Rapporten berör ett aktionsforskningsprojekt bland samhällsplanerare i skånska kommuner. Kommunerna har arbetat med olika case/ fall för att påvisa hur de kan skapa en långsiktig hållbarhet som främjar hälsa för kommande generationer. Forskaren har studerat processen i det arbetet. Resultatet visar att kommunernas tjänstemän arbetar med en defintion av hållbar utveckling som bevarar naturvärden, främja social inkludering över generationerna och arbeta hälsofrämjande i relation till att skapa rekreation och minska hälsofarliga miljöer. De fokuserar mer på miljöaspekter än en generell social hållbarhet och är begränsade i att tänka på mer marginaliserade grupper i samhällsplaneringen. I miljöfrågor så har de ett djupare engagemang som försätter dem i en sorts etisk stress när de måste frångå sina principer pågrund utav politiskt fattade beslut. Rapporten kritiserar det politiska besluten om att snabba upp planprocessen och påvisar att en systematiserad  reflekterande dialog mellan olika yrkesfunktioner tidigt i planeringsarbete bidrar till en mer långsiktig hållbar utveckling i praktiken.