Förskolan är idag en arena för språklig mångfald. Studiens syfte var därför att redogöra för

vad pedagogerna talar om i relation till sitt arbete med modersmål. Arbetet tar avstamp i ett

socialkonstruktivistiskt perspektiv och resultatet analyseras utifrån socialkonstruktivismen.

Anledningen till att lyfta modersmål i förskolan är att forskning, skollagen och styrdokument

visar att ett arbete med modersmål skall utföras. Studiens forskningsfrågor utgick från att söka

svar på vilken vetskap som florerar, vilken kunskap som förmedlas samt vilka förutsättningar

som skapas för att kunna uppnå de riktlinjer skollag och styrdokument beskriver gällande

modersmålsarbetet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer som utfördes med

verksamma pedagoger inom förskolan. Studiens resultat visade en rådande ovetskap kring

vilka språk som barngruppen företräder samt en kunskapsbrist då pedagogerna inte upplevde

sig ha tillräckligt med kunskap gällande modersmål samt att det rådde delade meningar kring

hur pedagogerna praktiskt skapade förutsättningar som stöd i arbetet. Slutsatsen blir att de

verksamma pedagogerna i studien förmedlar en stark önskan om kunskapsutveckling inom

arbetet med modersmål i förskolan, de förmedlar även att det praktiska arbetet till största del

handlar om uppmuntran. Studiens didaktiska implikationer visade att pedagogerna bör

reflektera över modersmålsarbetet samt utföra kartläggningar över vilka behov som

representeras i barngruppen samt tillvarata de kunskaper som finns inom avdelningarna dvs.

det kollegiala lärandet.

Nyckelord: Modersmål, modersmålsstöd, språkutveckling, pedagoger, förskola,

socialkonstruktivism