The purpose of this study was to investigate two ice hockey players’ relationships with coaches and teammates in the junior-to-senior transition. Several theoretical frameworks were used to plan and carry out the study (Jowett, 2007; Lundell-Olsson & Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman & Lavallee, 2004). Narrative interviews were conducted with two male elite ice hockey players. The narrative oriented inquiry model was used for guiding the data analysis. The results of the study showed peer climate in the junior team (in the preparation transition phase) to be more important than relationships with coaches. During the orientation phase in the senior team a good welcome from coaches and senior peers was a key for successful adaptation. In the further adaptation and stabilization phases the players earned a trust from coaches and teammates due to their increasing contribution to the team. Strategies to optimize the relationships included; the players’ humble profile, taking more “space” gradually and working hard. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. Suggestions for future research and practical implications are given.

Studiens syfte var att undersöka ishockeyspelares relationer med tränare och lagkamrater i junior- till senior övergången. Flera teoretiska ramverk användes för att planera och genomföra studien (Jowett, 2007; Lundell-Olsson & Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman & Lavallee, 2004). Narrativa intervjuer genomfördes med två stycken manliga ishockeyspelare på elitnivå. Den narrative oriented inquiry modellen användes för guidning och data analys. Resultatet av studien visar att lagsammanhållningen i junior laget (i förberedelse fasen) var viktigare än relationerna med tränarna. Under orienteringsfasen i senior laget var ett varmt välkommande viktigt från tränare och lagkamrater för framgångsrik anpassning. Vidare i anpassnings- och stabiliseringsfasen bidrog spelarna med bra prestationer till laget vilket ledde till ökad tillit från tränare och lagkamrater. Strategier för att förbättra relationer inkluderade: ödmjuk inställning, gradvis ta mer utrymme i laget samt arbeta hårt. Resultaten diskuterades i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning. Förslag på framtida forskning och praktiska implikationer ges.