Bakgrund: Smärta är ett symtom som påverkar människans livskvalitet negativt. Med stigande ålder ökar detta symtom och mer än 50 % av äldre patienter inom den kommunala hälso- och sjukvården beräknas har någon form av smärta. Detta gör smärtbehandlingen till en viktig fråga inom denna vårdform.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor upplever påverkar smärtbehandling av äldre personer i kommunal hälso- och sjukvård.

Metod: Studien bygger på intervjuer av 18 sjuksköterskor från två kommuner i Sverige. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som påverkade smärtbehandlingen: Kunskapsnivå, kommunikation, organisation, och behandlingsstrategi. Inom varje kategori bildades tre till fyra underkategorier till exempel läkemedel och äldre, dokumentation, arbetsmiljö, farmakologisk behandling och inom vart område framkom flera variationer. Resultatet visade att det fanns god smärtlindring men att analysinstrument, kommunikationsvägar och övriga rutiner gällande smärtlindring anpassade för äldre patienter ofta saknades. Det tema som växte fram var Ostrukturerad organisation med fragmenterande öar av god smärtlindring.

Slutsats: Om evidensbaserade smärtskattningsinstrument anpassade till den kommunala hälso- och sjukvården togs fram skulle fler patienter inom denna vårdform få en adekvat smärtbehandling.

Background: Pain is a symptom that affects people quality of life negatively. As the person gets older, the symptoms will increase and more than 50 % of the elderly in the municipal health care is expected to have some sort of pain. This makes pain management a key question.

Aim: The aim of this study was to describe how nurses perceive the affect pain management has on older people.

Method: The study is based on interviews with 18 nurses from two municipalities in Sweden. The method used was qualitative content analysis.

Results: The results revealed four categories that affect pain management: Proficiency, communication, organization and treatment strategies. Within each category were formed three to four sub-categories such as medicines and older, documentation, work environment, pharmacological treatment and within each area was several variations revealed. The results showed good pain relief but the analytical tools, communications and other practices regarding pain management tailored for older patients was missing. The theme that emerged was Unstructured organization with disruptive island of good pain relief.

Conclusion:.If evidence-based pain assessment instrument adapted in Municipal health were developed, more patients in this type of care receive adequate pain treatment