It is found that the properties of the record years of 1965-1975 is leaking a lot of energy and

these properties are facing a major energy efficiency. From the energy aspect, the facade is

afflicted with poor thermal insulation which is a big problem. To address this problem adding

insulation is a good alternative to reduce overall energy consumption of a building. The

windows on these buildings are also a problem from the energy point of view. Therefore,

there are many reasons considered for energy upgrading. These types of investments are often

associated with a very high initial investment, however, investment decision is also based in

the savings that could be the result of the operation.

With this as background the authors of this paper is questioning whether it is viable to energy

upgrade by additional insulation compared to not make any energy upgrade at all of the

properties built during the record years.

The purpose of this paper is to describe the energy problems that exist with two types of

wallconstructions that were common during the record years and the financial impact these

problems resulting. By examining the costs, adding insulation the essay will through a life

cycle cost show which action that is most profitable. The authors of this paper have conducted

a case study of two wallconstructions of the types curtain walls and concrete. The thesis

began by contacting Sto Scandinavia AB, which is a company that produces facade

constructions and insulationsystems. Through interview with Claes Göran Claesson (Product

Object Manager) on Sto Scandinavia, all pricing information by adding insulation could be

identified. Contact was also made with energy expert Per Karnehed who assisted with the

energy analysis of two properties which form the basis for the calculations in this paper.

Using this information a life-cycle cost was calculated with the result that the insulation of the

wallconstructions were viable over a 50 year period. The crucial factor in this calculation was

the price of energy and futue cost of this. The calculations presented in this paper clearly

shows in the long run that the energy cost is the largest post, not the initial investment.

Det är konstaterat att fastigheter från rekordåren 1965-1975 läcker mycket energi och dessa

fastigheter står inför en omfattande energieffektivisering. Ur energisynpunkt är det

ytterväggarnas bristfälliga värmeisoleringsförmåga som är det stora problemet. För att åtgärda

detta problem är tilläggsisolering ett bra alternativ för att få ner den totala

energiförbrukningen för en fastighet. Fastigheternas fönster är också ett problem rent

energimässigt. Därför finns det många anledningar till att även dessa behöver en

energiuppgradering. Dessa typer av investeringar förknippas ofta med en väldigt hög

grundinvestering, dock måste investeringsbeslut även grunda sig i vilka framtida besparingar

som kan göras till följd av åtgärden.

Med detta som bakgrund ställer sig författarna till denna uppsats frågan om det är lönsamt att

energiuppgradera fastigheter genom att tilläggsisolera jämfört med att inte utföra någon

energiuppgradering alls hos de fastigheter som är uppförda under miljonprogrammet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka energiproblem det finns med två typiska

ytterväggskonstruktioner som var vanliga under miljonprogramsåren och vilka ekonomiska

konsekvenser dessa problem medför. Genom att undersöka de kostnader som en

tilläggsisolering för med sig kommer uppsatsen med hjälp av en livscykelkostnad förklara

vilken åtgärd som är mest lönsam. Författarna har utfört en fallstudie på två

ytterväggskonstruktioner av typ utfackningsvägg och lättbetong. Uppsatsarbetet började med

att kontakt togs med Sto Scandinavia AB som bland annat levererar produkter inom

tilläggsisolering. Genom intervjuer med Claes Göran Claesson (Product Object Manager) på

Sto Scandinavia kunde all prisinformation angående tilläggsisolering kartläggas. Kontakt togs

även med energiexperten Per Karnehed som bistod med energianalyser på två fastigheter som

ligger till grund för beräkningarna i denna uppsats.

Med hjälp av denna information kunde en livscykelkostnad beräknas med resultatet att

tilläggsisolering av dessa ytterväggskonstruktioner var lönsamt under en 50 års period. Den

avgörande faktorn i denna kalkyl blev energipriset och framförallt prisutvecklingen av denna.

Kalkylerna som presenteras i denna uppsats visar tydligt på att det inte är grundinvesteringen

som är den största kostnaden på lång sikt utan energikostnaderna.