Hästgödsel som substrat för biogasproduktion undersöktes i tre rötningsförsök. Resultaten från dessa tillsammans med olika strömedels för- och nackdelar, transportlogistik för gödseln och ekonomiska överväganden har bedömts med syfte att kunna presentera en helhetslösning för hästägare och hästföretag.

Rötningsförsöken visade att hästgödsel kan samrötas med nöt-, svin-och hönsgödsel med godtagbar metanproduktion. Svingödsel har ett högt näringsinnehåll (framförallt kväve) som kompletterar den näringsfattiga hästgödseln på ett bra sätt samtidigt som den är mer flytande och därmed gör hästgödseln mer pumpbar. Både torv och halmpellets kan användas som strömedel med godtagbar metanproduktion. Kväveinnehållet blir lägre och kol-kvävekvoten högre med torv jämfört med halmpellets men halmpellets har praktiska och ekonomiska fördelar framför torv. Färsk hästgödsel producerade mer metan med torv än med halmpellets, men efter lagring i en månad producerade hästgödseln med halmpellets mer metan än torvgödseln. Lagring i två månader var däremot negativt för metanproduktionen från båda hästgödsel/strömedel kombinationerna.

Sammantaget leder resultaten till en möjlig modell för hästgödselns utnyttjande för biogasproduktion innefattande samrötningssubstrat, strömedel, lagring, transport och ekonomi som kan rekommenderas för hästnäringen.

Flera miljömässiga fördelar med en ökad biogasrötning av hästgödsel kan lyftas fram. Produktion av ett förnybart bränsle, minskade klimatgasutsläpp och näringsförluster samt ett bättre kretsloppstänkande är några uppenbara sådana.

Rapporten ser stora möjligheter för utnyttjande av denna potential men pekar också på behovet av mer forskning och utveckling inom området.