Uppsatsen är utförd på en av Sveriges institutioner som inom slutenvården behandlar pojkar, 15-21 år, dömda till tvångsvård med stöd av lagen om vård av unga, LVU eller lagen om sluten ungdomsvård, LSU. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur behandlingen genom slutenvården sker. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie genom strukturerad djupintervju med behandlingspersonal på institutionen. Intervjun baseras på tidigare forskning som behandlar brottslig identitet, registerdata- mönster i tvångsvården, uppkomst och behandling av destruktivt beteende och ADAD- ett kartläggnings instrument. Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har haft en problematisk uppväxt präglad av utanförskap som medför dålig självkänsla och inte sällan missbruk samt kriminalitet. Personalens uppgift blir att motivera och stärka individen till självmakt för att återintegreras till samhällsramen. Analysen av resultatet är gjord utifrån ett sociologiskt perspektiv där vi utgått ifrån Etablerade och outsiders, Microsociologi och Empowerment. Den visar att stigmatiseringen förstärker den unges destruktivitet. Ankomsten till institutionen präglas av skam och det är nödvändigt för den unge att den blir hanterbar. Detta görs genom den anknytningen den unge får till personalen som medför tillit och ökad motivation vilket är nödvändigt för att skapa egenmakt.   

The essay is completed at one of Sweden's institutions in inpatient treat boys, 15-21 years old, sentenced to compulsory treatment under the “Act on the Care of Young Persons”, LVU or “Act of youth custody”, LSU. The purpose of the study is to increase understanding of how the treatment is inpatient care. The survey is based on a qualitative study through  interview with the treatment staff at the institution. The interview is based on previous research that deals with criminal identity, registerdata- patterns in compulsory care, development and treatment of destructive behavior and ADAD- a investigative instrument. The results show that the majority of young people have had a difficult childhood marked by alienation, that causes low self-esteem and often abuse, and crime. The staff's task will be to motivate and strengthen the individual to himself and give him the power to re-integrate into society framework. The analysis of the results is made from a sociological perspective where we started from the Established and the outsiders, Micro Sociology and Empowerment. It shows that the stigma amplifies the youngster's destruction. The arrival at the department is characterized by shame and it is necessary for the youngsters that it becomes manageable. This is done through the connection  the youngsters have to the staff that brings confidence and motivation, which is necessary to create empowerment.