Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.

Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet. Flexibilitet i tid, studietakt och plats gör det svårt att hitta gruppmedlemmar att lära tillsammans med.

Syftet med studien är att ta reda på om eleverna upplever att det finns ett behov av flexibla studieformer och hur deras behov i så fall ser ut.

Resultatet visar att de matematikstuderande inte har så stort behov av flexibilitet i tid och rum och den flexibilitet som ändå efterfrågas beror till stor del på schemakrockar och administrativa regler för antagning. Eleverna deltar i stor utsträckning på förplanerade schemalagda pass och majoriteten har studieperiod mellan augusti och december. De undervisningspass som erbjudits för att kunna arbeta med individualiserade planer har av majoriteten inte utnyttjats. Eleverna efterfrågar istället möjlighet att delta i gruppundervisning och tillsammans med andra få möjlighet att förstå matematikbegrepp, metoder och hur man kommunicerar matematiken vilket stöds av pedagogisk forskning.