hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Domeij Hilliges, Isak
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Stendahl, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Ocean acidification effects on marine organisms: a study of Littorina littorea and Balanus improvisus 2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The world’s oceans are becoming more acid in a process called ocean acidification. The pH of the ocean have already decreased by 0.1 units from pre-industrial time until today. Scientists predict that by the year of 2100 the pH will decrease by as much as 0.4 units. This is a big potential problem to many marine species, because they have developed in such a stable environment that has not changed for millions of years. It is difficult to predict how they might be affected by such a decrease in pH during a relatively short time period. Several studies have been made on marine species exposed to decreased pH-levels, the results showed changes in their physiology but it is hard to predict how these changes will affect the organism in a long-term scale and if this might change ecosystem dynamics. Our study measured the activity of Littorina littorea and Balanus improvisus when exposed to lower pH, the results of our study showed an increase in activity for the lower pH (pH 6.0-7.5) when compared to the control (~pH8). The area of ocean acidification is a field that requires further studies to fully understand its effects on the marine ecosystems and the species within it.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ocean acidification effects on marine organisms: a study of Littorina littorea and Balanus improvisus
  • 2. Fleischer, Siegfried
    et al.
    Bauhn, Lovisa
    Fors, Patrik
    En kolsänka med syrebildning på köpet2014Ingår i: Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift, ISSN 1650-0725, nr 4, s. 24-24Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Hansson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Ekologi och miljövetenskap.
    Does the wolf (Canis lupus) affect presence of the red fox (Vulpes vulpes) in Sweden?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vargen (Canis lupus) har ökat stadigt i Sverige under de senaste decennierna. Vargens återkomst och dess påverkan på det svenska djurlivet studeras idag i stor utsträckning, och frågor har uppstått om vargen som toppredator kan komma att orsaka trofiska kaskader i ekosystemet, vilket har observerats i nationalparker i USA. Rödräven (Vulpes vulpes) har i Sverige visat sig dra stor nytta utav vargens återkomst genom den ökade mängden kadaver som vargen lämnar, vilket är en särskilt viktig födokälla under våren.

    Syftet med denna studie var att undersöka om närvaro av varg påverkar förekomst av rödräv. Rävspår räknades i 182 vilttrianglar i Örebro och Värmlands län under åren 2001-2003. Vilttrianglarna klassificerades med avseende på mängd jordbruksmark, avstånd till vargrevir och ålder på vargrevir. Effekt av varg på rävförekomst analyserades genom att jämföra rävspår med distans till vargrevir och hur länge det funnits varg i området samt rävspår i relation till mängd jordbruksmark. Studien kunde inte påvisa någon effekt av vargförekomst på räv.  Resultaten indikerar på att habitatet var nyckelfaktorn för rävförekomst istället för närvaro av varg. I och med att vargstammen ökar stadigt i Sverige är det dock av intresse med fortsatta studier i ämnet då vargen kan komma att spela en större roll i ekosystemet i framtiden.

  • 4.
    Lundström, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet.
    Investigating fin whale (Balaenoptera physalus) sightings in Skjálfandi Bay, Iceland, and potential migratory movements through photo-identification2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Foto-identifiering har visat sig vara ett användbart verktyg för att studera migration men även livshistoria hos många stora valar. Tyvärr är fotoidentifiering inte lika etablerat och vanligt när det gäller det näst största djuret vår jord, sillvalen (Balaenoptera physalus). Trots valens massiva storlek finns det en stor kunskapsbrist kring dess migrationsmönster, de geografiska och tidsmässiga platserna för övervintring och individuellt säsongsutbrednings-område bland annat. Denna studie syftade till att undersöka när sillvalarna normalt kommer till Skjálfandi Bay, Island, och om de migrerar mellan Skjálfandi Bay och Irland, med hjälp av foto-identifiering. Resultaten visade delvis att sillvalarna oftast besöker Skjálfandi Bay i mars och april, vilket kan vara kopplat till att stimfiskar såsom lodda (Mallotus villosus) kommer dit tidig vår, och att besökssiffrorna inte har ändrats mycket över åren vilket tyder på att sillvalarna kommer fortsätta komma till Skjálfandi Bay. En möjlig matching hittades mellan en identifierad sillval i Skjálfandi Bay och en identifierad sillval i irländska vatten, vilket tyder på men inte bekräftar migration mellan de två platserna. På grund av det typiska sillvalbeteendet och derasliknande ryggfenor samt det opålitliga vädret som en faktor, diskuterades fotoidentifieringssystemet och förbättringar föreslogs. Ett mer etablerat fotoidentifieringssystem hade kunnat inkludera fotoidentifieringskataloger med bilder på sillvalar från ovan sida och från båda sidor. Däremot behöver fotoidentifieringsmetoderna vidare undersökning för ytterligare förbättringar och för att hitta det bästa sättet att identifiera och fotografera sillvalar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Madjidian, Josefin A.
    et al.
    Plant Protection Biology, Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden.
    Karlsson Green, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    A reply to Perry & Rowe: costs in sexual conflict research2012Ingår i: Animal Behaviour, ISSN 0003-3472, E-ISSN 1095-8282, Vol. 83, nr 4, s. E14-E16Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf