finns många olika faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete av palliativa patienter i en mångkulturell vårdsituation. Resultatet delades upp i tre huvudkategorier:

    kulturell kommunikation, kulturell medvetenhet/kunskap och kulturella skillnader/behov. För att kunna ge patienter med annan kulturell bakgrund en palliativ omvårdnad med hög kvalitet behövs medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan om deras specifika behov. Utvidgad utbildning och diskussion behövs i ämnet och svenska empiriska studier som belyser dessa patienter och anhörigas behov. Det är nödvändigt att både den specialiserade palliativa vården och övrig vård tar del i både forskning och utbildning, eftersom palliativa patienter från andra kulturer finns inom de flesta specialiteter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Ahlin, Carola
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bengtsson, Irén
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Lisbeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientinformation vid en kranskärlsoperation2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Ahlqvist, Josephine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Cronqvist, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barnhälsovårdssjuksköterskans preventiva arbete för barn med feber: En intervjustudie2024Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hos barn i åldern noll till fem år är feber ett vanligt symtom vid sjukdom. Det är därför viktigt att vårdnadshavare förstår betydelsen av egenvård för att kunna ta hand om sitt barn i sin hemmiljö. Syfte: Syftet var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans preventiva arbete för barn med feber. Metod: Vald metod var kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer av 11 specialistutbildade sjuksköterskor innefattande distriktssköterskor samt sjuksköterskor med specialistutbildning inom hälso- och sjukvård av barn och ungdomar. Barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) i både privat samt regional regi deltog från två Halländska kommuner. Resultat: Tre kategorier: Information till vårdnadshavare, stöd till vårdnadshavare och egenvårdsrådgivning utgjorde resultatet. Därefter tillkom underkategorier. Likvärdigt resultat har kunnat ses hos deltagande BHV-sjuksköterskor. Konklusion: Slutsatsen var att majoriteten av BHV-sjuksköterskorna ansåg att det fanns ett stort behov av egenvårdsutbildning om barn med feber för vårdnadshavare. Goda kunskaper om egenvård av barn med feber kan troligtvis förhindra en del besök till akutmottagning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Ahlstav Mårtensson, Ulrica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erling Hasselqvist, Nann
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Differences in pain and nausea in children operated on by Tonsillectomy and Tonsillotomy: – A prospective follow-up study2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study was to evaluate the differences in postoperative pain, nausea and time of discharge in children 3-12 years old after undergoing Tonsillectomy (TE) or Tonsillotomy (TT) at the post anaesthetic care unit (PACU), children’s ward and at home.  Background: TE involves risk of bleeding, severe postoperative pain and nausea. TT is a less invasive method with lower risk of bleeding and postoperative pain and nausea according to performed studies. Method: A prospective, comparative follow-up study design. Eighty-seven children from December 2008 until April 2009 in the ages 3-12 undergoing TE or TT participated. Visual analogue scale (VAS) was used for children’s pain and nausea assessments. Result/Findings: Significantly fewer children operated on by the TT assessed postoperative pain ≥ 3 according to the VAS than children operated on by the TE in both the PACU and the children’s ward. A significant difference of postoperative nausea was only present during the care at the PACU and children’s ward with fewer TT children that assessed nausea VAS ≥ 3. The time of postoperative care was shorter among the TT children in both the PACU and the children’s ward. Postoperative pain and pain related difficulties in eating after discharge was significantly more present among the TE children compared to the TT children. Conclusion: The results of our study indicated that TT is a more favourable alternative than TE in children.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Ahlstrand, Inger
    et al.
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsson, Margaretha
    University of Skövde, Skövde, Sweden.
    Ekman, Aimée
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Hedén, Lena
    University of Borås, Borås, Sweden.
    Laakso, Katja
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindmark, Ulrika
    Karlstad University, Karlstad, Sweden; Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Nunstedt, Håkan
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Oxelmark, Lena
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Pennbrant, Sandra
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Sundler, Annelie J.
    University of Borås, Borås, Sweden.
    Hallgren, Jenny
    University of Skövde, Skövde, Sweden.
    Health-promoting factors among students in higher education within health care and social work: a cross-sectional analysis of baseline data in a multicentre longitudinal study2022Ingår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 22, nr 1, artikel-id 1314Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Educational environments are considered important in strengthening students’ health status andknowledge, which are associated with good educational outcomes. It has been suggested to establish healthy universitiesbased on a salutogenic approach – namely, health promotion. The aim of this study was to describe healthpromotingresources and factors among first-semester students in higher education in healthcare and social work.Methods: This cross-sectional study is based on a survey distributed among all students in seven healthcare andsocial work programmes at six universities in southern Sweden. The survey was carried out in 2018 using a selfreported,web-based questionnaire focussing on general health and well-being, lifestyle factors together with threevalidated instruments measuring health-promoting factors and processes: the Sense of Coherence (SOC) scale, SalutogenicHealth Indicator Scale (SHIS) and Occupational Balance Questionnaire (OBQ).Results: Of 2283 students, 851 (37.3%) completed the survey, of whom 742 (87.1%) were women; 722 (84.8%) wereenrolled on healthcare programmes, and 129 (15.2%) were enrolled on social work programmes. Most reported goodgeneral health and well-being (88.1% and 83.7%, respectively). The total mean scores for the SOC scale, SHIS and OBQwere, respectively, 59.09 (SD = 11.78), 44.04 (SD = 9.38) and 26.40 (SD = 7.07). Well-being and several healthy lifestyleswere related to better general health and higher SOC, SHIS and OBQ scores. Multiple linear and logistic regressionsshowed that perceived well-being and no sleeping problems significantly predicted higher general health and higherSOC, SHIS and OBQ scores. Being less sedentary and non-smoking habits were significant predictors of higher SOC.Conclusions: Swedish students in higher education within the healthcare and social work sector report good generalhealth and well-being in the first semester, as well as health-promoting resources (i.e. SOC, SHIS and OBQ), andin some aspects, a healthy lifestyle. High-intensity exercise, no sleeping problems and non-smoking seem to be ofimportance to both general health and health-promotive resources. This study contributes to knowledge about thehealth promotive characteristics of students in the healthcare and social work fields, which is of importance for planninguniversities with a salutogenic approach. © 2022, The Author(s).

  • 43.
    Ahlstrand, Joacim
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Smärtlindring vid militära aktioner2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I de militära konflikthärdar som finns på ett flertal platser runt om vår värld är det oundvikligt att människor blir skadade och följaktligen uppleva smärta. Som sjuksköterska i fält är det av vikt att känna till vilka metoder som finns tillgängliga för att lindra detta lidande dels för att underlätta för den skadade soldaten i stunden och dels för att i positiv riktning även minska riskerna för att andra smärtrelaterade syndrom skall få fotfäste. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder för smärtlindring av skadade vid militära aktioner prehospitalt och på militärt sjukhus. Metoden som användes var litteraturstudie där sju artiklars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: smärtlindring med fentanyl, smärtlindring med ketamin och smärtlindring med kontinuerlig perifer nervblockad. Fortsatt forskning skulle kunna vara inriktad på ytterligare preparat samt förenklad administrering men också på vilket sätt sjuksköterskans förhållningssätt till patienten och dess traumatiska situation kan påverka smärtupplevelsen.

  • 44.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Danielson, Ella
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Living with major depression: experiences from families' perspectives2009Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 23, nr 2, s. 309-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the ways of living with major depression in families. Seven families with an adult member who suffered major depression participated, in all 18 participants. Data were collected from seven narrative group interviews, one with each family. A qualitative thematic content analysis was used and the text was coded according to its content and further interpreted into themes. Findings consist of five themes: 'Being forced to relinquish control of everyday life'; during depression the family members lost their energy and could not manage everyday life. 'Uncertainty and instability are affecting life'; everyday life in the families was unstable and emotions influenced the atmosphere. 'Living on the edge of the community': the families periodically lived in seclusion. 'Everyday life becomes hard'; everyday life was demanding for everyone in the family and the responsibility shifted between family members. 'Despite everything a way out can be found'; the families as a unit as well as individually had their own ways of coping and finding some kind of satisfaction within the bounds of possibility. The families' experiences were demanding. Children were aware of their parent's depression and were involved in managing everyday life and emotionally affected by the situation. This legitimates the need for nurses and other healthcare professionals to have a family's perspective on the whole situation and to include partners as well as children and take their experiences seriously when supporting and guiding a family. It is important to develop strategies which in particular include children in the planning, provision and receiving of care as well as unburden them with the responsibility. It is also important to support the family in their own coping strategies with a major depressive episode.

  • 45.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    University of Gothenburg.
    Skärsäter, Ingela
    University of Gothenburg.
    Danielson, Ella
    University of Gothenburg.
    Major depression in a family: What happens and how to manage - a case study2007Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 28, nr 7, s. 691-706Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Major depression challenges the ways of living for both individuals and families. The aim of this study was to describe what happens and how to manage major depression in a family. The case in this paper is a family with a mother who is suffering major depression and her son and daughter. Narrative interviews and qualitative content analysis were conducted. The findings revealed six themes: "a stealthy intruder," "moving slowly to helplessness," "saving the situation," "protecting oneself and others," "conveying things that are beyond words," and the "dispersal of shadows." These themes elucidated the family members' varying views of depression and the unique ways they managed the situation.

  • 46.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Danielson, Ella
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    The meaning of major depression in family life: the viewpoint of the ill parent2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 1-2, s. 284-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVE: The aim was to elucidate the meaning of major depression in family life from the viewpoint of an ill parent. Background. Major depression according to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders is common and may appear repeatedly over several years, and affects family life. Depression in parents has a negative impact on family function and children's health; however, studies regarding the deeper understanding of major depression in family life are lacking.

    DESIGN: A qualitative explorative study using narrative interviews with eight parents who were identified with major depression.

    METHODS: A phenomenological-hermeneutic method of interpretation was used for analysing interview texts and included naïve understanding, a structural analysis where text was divided into meaning units, which were condensed and abstracted, and finally a comprehensive understanding.

    RESULT: Two themes were extracted: 'to be afflicted in an almost unmanageable situation' with sub-themes 'feeling hopelessly bad', 'being worthless', 'being unsatisfied' and the theme 'to reconcile oneself to the situation' with sub-themes 'being active', 'being satisfied' and 'maintaining parenthood'.

    CONCLUSION: Comprehensive understanding revealed the parents' simultaneous suffering and dignity in family life; suffering with serious lack of well-being and health, destroyed self-confidence and unhappiness, and dignity with strength, confidence and joy in children. The movement between suffering and dignity complicated family life. Dignity was threatened by the awareness that suffering in major depression was recurrent. Dignity had to be repeatedly restored for self and the family, and family dignity has to be restored before others outside the family circle.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A deeper understanding of the meaning of major depression in family life is helpful and for healthcare professionals to prevent individual and family suffering by assisting and preserving dignity.

  • 47.
    Ahmadi, Nasser S.
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Månsson, Jörgen
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindblad, Ulf
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Breathlessness in everyday life from a patient perspective: A qualitative study using diaries2014Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 12, nr 3, s. 189-194Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Breathlessness is a subjective symptom, which makes it difficult to define and understand. The aim of the present study was to illuminate how patients suffering from breathlessness experience their everyday life. Method: The study was a qualitative study, and the focus of the analysis was the patients' descriptions of their experiences of breathlessness using a diary with two unstructured questions for a period of 7 consecutive days. Sixteen participants: 7 men, mean age 65 ± 7 (range 55-73 years old), and 9 women, mean age 65 ± 9 (range 50-72 years old) participated in the study. Results: Two themes emerged from the analysis: 1) Impaired quality of life and 2) symptom tolerance and adaptation. The theme "impaired quality of life" included the categories limited physical ability, psychological burdens, and social life barriers. The theme "symptom tolerance and adaptation" included importance of health care, social support, hobbies and leisure activities, and coping strategies. Significance of results: The findings in our study showed that patients, in spite of considerable difficulties with shortness of breath, found relief in several types of activities, in addition to drug therapy. The result indicates that the "biopsychosocial model" is an appealing approach that should be discussed further to gain a better understanding of breathlessness. Copyright © Cambridge University Press 2013.

  • 48.
    Aideed, Rahma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindberg, Isabella
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom på särskilt boende: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Medellivslängden ses öka i världen därmed ökar även förekomsten av demenssjukdomar. Demenssjukdom är ett tillstånd som bland annat kan medföra en oförmåga att förmedla upplevelser av smärta verbalt. Sjuksköterskan har ansvar att identifiera smärta och lindra lidandet hos personer som har demenssjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att identifiera smärta hos personer som har demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie, där sju vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien grundades på sju vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom: begränsningar på grund av kommunikationsbrist, vikten av kontinuitet och anhörigstöd samt vikten av erfarenhet och kompetens. Konklusion: Sjuksköterskorna erfar svårigheter vid identifiering av smärta, eftersom personer som har demenssjukdom ofta har begränsad förmåga att kommunicera sin smärta. Det var därför svårt att få en ömsesidig dialog. Utbildning och erfarenhet var en viktig faktor för sjuksköterskan. Kontinuitet i vården och stöd av anhöriga lyftes även fram som värdefullt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Aili, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andreasson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Träff, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av familjecentrerad enkelrumsvård på neonatalavdelning: - En intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård.

    I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Familjecentrerad enkelrumsvård
  • 50.
    Aili, K.
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden & FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Andersson, M.
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Bergman, S.
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Sleep problems and fatigue as a predictor for the onset of chronic widespread pain over a 5- and 18-year perspective: a 20-year prospective study2018Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, nr Suppl. 2, s. 87-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: If localised pain represent one end of a pain spectra, with overall better general health, chronic widespread pain (CWP) and fibromyalgia represent the other end of the spectra with worse general health and more comorbidities with other somatic diseases and mental illness. Sleep problems and fatigue are common among individuals reporting CWP and previous research indicate that sleep problems may be an important predictor for pain prognosis.

    Objectives: The aim of this population-based study was to investigate if sleep problems and fatigue predict the onset of CWP 5 and 18 years later.

    Methods: In order to get more stable baseline classifications of CWP, a wash-out period was used, including only individuals who had not reported CWP (according to ACR 1990 criteria for fibromyalgia) at baseline (−98) and three years prior baseline (−95). In all, data from 1249 individuals entered the analyses for the 5 year follow-up (−03) and 791 entered for the 18 year follow-up (−16). Four parameters related to sleep (difficulties initiating sleep, maintaining sleep, early morning awakening and non-restorative sleep), and one parameter related to fatigue (SF-36 vitality scale) were investigated as predictors for CWP. Binary logistic regression analysis were used for analyses.

    Results: All investigated parameters predicted the onset of CWP five years later (problems with initiating sleep (OR 1.91; 1.16–3.14), maintaining sleep (OR 1.85; 1.14–3.01), early awakening (OR 2.0; 1.37–3.75), non-restorative sleep (OR 2.27; 1.37–3.75) and fatigue (OR 3.70; 1.76–7.84)) in a model adjusted for age, gender, socio-economy and mental health. All parameters except problems with early awakening predicted the onset of CWP also 18 years later. In all, 785 individuals did not report any of the sleeping problems at baseline (fatigue not included), 268 reported one of the problems, 167 two, 128 three and 117 subjects reported to have all four sleep problems. Reporting all four sleep problems was significantly associated with CWP at follow-up at both time points when adjusting for age, gender, socio economy and mental health (OR 4.00; 2.03–7.91 and OR 3.95; 1.90–8.20); adjusting for age, gender, socio economy and number of pain regions (OR 2.94; 1.48–5.82 and OR 2.65; 1.24–5.64) and in a model adjusting for age, gender, socio economy and pain severity (OR 2.97;1.53–5.76; and OR 3.02;1.47–6.21) for the 5 year and 18 year follow-up respectively, compared to not reporting any of the sleep problems at baseline.

    Conclusions: Both sleeping problems and fatigue predicts the onset of CWP 5- and 18 years later. The results highlight the importance of the assessment of sleep quality in the clinic.

1234567 1 - 50 av 3325
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf