hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2584
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdou Mahmoud, Nora
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Rattana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personcentrerad vård vid demens: Ett sjuksköterskeperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med en åldrande befolkning följer även en ökning av demenssjukdomar. World Health Organisation beräknar att år 2016 finns det 47,5 miljoner personer med demens och antalet insjuknade fördubblas vart 20 år. Sjuksköterskor möter personer med demens i olika vårdsituationer. Personer med demens är en särskilt utsatt grupp med speciella vårdbehov som kräver personcentrerad vård. Syftet var att beskriva personcentrerad vård vid demens ur ett sjuksköterskeperspektiv. En litteraturstudie genomfördes med systematiska artikelsökningar baserade på relevanta sökord och elva kvalitativa artiklar svarade mot syftet. Data bearbetades med inspiration från metasyntesen.  I resultatet framkom tre teman: Behov av tid, relationers betydelse och behov av kunskap. Resultatet framhåller att personliga egenskaper hos sjuksköterskor var viktig för att skapa förtroendefulla relationer och utbildning inom personcentrerad vård krävdes för att skapa ett engagemang. Resultatet genomsyrades av behovet av kunskap och relationers betydelse som sjuksköterskor kan möta i olika vårdsituationer. För att kunna vårda personer med demens med ett personcentrerat förhållningssätt krävs mer forskning inom ämnet, mer tid och utbildning inom personcentrerad vård vid demens för sjuksköterskor.

  • 2.
    Abrahamsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundin, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Malm, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientupplevelser i palliativ vård2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap. Patienter ville vara delaktiga i sin vård och behandling.

  • 3.
    Abrahamsson, Emeli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Paulsson Prytz, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad av patienter med demens: - orsaker till etiska svårigheter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad. När det fanns för lite tid och resurser kunde det innebära att patienterna begränsades mer än nödvändigt. I sjukhusmiljö riskerade patienterna att bli överstimulerade på grund av stimuli från flera olika håll. Då demens kan påverka förmågan att kommunicera, medför det på olika sätt svårigheter att bevara patienternas autonomi, värdighet och integritet. Demens är en komplex sjukdom och slutsatsen är därför att det krävs goda kunskaper om sjukdomen samt anpassning av den fysiska och psykiska miljön. Mer forskning behövs om vilken påverkan tids- och resursbristen har på patienter med demens, eftersom det idag förekommer stora besparingar och personalneddragningar inom hälso- och sjukvården. Då det är brist på hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om demens behöver olika utbildningar utvecklas för att kunna möta det behov som finns ute i verksamheterna.

  • 4.
    Abrahamsson, Filip
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Björklin, Jimmy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Hur muskelaktiveringen påverkas vid en inåtrotation i axelleden med och utan Activation Grip.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Även om kaströrelsen i detalj skiljer sig mellan olika idrotter så är den biomekaniska funktionen i grunden densamma. Inom alla kastrelaterade idrotter återkommer den så kallade accelerationsfasen, här har det visat sig att inåtrotationen i axelleden har en hög korrelation med bollhastighet i kaströrelsen. Axelledens inåtrotatorer har alltså en viktig funktion för ett effektivt kast. En funktionell uppvärmning av dessa strukturer optimerar prestationsförmågan och minskar skaderisken. Kan träningsredskapet Activation Grip (AG) effektivisera uppvärmningen av den övre extremiteten hos kastidrottare?

    Syfte: Att undersöka och jämföra hur muskelaktiviteten i m. pectoralis major (PM), m. deltoideus anterior (DA), m. flexor carpi raidalis (FCR) och m. extensor digitoris communis (EDC) påverkas vid inåtrotation i axelleden med och utan träningsredskapet AG. Studien syftar även till att utvärdera AG som produkt.

    Metod: Muskelaktiviteten i PM, DA, FCR och EDC registrerades med hjälp av elektromyografi (sEMG) hos 18 aktiva idrottare inom överarmskastrelaterade idrotter (ålder 23,7 ± 5,7) vid inåtrotation i axelleden med maximal hastighet, jämfört med samma rörelse med AG och 30% belastning.

    Resultat: Resultatet visade på en signifikant högre muskelaktivering (p < 0.05) i DA, FCR, EDC under inåtrotationen med maximal hastighet. Hos PM sågs ingen signifikant skillnad i muskelaktivitet. AG fick över lag positiv respons från testdeltagarna. 

    Konklusion: Med resultatet i beaktande så skulle AG kunna kombineras tillsammans med andra uppvärmningsövningar för att få specifik aktivering i önskad muskulatur. Vidare studier gällande rörelse, motstånd och hastighet för att effektivisera användningen av AG bör göras. Även om AG fick positiv respons så bör produkten utvecklas ytterligare.

  • 5.
    Abrahamsson, Kajsa H.
    et al.
    Department of Periodontology, Institute of Odontology, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Box 450, 405 30 Göteborg, Sweden..
    Wennström, Jan L.
    Department of Periodontology, Institute of Odontology, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Box 450, 405 30 Göteborg, Sweden..
    Hallberg, Ulrika
    Department of Periodontology, Institute of Odontology, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Box 450, 405 30 Göteborg, Sweden..
    Patients' Views on Periodontal Disease; Attitudes to Oral Health and Expectancy of Periodontal Treatment: A Qualitative Interview Study2008Ingår i: Oral Health & Preventive Dentistry, ISSN 1602-1622, E-ISSN 1757-9996, Vol. 6, nr 3, s. 209-216Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose:

    The aim of the study was to explore and gain an understanding of patients' views on their periodontal conditions, their perceived impact of periodontitis on daily life, as well as their attitudes to oral health and expectations of treatment.

    Materials and Methods:

    The study subjects were patients with chronic periodontitis, who had been referred to a specialist clinic. The constant comparative method for grounded theory was used to collect and analyse the data. Audiotaped, open-ended interviews were conducted after periodontal examination, but before treatment. The interviews were transcribed verbatim and consecutively analysed in hierarchical coding processes and continued until saturation was reached (n = 17). In the analysis, a conceptual model that outlined the steps involved in the diagnosis of periodontitis was generated. The core concept of the model, keeping up appearance and self-esteem, was related to the following four additional categories and their dimensions; doing what you have to do trying to live up to the norm, suddenly having a shameful and disabling disease, feeling deserted and in the hands of an authority, and investing all in a treatment with an unpredictable outcome.

    Results:

    The results illustrated that subjects diagnosed with chronic periodontitis felt ashamed and were willing to invest all they had in terms of time, effort and financial resources to become healthy and to maintain their self-esteem. However, they perceived a low degree of control over treatment decisions and treatment outcome.

    Conclusions:

    The results demonstrate the vulnerability of patients diagnosed with chronic periodontitis and emphasise the importance of communication in dentistry.

  • 6.
    Abrahamsson, Margareta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lucchesi, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 3000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Ett plötsligt hjärtstopp är en av de mest stressfyllda situationerna som sjukvårdspersonal utsätts för på sjukhus. Tidigare forskning har främst inriktat sig på medicinska och biofysiska aspekter vid återupplivning i samband med plötsligt hjärtstopp. De subjektiva upplevelserna för dem som utför hjärt-lungräddning och deras känslor är sällan beskrivna. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Datainsamlingen genomfördes dels genom intervju med en fokusgrupp med fem informanter och dels genom två individuella djupintervjuer. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Kategorierna som framkom var; Den givna rollen, Teamarbete och Reflektioner relaterade till hjärtstopp. Den givna rollen upplevdes både trygg, kravfylld och tillfredsställande. Ett tydligt ledarskap och en god kommunikation beskrevs som viktiga aspekter för att skapa riktning, mål och samarbete i teamet. De upplevde behov av feedback och debriefing fyllde en viktig funktion. Uppsatsen kan ligga till grund för ett framtida förbättringsarbete, diskussionsunderlag och uppföljning av plötsligt hjärtstopp. Ytterligare forskning inom området och över professionsgränserna är önskvärt.

  • 7.
    Abrahamsson, Margareta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lucchesi, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patientens upplevelser efter hjärtstopp2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Två huvudteman framkom: Livet ruskas om och Omvärdering av tillvaron. Sju underteman gestaltades: återväcks till livet; osäkerhet, rädsla och ångest; minnesförlust; trötthet och svaghet; sårbarhet; bemästrande och ny syn på livet. Den här patientgruppen är i behov av ett omfattande stöd för att bli delaktig i sina hälso- och vårdprocesser för att få möjlighet att återgå till ett välfungerande liv. Ytterligare kvalitativ forskning inom detta område är önskvärt, framför allt på hjärtstoppspatienter utan ICD-behandling. Att vidga kunskapen kring patientens upplevelser och livsvärld kan möjliggöra för sjuksköterskan att bemöta den här patientkategorin med individuella evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i den kliniska verksamheten.

  • 8.
    Acevski, Robert
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tidebrant, Niklas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Familjefaktorer som påverkar barns och ungdomars frukt och grönsaksintag.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

  • 9.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Cederholm, Tommy
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Risérus, Ulf
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Cederholm, Tommy
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Risérus, Ulf
    Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study2012Ingår i: Food & Nutrition Research, ISSN 1654-6628, E-ISSN 1654-661X, Vol. 56, artikel-id 18189Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A healthy Nordic diet (ND), a diet based on foods originating from the Nordic countries, improves blood lipid profile and insulin sensitivity and lowers blood pressure and body weight in hypercholesterolemic subjects.

    OBJECTIVE: To describe and compare food and nutrient composition of the ND in relation to the intake of a Swedish reference population (SRP) and the recommended intake (RI) and average requirement (AR), as described by the Nordic nutrition recommendations (NNR).

    DESIGN: The analyses were based on an estimate of actual food and nutrient intake of 44 men and women (mean age 53±8 years, BMI 26±3), representing an intervention arm receiving ND for 6 weeks.

    RESULTS: The main difference between ND and SRP was the higher intake of plant foods, fish, egg and vegetable fat and a lower intake of meat products, dairy products, sweets and desserts and alcoholic beverages during ND (p<0.001 for all food groups). Intake of cereals and seeds was similar between ND and SRP (p>0.3). The relative intake of protein, fat and carbohydrates during ND was in accordance with RI. Intake of all vitamins and minerals was above AR, whereas sodium intake was below RI.

    CONCLUSIONS: When compared with the food intake of an SRP, ND is primarily a plant-based diet. ND represents a balanced food intake that meets the current RI and AR of NNR 2004 and has a dietary pattern that is associated with decreased morbidity and mortality.

    © 2012 Viola Adamsson et al.

  • 11.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Reumark, Anna
    Lantmännen R and D, Stockholm, Sweden.
    Fredriksson, I.-B.
    Bollnäs Heart Clinic, Mitt Hjärta, Bollnäs, Sweden.
    Hammarström, Eskil
    Bollnäs Heart Clinic, Mitt Hjärta, Bollnäs, Sweden.
    Vessby, Bengt
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Riserus, U.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Clinical Nutrition and Metabolism, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET)2011Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 269, nr 2, s. 150-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective:

    The aim of this study was to investigate the effects of a healthy Nordic diet (ND) on cardiovascular risk factors.

    Design and subjects:

    In a randomizedcontrolled trial (NORDIET) conducted in Sweden, 88 mildly hypercholesterolaemic subjects were randomly assigned to an ad libitum ND or control diet (subjects' usual Western diet) for 6 weeks. Participants in the ND group were provided with all meals and foods. Primary outcome measurements were low-density lipoprotein (LDL) cholesterol, and secondary outcomes were blood pressure (BP) and insulin sensitivity (fasting insulin and homeostatic model assessment-insulin resistance). The ND was rich in high-fibre plant foods, fruits, berries, vegetables, whole grains, rapeseed oil, nuts, fish and low-fat milk products, but low in salt, added sugars and saturated fats.

    Results:

    The ND contained 27%, 52%, 19% and 2% of energy from fat, carbohydrate, protein and alcohol, respectively. In total, 86 of 88 subjects randomly assigned to diet completed the study. Compared with controls, there was a decrease in plasma cholesterol (-16%, P < 0.001), LDL cholesterol (-21%, P < 0.001), high-density lipoprotein (HDL) cholesterol (-5%, P < 0.01), LDL/HDL (-14%, P < 0.01) and apolipoprotein (apo)B/apoA1 (-1%, P < 0.05) in the ND group. The ND reduced insulin (-9%, P = 0.01) and systolic BP by -6.6 ± 13.2 mmHg (-5%, P < 0.05) compared with the control diet. Despite the ad libitum nature of the ND, body weight decreased after 6 weeks in the ND compared with the control group (-4%, P < 0.001). After adjustment for weight change, the significant differences between groups remained for blood lipids, but not for insulin sensitivity or BP. There were no significant differences in diastolic BP or triglyceride or glucose concentrations.

    Conclusions:

    A healthy ND improves blood lipid profile and insulin sensitivity and lowers blood pressure at clinically relevant levels in hypercholesterolaemic subjects. © 2010 The Association for the Publication of the Journal of Internal Medicine.

  • 12.
    Adamsson, Viola
    et al.
    Enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism. Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap. Uppsala Universitet.
    Reumark, Anna
    MSc Kostvetenskap Lantmännen Food R&D, Stockholm.
    Fredriksson, Ing-Britt
    SSK Mitt Hjärta, Bollnäs.
    Hammarström, Eskil
    SSK Mitt Hjärta, Bollnäs.
    Vessby, Bengt
    Enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism. Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap. Uppsala Universitet.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Riserus, Ulf
    Enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism. Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap. Uppsala Universitet.
    Effects of a Nordic diet on cardiovascular and metabolic risk factors in hypercholesterolemic subjects: a randomized controlled study2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Apart from lipid-lowering drugs, dietary changes can also reduce plasma LDL-C concentrations. No studies have been conducted to investigate the clinical effects of a diet with traditional foods originating from the Nordic countries. Method: In a randomised, controlled parallel-group intervention study 88 mildly hypercholesterolemic men and women were randomized to either an ad libitum Nordic diet (ND) or a control diet (CD) for 6 weeks. All meals and foods were provided to the participants in the ND group. Primary outcome measure was LDL-cholesterol, and secondary outcomes were blood pressure, plasma insulin and glucose concentrations. The ND was a high-fibre diet rich in plant foods (fruit, berries, vegetables, root vegetables, whole grain cereals and legumes), vegetable fats (rapeseed oil and nuts) and fatty fish, low-fat milk products, but low in salt, added sugars, saturated fats and red meats. Result: 86 subjects completed the study. Distribution of carbohydrates, fat and protein (E%) in ND was 54, 27, 19, respectively. ND lowered plasma total cholesterol 0.98±0.75 mmol/l (-16%), LDL-C by 0.83±0.67 mmol/l (-21%), HDL-C 0.08±0.23 mmol/l (-5%), including reduced LDL/HDL ratio by -0.42±0.57 (-14%) (all p<0.01 versus controls). Insulin concentrations decreased by 0.51± 2.25 (-9%, p=0.01) and systolic blood pressure by 7±13 mmHg (-5%, P<0.01) compared to controls. Despite diets were eaten ad libitum, body weight decreased by 3.0 kg in the ND (P<0.001). No significant differences were found for diastolic blood pressure, triglycerides or plasma glucose. Conclusion: A Nordic diet improves blood lipid profile, and insulin sensitivity as well as lowering blood pressure to a clinically significant extent in hypercholesterolemic subjects.

  • 13.
    Adbro, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Crnac, Aldijana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vårda riktiga hjältar: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress. Studien genomfördes med systematiska sökningar baserat på problemformuleringen och syftet. Relevant forskning inom området identifierades, granskades och analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier: sjuksköterskan arbetar i en krävande miljö, ökad kompetens bidrar till hanterbar stress, känslomässigt engagemang innebär ökad risk för utbrändhet och sjuksköterskan behöver strategier för att hantera stress. Resultatet visar att det fanns ett flertal orsaker som bidrog till att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress. Orsakerna var tidsbrist, personalbrist och känslomässiga engagemang i sina patienter och deras anhöriga. Stöd och reflektion framkom som sätt att minska stressen för sjuksköterskorna. Bristen på tid bidrog till att det var svårt för sjuksköterskorna att finna tid till reflektion. Vidare forskning kring sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av cancersjuka barn kan leda till en bättre arbetsmiljö och minskad arbetsrelaterad stress.

  • 14.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Missner, Mario
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

  • 15.
    Adlers, Ann-Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att främja normal förlossning: Barnmorskans främsta uppgift2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En graviditet och förlossning är i de allra flesta fall en normal livshändelse. De senaste decennierna har andelen instrumentella- och kejsarsnittsförlossningar ökat på bekostnad av den normala förlossningen. Trots fler interventioner ses ingen skillnad i den maternella och perinatala morbiditeten och mortaliteten. I barnmorskans arbetsområde ingår att handlägga den normala graviditeten och förlossningen. Syftet med studien var att beskriva hur barnmorskan kan främja en normal förlossning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, analyserades. I resultatet framkom tre kategorier som beskriver hur barnmorskan främjar normal förlossning. Barnmorskan skapar genom närhet en god relation till kvinnan och ger vägledning. Genom att använda sig själv som kunskapskälla bidrar barnmorskans sinnen, erfarenheter av tidigare förlossningar och formell kunskap till att fatta korrekta beslut. Barnmorskan stödjer och bekräftar det normala individuellt efter kvinnans behov, vilket skapar en säker miljö runt kvinnan och förhindrar onödiga interventioner. Då det råder en medicinsk kultur inom förlossningsvården, behöver barnmorskans arbete kring normal förlossning stärkas. Forskning behövs på organisationsnivå, eftersom omgivande system inverkar på barnmorskans arbete med att främja den normala förlossningen.

  • 16.
    Adlers, Ann-Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att verka som lots - Ett sätt för barnmorskan att främja normal förlossning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att majoriteten av alla graviditeter bedöms normala, ses en ökad frekvens av interventioner under förlossningsförloppet, där kejsarsnitt utan medicinsk indikation utgör en del. En orsak kan vara att vården av kvinnor med okomplicerad graviditet, bedrivs på samma nivå som en komplicerad graviditet. För både kvinnan och barnet kan ett kejsarsnitt leda till ökad risk för hälsoproblem. I barnmorskans ansvarsområde ingår att självständigt handlägga vården vid normal, okomplicerad graviditet och förlossning. Barnmorskan har i sitt arbete även möjlighet att verka för att främja kvinnors hälsa. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur förlossningsbarnmorskor främjar den normala förlossningsprocessen. En icke deltagande observationsstudie, av sammanlagt fyra barnmorskor i verksamhet på förlossningsavdelning, genomfördes vid två sjukhus. Grounded Theory användes som metod för datainsamling och analys. Som resultat framkom kärnkategorin att verka som lots samt fyra underkategorier. Primärt skapar och förankrar barnmorskan en relation med kvinnan. Genom förlossningens olika faser bedömer, underlättar och bekräftar barnmorskan förlossningsförloppet individuellt efter kvinnans behov. Kategorierna formar tillsammans en modell som beskriver vad barnmorskan utför; i verbal och i tyst kommunikation och i att agera eller att avstå från att agera, för att främja en normal förlossning. Behov finns av fortsatt forskning kring vad i barnmorskans handläggning av förlossningsprocessen som gynnar den normala förlossningen. Det är även väsentligt med forskning på organisationsnivå då det inverkar på hur barnmorskan främjar den normala förlossningen.

  • 17.
    Adolfsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holmén, Elin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Stressorer i vårdmiljön och dess inverkan på sjuksköterskans omvårdnad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. Implikation: Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet.

  • 18.
    Afifi, Mustafa
    et al.
    Department of Non-Communicable Diseases Control, Ministry of Health (HQ), Muscat, Oman.
    von Bothmer, Margareta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Egyptian women's attitudes and beliefs about female genital cutting and its association with childhood maltreatment2007Ingår i: Nursing and Health Sciences, ISSN 1441-0745, E-ISSN 1442-2018, Vol. 9, nr 4, s. 270-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to establish Egyptian women's attitudes and beliefs about female genital cutting (FGC) or mutilation by applying a questionnaire module about violence to a subsample of 5249 married women from a total of 19 474 women who participated in the 2005 Egypt Demographic Health Survey. Women were interviewed to determine if they had been exposed to marital violence in the year prior to the survey, their attitudes and beliefs about FGC, and if they physically abused their children. The association of beliefs about FGC with maternal physical abuse was examined, adjusting for exposure to marital violence and other socio-demographic variables. Of the women surveyed 16.4% and 3.4% had been exposed to physical and sexual violence, respectively, during the year prior to the survey. Around 76% of the women surveyed intended to continue the FGC practice, and 69.8% had slapped or hit their children during the year prior to the survey. Holding positive beliefs about the practice of FGC or intending to continue it was associated with maternal physical abuse and this has significant implications for health and welfare workers in Egypt and for society in general.

  • 19.
    Afram, Basema
    et al.
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Bleijlevens, Michel
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Challis, David
    University of Manchester, Manchester, England UK.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Turku, Finland/Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Soto, Maria
    Department of Geriatric Medicine, CHU Toulouse University Hospital, France.
    Renom-Guiteras, Anna
    School of Nursing Science, Faculty of Health, University of Witten/Herdecke, Germany.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Zabalegui, Adelaida
    Nursing Hospital Clinic of Barcelona, Spain.
    Hamers, Jan
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Predicting institutional long-term care admission in dementia: a mixed-methods study of informal caregivers’ reports2015Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, nr 6, s. 1351-1362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate agreement between: (1) expected reasons and actual reasons for admission of people with dementia according to informal caregivers; (2) scores on measurement instruments prior to admission and the actual reasons for admission according to informal caregivers.

    Background: Timely admission of people with dementia is a crucial issue. Information is highly warranted on whether informal caregivers are capable of prior identification of causes of admission and, can thus be considered a reliable prospective source on causes of admission.

    Design: A cohort study among informal caregivers of people with dementia who made a transition to institutional long-term care.

    Methods: Qualitative data on the expected and actual reasons for admission were collected via open-ended questions at baseline and follow-up. Furthermore, at baseline, data were collected using measurement instruments to measure pre-admission characteristics. Interviews took place between November 2010-April 2012. After categorizing the answers, the agreement between the expected and actual reasons was calculated. Furthermore, bivariate associations were calculated between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Results/Findings: For most informal caregivers, there was agreement between their statements on the expected reason and the actual reason for admission. A third of the caregivers showed no conformity. Bivariate associations showed that there is also agreement between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Conclusion: Informal caregivers can be considered reliable sources of information regarding what causes the admission of a person with dementia. Professional care should anticipate informal caregivers' statements and collaborate with them to strive for timely and appropriate admission. © 2014 John Wiley & Sons Ltd.

  • 20.
    Aftevik, Monika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Carlbark, Nina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens påverkan på individer med autismspektrumdiagnos: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individer med autismspektrumdiagnos (ASD) har en begränsad förmåga till sociala interaktioner och ömsesidig kommunikation samt uppvisar ofta hyper- eller hyporeaktioner på sensoriska stimuli. Därför kan till exempel ett besök på vårdcentral, akutmottagning eller vårdavdelning skapa en ökad påfrestning. Eftersom musik används inom olika former av terapi, exempelvis vid demens, eller som smärtlindring vid cancer var det av intresse att undersöka dess effekt vid ASD. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur individer med ASD påverkas av musik. Sammanlagt 11 vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framträdde fyra teman: fysisk påverkan, social påverkan, emotionell påverkan samt koncentration och coping. Musik eller musikterapi sågs exempelvis inverka på ångest, humör och sociala interaktioner på ett positivt sätt. Även rent fysiskt sågs reaktioner i de delar av hjärnan som involveras i musikuppfattning och känslobearbetning när musik spelades. Sjuksköterskans mål är att utföra en personcentrerad omvårdnad där kunskap om musikens inverkan skulle kunna kombineras med klinisk praxis för att underlätta interaktioner med patienter med ASD. Framtida forskning om musikens påverkan på vuxna individer med ASD kan ge ytterligare kunskap i ämnet som kan leda till riktlinjer och rutiner för enkel användning av musik som icke-farmakologisk åtgärd vid vård av patienter med ASD.

  • 21.
    Afzelius, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lundahl, Christina
    Högskolan i Halmstad.
    Ett sista hopp: Obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

  • 22.
    Aggebrink, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wikås, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan

    leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska

    sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka

    unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,

    för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna

    studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de

    unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades

    fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna

    randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna

    tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information

    samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och

    andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och

    svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en

    diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även

    för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta

    vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den

    aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har

    ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos

    och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter

    är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en

    större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då

    det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att

    ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas

    ytterligare för att gynna patienterna.

  • 23.
    Agmyr, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vilken är min roll? - Föräldrars upplevelse av delaktighet i barns omvårdnad på sjukhus2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa.

     

     

  • 24.
    Ahlberg, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Grimåsen, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Transsexualitet: Transsexuella patienter i vården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov. En bra vård förekom då vårdpersonal visade respekt och empati till den transsexuelle, detta var relaterat till medvetenhet och kompetens hos vårdpersonal. Diskriminering och transfobi förekom gentemot patientgruppen, orsak till detta var inadekvat kompetens, normer samt personliga värderingar. Generella hälsoproblem hos patientgruppen antogs felaktigt bero på patienternas transsexualitet.

    En betydande faktor var att tilltala den transsexuella med rätt pronomen, då en försämrad vårdkvalitet upplevdes om fel pronomen användes i vårdmötet. Den tvåkönade heteronoma vårdsynen exkluderade de transsexuella gällande undersökningar, behandlingar och vårdtillgänglighet.

    Brist på tidigare forskning har resulterat i dåligt utbildad personal gällande transsexualitet, denna brist förekom både i primär- och slutenvård. Aktuell kunskap är grundad på klinisk erfarenhet och i mindre omfattning på vetenskaplig evidens. Detta har resulterat i att sjuksköterskestudenter fått en bristfällig formell utbildning gällande transgender frågor.

  • 25.
    Ahlberg, Tony
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Väremo, Lukas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Varaktighet: - den bortglömda aspekten av viktminskning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång. I resultatet framkom två huvudteman: Motivation och mål samt Livsstilsförändring. Individer har varierande förmåga till självkontroll, egenvård och följsamhet, samt olika tillgång till stödfunktioner i samhället. Motivation och mål har en central roll. Hur personer reagerar på utmaningar och svårigheter är också högst individuellt och avgörande för en varaktig viktnedgång. En ökad kunskap genom utbildning och forskning rörande psykologiska och psykosociala faktorer kan underlätta sjuksköterskans möjlighet till individanpassad vård och förbättra motivationsstrategier för livsstilsförändringar. Mer kunskap kan även leda till ett förbättrat bemötande och omvårdnad. 

  • 26.
    Ahlborg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Exploring Socioeconomic Status and the association with Mental Health in school children – a cross-sectional study2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Poor Mental health in adolescence has become more prevalent over the past decades. Differences between gender and age in mental health are apparent where girls rate their mental health lower than boys. Socioeconomic status has proven to be a determinant for poor mental health, however in detecting poor mental health, the use of solely objective measures may not suffice. The aim of this cross-sectional study was to explore different aspects of socioeconomic status and their association with school children’s mental health. The data was obtained from the 2009/10 HBSC survey in Sweden. A sample of 4449 students aged 11 and 15 was included. Binary logistic regression with odds ratio (OR) and 95% confidence intervals (95%CI) was used to estimate the associations between the different aspects of SES and mental health outcomes. The relationship between poor mental health and low subjective economic status was significant while no such relationship was found in the other SES-measures. The use of subjective economic status may be a more reliable determinant for poor mental health than objective and relative measures. Future studies should focus on developing targeted interventions, also on the understanding of socioeconomic status in childhood.

  • 27.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Nyholm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Morgan, Antony
    Glasgow Caledonian University, Glasgow, United Kingdom.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Socioeconomic inequalities in health among Swedish adolescents - adding the subjective perspective2017Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 17, artikel-id 838Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Socioeconomic inequalities in adolescent health predict future inequalities in adult health. Subjective measures of socioeconomic status (SES) may contribute with an increased understanding of these inequalities. The aim of this study was to investigate socioeconomic health inequalities using both a subjective and an objective measure of SES among Swedish adolescents.

    Method

    Cross-sectional HBSC-data from 2002 to 2014 was used with a total sample of 23,088 adolescents aged 11–15 years. Three measures of self-rated health (dependent variables) were assessed: multiple health complaints, life satisfaction and health perception. SES was measured objectively by the Family Affluence Scale (FAS) and subjectively by “perceived family wealth” (independent variables). The trend for health inequalities was investigated descriptively with independent t-tests and the relationship between independent and dependent variables was investigated with multiple logistic regression analysis. Gender, age and survey year was considered as possible confounders.

    Results

    Subjective SES was more strongly related to health outcomes than the objective measure (FAS). Also, the relation between FAS and health was weakened and even reversed (for multiple health complaints) when subjective SES was tested simultaneously in regression models (FAS OR: 1.03, CI: 1.00;1.06 and subjective SES OR: 0.66, CI: 0.63;0.68).

    Conclusions

    The level of socioeconomic inequalities in adolescent health varied depending on which measure that was used to define SES. When focusing on adolescents, the subjective appraisals of SES is important to consider because they seem to provide a stronger tool for identifying inequalities in health for this group. This finding is important for policy makers to consider given the persistence of health inequalities in Sweden and other high-income countries. ©  The Author(s). 2017

  • 28.
    Ahlborg, Tone
    et al.
    Nordic School of Public Health.
    Persson, Lars-Olof
    University of Göteborg.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Assessing the Quality of the Dyadic Relationship in First-Time Parents: Development of a New Instrument2005Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 11, nr 1, s. 19-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this research was to psychometrically evaluate the Dyadic Adjustment Scale (DAS), modified for use with new, first-time parents by extending the items of communication, sensuality, and sexuality. A total of 820 Swedish respondents, 6 months after the birth of their first child, participated in the study. Psychometric evaluation was conducted with factor analysis. The obtained factor structure was tested with multitrait analysis program. Thirty-three itemswere found to fit into a five-factor solution, explaining 50% of the total variance. Descriptive data revealed thatmost new parentswere satisfied with their intimate relationship in general, but dissatisfied with their sexual lives. Themodified DAS, now called the Quality of Dyadic Relationship Instrument includes 33 items and seems to be a useful, updated measurement for assessing quality of the intimate relationship in new first-time parents.

  • 29.
    Ahlbäck, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Kvarnsäter, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    En av 36,7 miljoner: Att få en HIV diagnos2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges.

  • 30.
    Ahlebrand, August
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap. 920801117.
    Investigating the effects of pre-exhausting a synergist prior to a compound exercise.: An electromyographic study2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Pre-exhausting a synergist prior to a compound exercise has been shown to alter the firing patterns in the muscles during the exercise. Pre-exhausting a muscle is done by exercising a muscle group to fatigue with a single joint exercise prior to an exercise.

    Aim: The purpose of this study was to further investigate the effects of pre-exhausting the triceps brachii prior to performing a bench press, measuring the EMG activity in pectoralis major, triceps brachii and deltoid anterior.

    Methods: 30 participants, men (n=15) and women (n=15), performed two different protocols (T1 and T2) while the muscle activity was measured with surface EMG. Electrodes were placed on pectoralis major, triceps brachii and deltoid anterior. Maximum voluntary isometric contraction (MVIC) was performed prior to performing protocols in order to get reference values.

    Results: Pectoralis major and deltoid anterior activation was significantly higher when preexhausting triceps brachii before bench press compared to no PRE, but no significant increase was seen in triceps brachii (p=0.000, p=.0009 and p=0.405 respectively) MVIC expressed in percentages and mean values ± standard deviation during protocol T1 for pectoralis major 45.3(±12.4), triceps brachii 56.28(±15.9) and deltoid anterior 63.45(±31.4) and during protocol T2 pectoralis major 56.41(±18.4), triceps brachii 58.49(±20.07) and deltoid anterior 71.65(±42.7).

    Conclusion: These results suggest that pre-exhausting a synergist prior to a compound exercise may change the muscle activity in the involved muscles. This can be used in a practical sense to develop weak points in the muscles by changing the activation pattern in the muscles hence being able to target specific muscles better.

  • 31.
    Ahlgren, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Isacsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskors strategier för att förebygga postoperativ smärta2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Anestesisjuksköterskorna strävade efter att ge en individuell smärtbehandling till patienterna. Känslan som skapades vid det preoperativa mötet med patienten, typen av ingrepp, samt användandet av andra smärtbehandlingsmetoder påverkade planeringen av de intravenösa analgetikadoserna peroperativt. Genom att använda multimodal smärtbehandlingsmetod till patienter som opereras i generell anestesi skulle postoperativ smärta kunna förebyggas och bidra till minskat lidande för patienterna samt snabbare postoperativ återhämtning. Även vårdtiderna kan förkortas vilket kan leda till en samhällsekonomisk vinst.

     

     

  • 32.
    Ahlin, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bergström, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar vid palliativ vård-ett mångkulturellt perspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet. I resultatet finns många olika faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete av palliativa patienter i en mångkulturell vårdsituation. Resultatet delades upp i tre huvudkategorier:

    kulturell kommunikation, kulturell medvetenhet/kunskap och kulturella skillnader/behov. För att kunna ge patienter med annan kulturell bakgrund en palliativ omvårdnad med hög kvalitet behövs medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan om deras specifika behov. Utvidgad utbildning och diskussion behövs i ämnet och svenska empiriska studier som belyser dessa patienter och anhörigas behov. Det är nödvändigt att både den specialiserade palliativa vården och övrig vård tar del i både forskning och utbildning, eftersom palliativa patienter från andra kulturer finns inom de flesta specialiteter.

  • 33.
    Ahlin, Carola
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bengtsson, Irén
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Lisbeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientinformation vid en kranskärlsoperation2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation

  • 34.
    Ahlstav Mårtensson, Ulrica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erling Hasselqvist, Nann
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Differences in pain and nausea in children operated on by Tonsillectomy and Tonsillotomy: – A prospective follow-up study2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study was to evaluate the differences in postoperative pain, nausea and time of discharge in children 3-12 years old after undergoing Tonsillectomy (TE) or Tonsillotomy (TT) at the post anaesthetic care unit (PACU), children’s ward and at home.  Background: TE involves risk of bleeding, severe postoperative pain and nausea. TT is a less invasive method with lower risk of bleeding and postoperative pain and nausea according to performed studies. Method: A prospective, comparative follow-up study design. Eighty-seven children from December 2008 until April 2009 in the ages 3-12 undergoing TE or TT participated. Visual analogue scale (VAS) was used for children’s pain and nausea assessments. Result/Findings: Significantly fewer children operated on by the TT assessed postoperative pain ≥ 3 according to the VAS than children operated on by the TE in both the PACU and the children’s ward. A significant difference of postoperative nausea was only present during the care at the PACU and children’s ward with fewer TT children that assessed nausea VAS ≥ 3. The time of postoperative care was shorter among the TT children in both the PACU and the children’s ward. Postoperative pain and pain related difficulties in eating after discharge was significantly more present among the TE children compared to the TT children. Conclusion: The results of our study indicated that TT is a more favourable alternative than TE in children.

  • 35.
    Ahlstav Mårtensson, Ulrica
    et al.
    Halmstad Hospital, Halmstad, Sweden.
    Erling-Hasselqvist, Nann
    Halmstad Hospital, Halmstad, Sweden.
    Boström, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Differences in pain and nausea in children operated on by Tonsillectomy or Tonsillotomy – a prospective follow-up study2012Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 69, nr 4, s. 782-792Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the differences in postoperative pain, nausea and time of discharge in children 3–12 years old after Tonsillectomy or Tonsillotomy at the postanaesthetic care unit, children’s ward and at home. 

    Background: Tonsillectomy involves risk of bleeding, severe postoperative pain and nausea. Tonsillotomy is a less invasive method with lower risk of bleeding, postoperative pain and nausea according to previous studies.

    Design: A prospective, comparative follow-up study design.

    Method: From December 2008–April 2009 following parental agreement, 87 children in the ages 3–12 undergoing Tonsillectomy or Tonsillotomy participated. Visual analogue scale was used for children’s pain and nausea reports.

    Result: Significantly, fewer children operated on by the Tonsillotomy reported postoperative pain ‡ 3 according to the visual analogue scale than children operated on by the Tonsillectomy at the postanaesthetic care unit and the children’s ward. A statistically significant difference of postoperative nausea was only present during the care at the postanaesthetic care unit and children’s ward with fewer Tonsillotomy children reporting nausea ‡ 3. The time of postoperative care was shorter among the Tonsillotomy children in both the postanaesthetic care unit and the children’s ward. Postoperative pain and pain related difficulties in eating after discharge was significantly more present among the Tonsillectomy children compared with the Tonsillotomy children.

    Conclusion: The results of our study showed duration of postoperative pain and nausea in both groups, but indicated that Tonsillotomy is a more favourable alternative than Tonsillectomy in children. © 2012 Blackwell Publishing Ltd.

  • 36.
    Ahlstedt, Niklas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Miikman, Mia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med smärta2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta är det vanligaste symtomet för vilket människor söker vård. Trots ökad kunskap inom smärthantering fortsätter underbehandlad smärta vara ett problem. Att utstå smärta är en obehaglig upplevelse och sjuksköterskor har en betydande roll i smärtbehandlingen och ska lindra patienters lidande. Ibland kan sjuksköterskors stävan efter egen empowerment påverka deras omvårdnad av patienter med smärta negativt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors omvårdnad av patienter med smärta. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor i grunden hade en yrkesstolthet och en vilja att förmedla god omvårdnad till patienter med smärta och att deras handlande oftast utgick från detta. Ibland styrdes dock deras handlande av deras egna behov av att kuva sina egna känslor vilket kunde resultera i att patienterna fick sämre omvårdnad; de kunde rentav misstros eller bli ignorerade. Både sjuksköterskor och patienter upplever välbefinnande genom empowerment och smärtbehandlingen påverkas således positivt. Vården bör därför organiseras så att sjuksköterskor ges utökad möjlighet att utföra omvårdnad utifrån personcentrerad vård. Forskning rekommenderas angående bakomliggande orsaker till varför sjuksköterskor undervärderar patienters smärtupplevelse och hur sjuksköterskors uppfattning av sitt egna inflytande i smärtbehandlingen kan stärkas så att patienter inte blir lidande. 

  • 37.
    Ahlstrand, Joacim
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Smärtlindring vid militära aktioner2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I de militära konflikthärdar som finns på ett flertal platser runt om vår värld är det oundvikligt att människor blir skadade och följaktligen uppleva smärta. Som sjuksköterska i fält är det av vikt att känna till vilka metoder som finns tillgängliga för att lindra detta lidande dels för att underlätta för den skadade soldaten i stunden och dels för att i positiv riktning även minska riskerna för att andra smärtrelaterade syndrom skall få fotfäste. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder för smärtlindring av skadade vid militära aktioner prehospitalt och på militärt sjukhus. Metoden som användes var litteraturstudie där sju artiklars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: smärtlindring med fentanyl, smärtlindring med ketamin och smärtlindring med kontinuerlig perifer nervblockad. Fortsatt forskning skulle kunna vara inriktad på ytterligare preparat samt förenklad administrering men också på vilket sätt sjuksköterskans förhållningssätt till patienten och dess traumatiska situation kan påverka smärtupplevelsen.

  • 38.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Danielson, Ella
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Living with major depression: experiences from families' perspectives2009Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 23, nr 2, s. 309-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the ways of living with major depression in families. Seven families with an adult member who suffered major depression participated, in all 18 participants. Data were collected from seven narrative group interviews, one with each family. A qualitative thematic content analysis was used and the text was coded according to its content and further interpreted into themes. Findings consist of five themes: 'Being forced to relinquish control of everyday life'; during depression the family members lost their energy and could not manage everyday life. 'Uncertainty and instability are affecting life'; everyday life in the families was unstable and emotions influenced the atmosphere. 'Living on the edge of the community': the families periodically lived in seclusion. 'Everyday life becomes hard'; everyday life was demanding for everyone in the family and the responsibility shifted between family members. 'Despite everything a way out can be found'; the families as a unit as well as individually had their own ways of coping and finding some kind of satisfaction within the bounds of possibility. The families' experiences were demanding. Children were aware of their parent's depression and were involved in managing everyday life and emotionally affected by the situation. This legitimates the need for nurses and other healthcare professionals to have a family's perspective on the whole situation and to include partners as well as children and take their experiences seriously when supporting and guiding a family. It is important to develop strategies which in particular include children in the planning, provision and receiving of care as well as unburden them with the responsibility. It is also important to support the family in their own coping strategies with a major depressive episode.

  • 39.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    University of Gothenburg.
    Skärsäter, Ingela
    University of Gothenburg.
    Danielson, Ella
    University of Gothenburg.
    Major depression in a family: What happens and how to manage - a case study2007Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 28, nr 7, s. 691-706Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Major depression challenges the ways of living for both individuals and families. The aim of this study was to describe what happens and how to manage major depression in a family. The case in this paper is a family with a mother who is suffering major depression and her son and daughter. Narrative interviews and qualitative content analysis were conducted. The findings revealed six themes: "a stealthy intruder," "moving slowly to helplessness," "saving the situation," "protecting oneself and others," "conveying things that are beyond words," and the "dispersal of shadows." These themes elucidated the family members' varying views of depression and the unique ways they managed the situation.

  • 40.
    Ahlström, Britt Hedman
    et al.
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Danielson, Ella
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    The meaning of major depression in family life: the viewpoint of the ill parent2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 1-2, s. 284-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVE: The aim was to elucidate the meaning of major depression in family life from the viewpoint of an ill parent. Background. Major depression according to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders is common and may appear repeatedly over several years, and affects family life. Depression in parents has a negative impact on family function and children's health; however, studies regarding the deeper understanding of major depression in family life are lacking.

    DESIGN: A qualitative explorative study using narrative interviews with eight parents who were identified with major depression.

    METHODS: A phenomenological-hermeneutic method of interpretation was used for analysing interview texts and included naïve understanding, a structural analysis where text was divided into meaning units, which were condensed and abstracted, and finally a comprehensive understanding.

    RESULT: Two themes were extracted: 'to be afflicted in an almost unmanageable situation' with sub-themes 'feeling hopelessly bad', 'being worthless', 'being unsatisfied' and the theme 'to reconcile oneself to the situation' with sub-themes 'being active', 'being satisfied' and 'maintaining parenthood'.

    CONCLUSION: Comprehensive understanding revealed the parents' simultaneous suffering and dignity in family life; suffering with serious lack of well-being and health, destroyed self-confidence and unhappiness, and dignity with strength, confidence and joy in children. The movement between suffering and dignity complicated family life. Dignity was threatened by the awareness that suffering in major depression was recurrent. Dignity had to be repeatedly restored for self and the family, and family dignity has to be restored before others outside the family circle.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A deeper understanding of the meaning of major depression in family life is helpful and for healthcare professionals to prevent individual and family suffering by assisting and preserving dignity.

  • 41.
    Ahmadi, Nasser S.
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Månsson, Jörgen
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindblad, Ulf
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Breathlessness in everyday life from a patient perspective: A qualitative study using diaries2014Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 12, nr 3, s. 189-194Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Breathlessness is a subjective symptom, which makes it difficult to define and understand. The aim of the present study was to illuminate how patients suffering from breathlessness experience their everyday life. Method: The study was a qualitative study, and the focus of the analysis was the patients' descriptions of their experiences of breathlessness using a diary with two unstructured questions for a period of 7 consecutive days. Sixteen participants: 7 men, mean age 65 ± 7 (range 55-73 years old), and 9 women, mean age 65 ± 9 (range 50-72 years old) participated in the study. Results: Two themes emerged from the analysis: 1) Impaired quality of life and 2) symptom tolerance and adaptation. The theme "impaired quality of life" included the categories limited physical ability, psychological burdens, and social life barriers. The theme "symptom tolerance and adaptation" included importance of health care, social support, hobbies and leisure activities, and coping strategies. Significance of results: The findings in our study showed that patients, in spite of considerable difficulties with shortness of breath, found relief in several types of activities, in addition to drug therapy. The result indicates that the "biopsychosocial model" is an appealing approach that should be discussed further to gain a better understanding of breathlessness. Copyright © Cambridge University Press 2013.

  • 42.
    Ahnfelt, Camilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wolmestam, Malena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktsköterskans strategier för att stärka egenvård hos personer med hjärtsvikt i hemmet: En integrativ litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen i Sverige ökar dramatiskt medans resurser minskar. Hjärtsvikt är en av Sveriges främsta folksjukdomar och en vanlig orsak till vårdkontakt och sjukhusvistelse för äldre personer. Symtom vid hjärtsvikt kan vara påfrestande och påverkar livskvalitén negativt för både patienter och närstående. Många äldre personer med hjärtsvikt bor kvar hemma och är i behov av stöd för att kunna hantera sin sjukdom och minska återinläggningar. Syftet med litteraturstudien är att beskriva distriktssköterskans strategier för att stärka egenvård hos patienter med hjärtsvikt i hemsjukvård. Metoden är en integrativ litteraturstudie där 19 artiklar av både kvalitativa och kvantitativa metoder ingår. Resultatet visar på fyra kategorier som tar upp strategier vilka distriktssköterskan kan tillämpa för att stärka egenvården hos patienter med hjärtsvikt; grundläggande förutsättningar för distriktssköterskan, vikten av att utgå från patientens situation och behov, att arbeta med mål och uppföljning samt erbjuda utbildning och kunskap. De grundläggande förutsättningarna handlar främst om distriktsköterskans specialistutbildning och att erfarenhet har stor betydelse i arbetet med egenvård. Andra strategier som framkommer är att se varje individ, arbeta med delaktighet, involvera anhöriga och individanpassa utbildning samt följa upp. Det finns ingen generell strategi att stärka egenvården som fungerar på alla. Distriktssköterskans kompetens är nödvändig i arbetet med att ge individuellt stöd som stärker egenvård.

  • 43.
    Aili, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andreasson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Träff, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av familjecentrerad enkelrumsvård på neonatalavdelning: - En intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård.

    I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera.

  • 44.
    Aili, K.
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden & FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Andersson, M.
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Bergman, S.
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Sleep problems and fatigue as a predictor for the onset of chronic widespread pain over a 5- and 18-year perspective: a 20-year prospective study2018Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, nr Suppl. 2, s. 87-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: If localised pain represent one end of a pain spectra, with overall better general health, chronic widespread pain (CWP) and fibromyalgia represent the other end of the spectra with worse general health and more comorbidities with other somatic diseases and mental illness. Sleep problems and fatigue are common among individuals reporting CWP and previous research indicate that sleep problems may be an important predictor for pain prognosis.

    Objectives: The aim of this population-based study was to investigate if sleep problems and fatigue predict the onset of CWP 5 and 18 years later.

    Methods: In order to get more stable baseline classifications of CWP, a wash-out period was used, including only individuals who had not reported CWP (according to ACR 1990 criteria for fibromyalgia) at baseline (−98) and three years prior baseline (−95). In all, data from 1249 individuals entered the analyses for the 5 year follow-up (−03) and 791 entered for the 18 year follow-up (−16). Four parameters related to sleep (difficulties initiating sleep, maintaining sleep, early morning awakening and non-restorative sleep), and one parameter related to fatigue (SF-36 vitality scale) were investigated as predictors for CWP. Binary logistic regression analysis were used for analyses.

    Results: All investigated parameters predicted the onset of CWP five years later (problems with initiating sleep (OR 1.91; 1.16–3.14), maintaining sleep (OR 1.85; 1.14–3.01), early awakening (OR 2.0; 1.37–3.75), non-restorative sleep (OR 2.27; 1.37–3.75) and fatigue (OR 3.70; 1.76–7.84)) in a model adjusted for age, gender, socio-economy and mental health. All parameters except problems with early awakening predicted the onset of CWP also 18 years later. In all, 785 individuals did not report any of the sleeping problems at baseline (fatigue not included), 268 reported one of the problems, 167 two, 128 three and 117 subjects reported to have all four sleep problems. Reporting all four sleep problems was significantly associated with CWP at follow-up at both time points when adjusting for age, gender, socio economy and mental health (OR 4.00; 2.03–7.91 and OR 3.95; 1.90–8.20); adjusting for age, gender, socio economy and number of pain regions (OR 2.94; 1.48–5.82 and OR 2.65; 1.24–5.64) and in a model adjusting for age, gender, socio economy and pain severity (OR 2.97;1.53–5.76; and OR 3.02;1.47–6.21) for the 5 year and 18 year follow-up respectively, compared to not reporting any of the sleep problems at baseline.

    Conclusions: Both sleeping problems and fatigue predicts the onset of CWP 5- and 18 years later. The results highlight the importance of the assessment of sleep quality in the clinic.

  • 45.
    Aili, Katarina
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden & FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Andersson, Maria
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Department of Public Health and Community Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Sleep problems and fatigue as a predictor for the onset of chronic widespread painover a 5- and 18-year perspective: a 20-year prospective study2018Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, s. 87-87, artikel-id OP0072Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: If localised pain represent one end of a pain spectra, with overall better general health, chronic widespread pain (CWP) and fibromyalgia represent the other end of the spectra with worse general health and more comorbidities with other somatic diseases and mental illness. Sleep problems and fatigue are common among individuals reporting CWP and previous research indicate that sleep problems may be an important predictor for pain prognosis.

    Objectives: The aim of this population-based study was to investigate if sleep problems and fatigue predict the onset of CWP 5 and 18 years later.

    Methods: In order to get more stable baseline classifications of CWP, a wash-out period was used, including only individuals who had not reported CWP (according to ACR 1990 criteria for fibromyalgia) at baseline (−98) and three years prior baseline (−95). In all, data from 1249 individuals entered the analyses for the 5 year follow-up (−03) and 791 entered for the 18 year follow-up (−16). Four parameters related to sleep (difficulties initiating sleep, maintaining sleep, early morning awakening and non-restorative sleep), and one parameter related to fatigue (SF-36 vitality scale) were investigated as predictors for CWP. Binary logistic regression analysis were used for analyses.

    Results: All investigated parameters predicted the onset of CWP five years later (problems with initiating sleep (OR 1.91; 1.16–3.14), maintaining sleep (OR 1.85; 1.14–3.01), early awakening (OR 2.0; 1.37–3.75), non-restorative sleep (OR 2.27; 1.37–3.75) and fatigue (OR 3.70; 1.76–7.84)) in a model adjusted for age, gender, socio-economy and mental health. All parameters except problems with early awakening predicted the onset of CWP also 18 years later. In all, 785 individuals did not report any of the sleeping problems at baseline (fatigue not included), 268 reported one of the problems, 167 two, 128 three and 117 subjects reported to have all four sleep problems. Reporting all four sleep problems was significantly associated with CWP at follow-up at both time points when adjusting for age, gender, socio economy and mental health (OR 4.00; 2.03–7.91 and OR 3.95; 1.90–8.20); adjusting for age, gender, socio economy and number of pain regions (OR 2.94; 1.48–5.82 and OR 2.65; 1.24–5.64) and in a model adjusting for age, gender, socio economy and pain severity (OR 2.97;1.53–5.76; and OR 3.02;1.47–6.21) for the 5 year and 18 year follow-up respectively, compared to not reporting any of the sleep problems at baseline.

    Conclusions: Both sleeping problems and fatigue predicts the onset of CWP 5- and 18 years later. The results highlight the importance of the assessment of sleep quality in the clinic.

  • 46.
    Aili, Katarina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott. Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Andersson, Maria
    Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Lunds Universitet, Lund, Sweden.
    Bremander, Ann
    Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Lunds Universitet, Lund, Sweden & University of Southern Denmark, Odense, Denmark & Syddansk Universitet, Graasten, Danmark.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Spenshult Research and Development Center, FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sleep problems and fatigue as predictorsfor the onset of chronic widespread painover a 5- and 18-year perspective2018Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 19, nr 1, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Previous research suggests that sleep problems may be an important predictor for chronic widespread pain (CWP). With this study we investigated both sleep problems and fatigue as predictors for the onset of CWP over a 5-year and an 18-year perspective in a population free from CWP at baseline.

    Methods: To get a more stable classification of CWP, we used a wash-out period, including only individuals who had not reported CWP at baseline (1998) and three years prior baseline (1995). In all, data from 1249 individuals entered the analyses for the 5-year follow-up and 791 entered for the 18-year follow-up. Difficulties initiating sleep, maintaining sleep, early morning awakening, non-restorative sleep and fatigue were investigated as predictors separately and simultaneously in binary logistic regression analyses.

    Results: The results showed that problems with initiating sleep, maintaining sleep, early awakening and non-restorative sleep predicted the onset of CWP over a 5-year (OR 1.85 to OR 2.27) and 18-year (OR 1.54 to OR 2.25) perspective irrespective of mental health (assessed by SF-36) at baseline. Also fatigue predicted the onset of CWP over the two-time perspectives (OR 3.70 and OR 2.36 respectively) when adjusting for mental health. Overall the effect of the sleep problems and fatigue on new onset CWP (over a 5-year perspective) was somewhat attenuated when adjusting for pain at baseline but remained significant for problems with early awakening, non-restorative sleep and fatigue. Problems with maintaining sleep predicted CWP 18 years later irrespective of mental health and number of pain regions (OR 1.72). Reporting simultaneous problems with all four aspects of sleep was associated with the onset of CWP over a five-year and 18-yearperspective, irrespective of age, gender, socio economy, mental health and pain at baseline. Sleep problems and fatigue predicted the onset of CWP five years later irrespective of each other.

    Conclusion: Sleep problems and fatigue were both important predictors for the onset of CWP over a five-year perspective. Sleep problems was a stronger predictor in a longer time-perspective. The results highlight the importance of the assessment of sleep quality and fatigue in the clinic. © The Author(s). 2018

  • 47.
    Aili, Katarina
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden & Lund University, Lund, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). FoU Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Women’s experiences of coping with chronic widespread pain: – a qualitative study2018Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 77, s. 1815-1815, artikel-id FRI10737-HPRArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Approximately ten percent of the population report chronic widespread pain (CWP), the condition is more common among women than men. For most people, the pain interferes with many aspects of every-day life and implies large consequences. However, the group reporting CWP is heterogeneous and there is a need for better understanding of the different strategies used for coping with pain in every-day life.

    Objectives: The purpose of this study was to describe women’s experiences of how to cope with CWP.

    Methods: The study had a descriptive design with a qualitative content analysis approach. Individual interviews were conducted with 19 women, 31–66 of age, who had reported CWP in a survey 2016. CWP was defined according to the 1990 ACR criteria for fibromyalgia. To be considered chronic, the pain should have persisted for more than three months during the last 12 months. A manifest qualitative content analysis was used to analyze the main question “How do you cope with your chronic widespread pain?” The analysis resulted in four categories.

    Results: Women described their coping with CWP in four different ways; to take control, to continue as usual, to follow instructions and to rest. To take control meant to make deliberate decisions to handle everyday day life. It also meant to take care of oneself, to think positive and to exercise at an adequate level. To continue as usual meant not to listen to body signals and either to ignore or accept the pain. To follow instructions meant listening to the health professionals and following advices, but without taking any part of the responsibility for the treatment outcome. To rest meant to perceive an unreasonable need for recovery, to resign and let the pain set the terms for the daily living.

    Conclusions: Women expressed different ways of coping with CWP including both active and passive strategies. The coping strategies included two dimensions, where one ranged from actively taking control over the pain, to passively following instructions and the other from actively continue as usual by either accepting or ignoring the pain to passively rest and being mastered by pain.

  • 48.
    Akerö, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Zetterström, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Inblick i en annan livsvärld: Att belysa omvårdnadsåtgärder vid positiva symtom hos patienter med schizofreni.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Schizofreni är en komplex sjukdom som inbegriper positiva symtom, exempelvis hörselhallucinationer och vanföreställningar. Symtombilden innebär att patienterna kan vara svåra för sjuksköterskan att nå fram till. Sjukdomen innebär för patienten utanförskap och stigmatisering, även en förhöjd suicidrisk. Personer med schizofreni har uppvisat bristande följsamhet i läkemedelsbehandlingen, något som i sin tur kan påverka omvårdnaden negativt. Tidigare forskning visar att det finns ett behov av ökad kunskap för att kunna uppnå bättre effekt av behandlingen av dessa patienter. Därför blev syftet med denna litteraturstudie att belysa omvårdnadsåtgärder vid positiva symtom hos patienter med schizofreni. Artiklar söktes i fyra databaser och ledde till i 18 resultatartiklar. Resultatet av studien visade att individanpassad vård med patientens livsvärld i fokus är grundläggande för att kunna nå patienten, och på så sätt identifiera vilka omvårdnadsåtgärder som är gynnsamma för patienten. Patienter med positiva symtom behöver stöd från sjuksköterskan att hitta copingstrategier för att kunna hantera dessa. Med stöd av denna litteraturstudie kan sjuksköterskan stödja patienter att finna dessa copingstrategier. Beteenden som anses vara destruktiva är inte nödvändigtvis alltid av ondo, de kan även fungera som en copingstrategi för patienter med positiva symtom.

  • 49.
    Aksel Jacobsen, Freja
    et al.
    University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark & Novo Nordisk A/S, Bagsværd, Denmark.
    Scherer, Alexander N.
    Yale University School of Medicine, New Haven, CT, USA.
    Mouritsen, Jeppe
    University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark & Novozymes A/S, Bagsværd, Denmark.
    Bragadóttir, Hera
    University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark & Xelia Pharmaceuticals A/S, Copenhagen, Denmark.
    Bäckström, B. Thomas
    Novo Nordisk A/S, Måløv, Denmark & BTB Pharma, Malmö, Sweden.
    Sardar, Samra
    University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Holmberg, Dan
    Lund University, Malmö, Sweden.
    Koleske, Anthony J.
    Yale University School of Medicine, New Haven, CT, USA.
    Andersson, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    A Role for the Non-Receptor Tyrosine Kinase Abl2/Arg in Experimental Neuroinflammation2018Ingår i: Journal of Neuroimmune Pharmacology, ISSN 1557-1890, E-ISSN 1557-1904, Vol. 13, nr 2, s. 265-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Multiple sclerosis is a neuroinflammatory degenerative disease, caused by activated immune cells infiltrating the CNS. The disease etiology involves both genetic and environmental factors. The mouse genetic locus, Eae27, linked to disease development in the experimental autoimmune encephalomyelitis (EAE) model for multiple sclerosis, was studied in order to identify contributing disease susceptibility factors and potential drug targets for multiple sclerosis. Studies of an Eae27 congenic mouse strain, revealed that genetic variation within Eae27 influences EAE development. The Abl2 gene, encoding the non-receptor tyrosine kinase Arg, is located in the 4,1 megabase pair long Eae27 region. The Arg protein plays an important role in cellular regulation and is, in addition, involved in signaling through the B- and T-cell receptors, important for the autoimmune response. The presence of a single nucleotide polymorphism causing an amino acid change in a near actin-interacting domain of Arg, in addition to altered lymphocyte activation in the congenic mice upon immunization with myelin antigen, makes Abl2/Arg a candidate gene for EAE. Here we demonstrate that the non-synonymous SNP does not change Arg’s binding affinity for F-actin but suggest a role for Abl kinases in CNS inflammation pathogenesis by showing that pharmacological inhibition of Abl kinases ameliorates EAE, but not experimental arthritis. © 2018 The Author(s)

  • 50.
    Al Zahed, Mariam
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mårtensson, Amanda Louise Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bemötandet av patienter med psykisk ohälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

1234567 1 - 50 av 2584
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf