Innehållet i denna antologi bygger på studier som medarbetarna genomfört i olika sammanhang. I tre av fallen är det erfarenheter från genomförda doktorsavhandlingar som ligger till grund för respektive kapitel, i ett par fall är det pågående avhandlingsprojekt och i övriga fall andra projekt som rör politik och kommunikation. Som en röd tråd går tanken att de budskap som kommuniceras till oss som medborgare inte är neutrala och objektiva utan präglas av sändarna och andra involverade aktörer – alla budskap är mer eller mindre vinklade. Som mottagare är vi också präglade av den sociala och kulturella situation vi befinner oss i när vi tolkar de budskap som möter oss.I det inledande kapitlet fokuserar författaren på centrala begrepp som återkommer i antologin – politik, kommunikation och demokrati – och på några användbara samhällsvetenskapliga analysmodeller. Därefter följer kapitel om dels vetenskapens roll som politisk kommunikation, dels hur retoriken används över tid i politiska sammanhang. Att musik också är ett uttryckssätt och en kanal för politisk kommunikation visar en av författarna genom exempel från 1970-talspunken.I en andra del i antologin behandlas massmediernas roll ur olika perspektiv. Ett par kapitel behandlar medialiseringen av politiken respektive utvecklingen av sociala medier. Är medierna oberoende informationsförmedlare eller opinionsbildande aktörer? Vilken betydelse har internet i ett demokratiskt perspektiv? Viken roll spelar egentligen medierna i politiken? I ett kapitel redovisas morgontidningars publicering i ett genusperspektiv och i ett annat kapitel press- och tryckfriheten i Sverige under andra världskriget.Den tredje delen i antologin har såväl ett internationellt som ett nationellt perspektiv på genomförande av politiska processer. I ett kapitel diskuterar författaren tankesmedjornas roll i amerikansk politik. Därefter får vi inblick i vilket handlingsutrymme olika aktörer har i genomförandet av projekt finansierade av Europeiska socialfonden. I ett avslutande kapitel analyseras kommunikationen i ett styrelserum – uppfattar de förtroendevalda i ett kommunalt bostadsföretag sig som politiker eller som företagare?