De senaste decennierna har successivt en medvetenhet och insikt om att skolan inte har monopol på kunskapsbildning växt fram. Skolan konkurrensutsätts i ständigt ökande utsträckning från andra kunskapsbildningsinstanser, exempelvis via sofistikerad informations- och kommunikationsteknologi, men även från institutioner som bildningsförbund och föreningar av olika slag. Detta tillsammans med en mera allmän tendens i samhället att nedmontera traditioner och auktoritetsförhållanden skapar möjlighet för elever att i högre utsträckning än tidigare ifrågasätta skolan med utgångspunkt i ett vetande som är tillägnat utanför skolan. En av de verksamheter som i hög grad berörs är den som bedrivs inom ramen för de så kallade estetiska ämnena. Detta för att barn och ungdomar har ett gediget kunnande och en distinkt preferens inom området, som de tillägnar sig i ofta informella lärsituationer i vardagslivet, parallellt med lärandet i skolan. Ett antagande är därvid att de estetiska ämnena kan uppfattas som ”mer än skolämnen”, vilket kan innebära en distorsion mellan skolans och elevernas förväntningar på dessa ämnen. Detta bekräftas av två av våra tidigare studier. Syftet med studien är: 1. Att undersöka vilka dominansförhållanden och identitetsförhandlingar som kommer till uttryck när elevers vardagskultur omsätts i skolan. 2. Att beskriva kunskapsbildningens karaktär i undervisningskontexter präglade av skilda strukturella förutsättningar, exempelvis sociala, kulturella, ekonomiska, utbildningsmässiga samt demografiska. Vid tre skolor, där skilda bakgrundsförutsättningar råder, kommer undervisningen i musik att dokumenteras med hjälp av videokamera. En undervisningsgrupp (år 9) vid varje skola kommer att väljas ut och följas kontinuerligt under ett läsår. Interaktionen mellan lärare och elever och mellan elever sinsemellan kommer att analyseras med avseende på verbal och visuell kommunikation. Resultaten kommer att diskuteras med utgångspunkt i ett samhälls- och kulturteoretiskt perspektiv. Projektet är tänkt att löpa under tre år och ny kunskap bör kunna avsättas under 2009. Att studera makt- och dominansförhållanden i skolan får ses som angeläget. Dels kan det initiera till reflektion, vilket i en förlängning kan leda till förändring inom de pedagogiska praktikerna, dels är det ett led i kvalitetssäkringen av skolan. Att studera identitetsförhandling i mötet mellan elevers vardagskultur och skola är också betydelsefullt, eftersom skolans fostransuppdrag kan komma i konflikt med den strävan som finns att bejaka ungdomars identitetsbildning. Det är viktigt att dessa i systemet ingående motsättningar belyses, inte minst med avseende på genusproblematik. Att studera kunskapsbildningens karaktär i pedagogiska kontexter där bakgrundsförutsättningarna varierar, framstår också som angeläget. Sådan forskning kan ses som betydelsefull både för realiserandet av en likvärdig skola och som diskussionsunderlag vid utarbetande av olika typer av undervisningsreglerande texter. Forskningsspridningen kommer att ske på olika sätt. Rapporten ges ut i bokform, vilket ökar tillgängligheten. Resultaten kommer också att kommuniceras via seminarier på skolor och lärarutbildningar. Slutligen kommer resultaten att återföras till de i undersökningen deltagande skolorna, där lärarna kommer att beredas möjlighet till reflektion i diskussionsgrupper, exempelvis i anslutning till studiedagar