Som en följd av Brömsebrofreden mellan Sverige och Danmark 1645 övergick östersjöns största ö, Gotland, i svensk ägo. Mellan två riken är en undersökning av hur övergången upplevdes "underifrån". Hur den påverkade de gotländska böndernas vardagspolitiska handlingsmönster och föreställningsvärldar. Undersökningens huvudresultat är att den statliga integrationspolitiken löste upp gamla maktstrukturer i bondesamhället och gjorde fler grupper och individer delaktiga i interaktionen med staten. De gotländska bönderna hade också, delvis som en följd av försvenskningspolitiken, tillägnat sig en dansk riksidentitet.

Under the peace treaty of Brömsebro in 1645 the largest island of the Baltic Sea, Gotland, became a part of the Swedish Kingdom. Until then it had been under Danish control, and since the late fifteenth century the Danish authorities had pursued the economic, judicial, administra-tive and ecclesiastical incorporation of the island. This policy was continued, and its scope wide-ned, by the Swedish state after 1645 Both Danish and Swedish approaches to incorporation involved bureaucratization, including the regulation of the local administration, and the legal and tax systems, combined with a more professional corps of state servants. Written documents were increasingly used as an instrument of control. The main purpose of this dissertation is to study the process of incorporating Gotland viewed from ’below’. Central are the Gotland peasants’ own thoughts and patterns of political behaviour during a time of transition.