hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Dialogkompetens i skolans vardag: En aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö
Luleå tekniska universitet, Piteå, Sverige.ORCID iD: 0000-0002-2953-8686
2007 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

In classes for hard-of-hearing pupils there are children and young people with different degrees of impaired hearing, all of whom need hearing aids and technical equipment inthe environment. The initial problem area of the present thesis concerned the pattern of communication in the classroom. Previous research has shown that such communication is strongly affected by the chosen technical solution. The research questions developed successively from the assumption that it is only the teachers that can change the learning environment. In order to achieve a combination of scientific results and improvement,this study has an action research study approach. The overall aim was to illuminate and describe dialogues between different actors in a national school improvement project. Actors in the context were teachers, their pupils and the researcher. The thesis is based on improvement work in which the researcher cooperated with fifty teachers from five schools located in different parts of Sweden. This work involved parallel processes of change, for the pupils in the classrooms and for the participating teachers. The thesis comprises three substudies, two of which are focused on the teachers’ dialogues and one on the pupils’ listening environments. In the last-mentioned substudy, 165 pupils were asked to draw and describe their best listening environment at school. The result showed that the listening role required different environmental conditions, such as a cleaned upsound environment, visual support, conversation rules and comfortable surroundings. A central conclusion was that pupils need to be offered opportunities to verbalise their individual needs in the school environment. The result further showed that the teachers worked in different ways to improve the learning environment and that they introduced structures to support the dialogue between pupils. This happened at the same time as the teachers were trying out tools for their own learning in order to take part in dialogues with colleagues based on confirmations and challenges. Tools used in the learning processes were a logbook, shadowing, facilitating and a net-based dialogue. The analyses showed explicit differences between using the tools and learning through them in the zone of proximal development. In their improvement processes the teachers depended on critical friends in order to be challenged as knowledge developers. Difficulties in giving a balanced response were evident from the net-based forum in which the teachers reported different attempts at change. The study has drawn on sociocultural perspectives on learning in which dialogue competence have been central to learning in the classroom and in the teachers’ occasional communities of practice. The results indicate that teachers, for their professional improvement, require critical friends in alternative forms of learning processes and that pupils as actors require alternative listening environments.

Abstract [sv]

I hörselklass finns barn och ungdomar med olika grad av hörselnedsättning där alla har behov av hörapparat samt hörselteknisk utrustning i miljön. Det initiala problemområdet inför detta avhandlingsarbete handlade om att kommunikationsmönstret i klassrum för elever med hörselnedsättning starkt påverkades av vald hörselteknisk lösning, vilket bidrog till en passiv inställning till kommunikation mellan eleverna. Forskningsfrågorna har successivt vuxit fram med tanke på att det endast är pedagogerna i hörselklass som kan förändra lärandemiljön. För att åstadkomma en kombination av forskning, utveckling och förändring har denna studie en aktionsforskningsinriktad ansats.

Det övergripande syftet var att synliggöra och beskriva dialoger mellan olika aktörer i ett nationellt skolutvecklingsprojekt. Aktörerna i detta sammanhang var pedagoger i hörselklass, deras elever och forskaren. Själva avhandlingsarbetet har sin grund i ett utvecklingsarbete där forskaren samarbetade med femtio pedagoger från fem geografiskt spridda hörselskolor. Utvecklingsarbetet har inneburit parallella förändringsprocesser; för eleverna i klassrummet och för deltagande pedagoger. Avhandlingen innefattar tre delstudier där två har fokus på pedagogernas utvecklingsdialoger och en har fokus på elevers lyssnarmiljöer. I den sistnämnda uppmanades 165 elever att rita och motivera sin bästa lyssnarmiljö i skolan. Resultatet visade att lyssnarrollen krävde olika förutsättningar i miljön såsom: en tillrättalagd ljudmiljö, möjligheter till visuell förstärkning, samtalsregler och en trygg miljö. En central slutsats var att elever med hörselnedsättning behöver erbjudas möjligheter att benämna sina individuella behov i skolans miljö. För att kunna bli aktörer i en lärande dialog krävs en hög medvetenhet om egna och andras lyssnarstrategier.

Resultatet visade ytterligare att pedagogerna på olika sätt arbetade för att förbättra den fysiska lärandemiljön samt att de införde strukturer för att stödja dialogen mellan elever. Detta skedde samtidigt som pedagogerna provade redskap för sitt eget lärande för att ingå i dialoger med kollegor som byggde på bekräftelser och utmaningar. De redskap som användes var loggbok, skuggning, handledning och en nätbaserad dialog. Analyserna visade explicita skillnader mellan att använda sig av, eller att lära genom redskapen, inom den närmaste utvecklingszonen. I sin utvecklingsprocess var pedagogerna beroende av kritiska vänner för att kunna bli utmanad som kunskapsutvecklare. Det framkom svårigheter med att ge en balanserad respons, vilket tydligt visade sig via det nätbaserade forum där lärarna delgav olika förändringsförsök. Detta tyder på att sociokulturella perspektiv på lärande dialoger varit svårt att omsätta via nätet. För att stödja professionsutveckling behövs olika redskap för lärares lärande, de behöver förfinas och kombineras för att passa in i kontexten.

Studien har tagit stöd i sociokulturella perspektiv på lärande där dialog och dialogkompetens varit centralt för lärandet i klassrummet och i lärarnas tillfälliga praxisgemenskaper. Att förändringsprocesserna upplevts som meningsfulla i relation till eleverna har varit själva bränslet i processen. Nya begrepp och teorier blev ett stöd för pedagogerna att konkretisera nuet och forma framtiden. Studien ger implikationer om att lärare som aktörer i sin kunskapsutveckling efterfrågar alternativa former av kompetensutveckling och att elever som aktörer efterfrågar alternativa lyssnarmiljöer.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007. , 116 p.
Series
Doktorsavhandling / Luleå tekniska universitet, ISSN 1402-1544 ; 2007:34
Keyword [en]
hard-of-hearing pupils, dialogue competence, critical friends, school improvement, participatory action research, sociocultural theories
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-16765Libris ID: 10537523OAI: oai:DiVA.org:hh-16765DiVA: diva2:466583
Opponent
Supervisors
Note

ISRN: LTU-DT--07/34--SE

Available from: 2011-12-16 Created: 2011-12-16 Last updated: 2016-07-19Bibliographically approved
List of papers
1. The Best Listening Environment in School According to Hard-of-hearing Pupils
Open this publication in new window or tab >>The Best Listening Environment in School According to Hard-of-hearing Pupils
2008 (English)In: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 10, no 1, 29-48 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this study was to illuminate the listening strategies which are revealed when pupils described their choice of the “best listening environment” in school. The study comprises 165 hard-of-hearing pupils from five compulsory schools in Sweden. The results are mainly based on the pupils’ drawings and their attached written explanations. The pupils’ explanations are analysed in the form of four different needs associated with being a listener: a “cleaned-up” sound environment, visual support, conversation rules and comfortable surroundings. The explanations can be seen as reflective knowledge and experiences of listening strategies. Not every pupil in this study has a verbalised awareness of listening strategies in all categories but, as a community, they describe a lot of experiences and knowledge to be shared. How to take the role of listener and continuously develop new strategies might be a matter of self-image. © 2008 Taylor & Francis

Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: Taylor & Francis, 2008
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-16766 (URN)10.1080/15017410701504870 (DOI)
Note

This study is a part of a Swedish national project called ‘‘the Dialogue project’’ (20022006). The project has received financial support from the National Agency of Education, the Swedish National Agency for School Improvement and via the Swedish Association of Hard of Hearing People (HRF) from the Swedish Inheritance Fund.

Available from: 2011-12-16 Created: 2011-12-16 Last updated: 2016-07-19Bibliographically approved
2. The Relation Between Tools used in Action research and the Zone of Proximal Development
Open this publication in new window or tab >>The Relation Between Tools used in Action research and the Zone of Proximal Development
2006 (English)In: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074, Vol. 14, no 4, 547-568 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article describes a national school improvement project involving five compulsory schools for hard‐of‐hearing pupils, located in different parts of Sweden. Using action research, the teachers tried to change the communication patterns among the pupils by changing their own classroom practices, In this process the teachers tested and used different tools, such as writing, shadowing and facilitating each other, over a three‐year period. The purpose of this article is to examine how tools used in action research can be used to promote learning in relation to the concept of the zone of proximal development. The theoretical framework of the study is based on action research, as a collaborative way of creating knowledge, and on sociocultural learning theories. The basic assumption is that teachers, by using different tools, also challenge each other’s learning. The results show the importance of internalising tools that become owned by individuals or communities of practise. To be able to assume an active role in the zone of proximal development, and to produce knowledge collaboratively, a meaning‐making process was needed. It was found that this could be realised if the participants had an awareness of how to function as a critical friend among colleagues. Furthermore, the results revealed that, by using different tools, different voices can be heard. Three categories of voices were identified. © 2006 Educational Action Research

Place, publisher, year, edition, pages
Essex, UK: Taylor & Francis, 2006
Keyword
Critical friend, Professional development, Scaffolding, Tools in action research, Voices, Zone of proximal development
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-16770 (URN)10.1080/09650790600975791 (DOI)
Available from: 2011-12-16 Created: 2011-12-16 Last updated: 2016-07-19Bibliographically approved
3. Nätbaserade utvecklingsdialoger
Open this publication in new window or tab >>Nätbaserade utvecklingsdialoger
2006 (Swedish)In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 11, no 4, 241-265 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

I fem regioner i Sverige samlas elever med hörselnedsättning i hörselskolor där en kommun står som värd för elever från flera kommuner. Dessa geografiskt utspridda praktiker är beroende av hörselteknisk utrustning, vilket till viss del bidragit till ett specifikt och envägsbaserat kommunikationsmönster i klassrummet. För att bedriva skolutveckling i samverkan mellan dessa skolor startades ett nationellt projekt som planerades med en aktionsforskningsinriktad ansats. Olika förändringsförsök genomfördes och kommunicerades mellan skolorna i fysiska och nätbaserade möten. Syftet med denna artikel är att belysa den kommunikation som utvecklades via nätet när en skolutvecklingsgrupp skriftligt utbytte erfarenheter gällande klassrumsbaserade förändringsförsök. Resultat visar att alla deltagare var aktiva på olika sätt och att det relationella och det professionella utbytet varit ömsesidigt beroende av varandra. De inledande inläggen visade på låg grad av mottagarmedvetenhet som dock utvecklades över tid. Som redskap för denna praxisgemenskap har skrivandet synliggjort en potential för lärande och utveckling där tid, motivation, mottagarkompetens och stödstrukturer har påverkat utfallet.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, 2006
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-16763 (URN)
Available from: 2011-12-16 Created: 2011-12-16 Last updated: 2016-07-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Fulltext på Luleå tekniska universitets webbplats

Search in DiVA

By author/editor
Wennergren, Ann-Christine
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 429 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf