Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att lärare som ingår i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker på ett meningsfullt sätt. Eftersom lärares kompetensutveckling idag, skall utgå från egna erfarenheter och initieras nerifrån av praktikerna, kan studien på längre sikt också bidra med att synliggöra framkomliga vägar för lärares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla läraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt där lärarna själva bestämde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser på en grundskola. Hela aktionen pågick i ett och ett halvt år. Fas 4, studien, pågick under ett läsår. I de tre första faserna kartlades skolans förbättringshistorik och skolans kultur. Grundat på de tre första faserna, bestämde lärarna att den fjärde fasen skulle bestå av reflekterande samtal. De valde kollegahandledning som form. Träffarna spelades in och några träffar valdes ut som analysenheter. Data analyserades utefter vad lärarna pratade om och hur de pratade med varandra.Struktur, utgångspunkter och överlappning var de förutsättningar som framkom i analysen. I diskussionen sätts dessa i relation till frirum, gruppsammansättning och innehåll i samtal. Av detta framkom att skolor själva aktivt måste skapa frirum som ett led i skolutvecklingsprocessen. Det framkom också att inramningen för reflekterande samtal har betydelse, dels hur gruppen sätts samman men också hur tid kan avsättas och rum kan skapas för reflekterande arenor. Slutligen framkom det att utgångspunkter som förberedelse för reflektion har betydelse för vilket innehåll som behandlas och hur det behandlas. En sådan utgångspunkt var i studien bland annat en reflektionslogg. Genom den kunde lärarna öppna upp fönster till varandras praktik.

The study's overall aim is to contribute with knowledge about which conditions that are needed in order to that teachers, included in communities, will experience that reflection happens on a worthwhile way. Since today teachers' skill development will be paid from own experiences and to be initiated from below of practioners, the study can in a longer view also contribute with making visible passable roads for teachers to develop skill themselves, as a part of school development and also of developing teacher against a profession.The study was included in an action research project were the teachers decided focus, in aim to develop its own practice. The action consisted of four phases at a compulsory school. The entire action took place in one and a half year. Phase 4, the study, took place during a school year. During the three first phases the school’s improvement history and the school’s culture was examined. Based on the three first phases, the teachers decided that the fourth phase should consist of reflective deliberation. They choose collegial supervision as method. The meetings were taped and some were chosen out as analysis units. The analysis focused on what the teachers talked about and how the teachers talked with each other.Structure, starting points and overlap were the conditions that arrived in the analysis. In the discussion, these are set in relation to free room, group composition and contents in deliberations. Of this arrived that the schools actively must create free rooms as a part of a school development process. Moreover it arrived that the frame for reflective deliberations has importance, part's how the group is set together but also how time can be allocated and rooms can be created for reflective arenas. It also showed that starting points as preparation for reflection, have importance for which content that is treated and also how it is treated. Such a starting point was in the study among other things the reflection log. Through it the teachers could open up windows to each others practice.