hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Personliga bekymmer och Samhälleliga problem
Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]
Det började med en tanke, en önskan om att prova outforskad mark när det gäller begreppet och fenomenet ”utbrändhet”. Är det verkligen enbart av ondo att ha upplevt detta ”tillstånd”, kan det inte i förlängningen leda till något positivt? Vi insåg att det finns en uppsjö av böcker i ämnet om fenomenets uppkomst, om upplevelser av och botemedel för fenomenet samt om förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomsten. Men vad känner och tänker de som har tagit sig ur ”tillståndet”, och hur gick det sen? Utifrån den kvalitativa ansatsen och med semistrukturerade intervjuer har vi tagit del av nio personers livsvärldar, individer som alla har varit sjukskrivna för ”utbrändhet” och som kan beskriva processens förfarande och utkomst vilket därmed kan bidra till att öka förståelsen. Eftersom vi i inledningsskedet insåg att det inte fanns någon större förankring i teorin om hur det har gått för drabbade individer efter att de blivit friskförklarade så blir det avgörande att i största möjliga mån låta empirin tala för sig. För att belysa de empiriska utsagorna och även till viss mån förstärka dessa använder vi oss av Emilé Durkheim, Johan Cullberg och Richard Sennetts teorier. Vi tar även hjälp av sociologiska begrepp såsom främlingen av Georg Simmel och Erving Goffmans frontstage och backstage. Teorier och begrepp som hjälper oss i våra tolkningar att komma till slutsatsen som belyser den positiva utkomsten som vi anser oss kunna urskilja på både makro- och mikronivå. Dessutom har vi tagit greppet att vidareutveckla Durkheims självmordsteori ner till individnivå (mikro). Vi anser dessutom att begreppet självmord kan ersättas med utbrändhet i det här fallet både på makro- och mikronivå, vår tyngdpunkt ligger tvärtemot Durkheim på det fatalistiska självmordet (utbrändheten). Dessutom har vi utvecklat det egoistiska självmordet till att även innefatta ett ”självvalt” egoistiskt tillstånd.
Place, publisher, year, edition, pages
2005.
Keyword [sv]
Anomi, Egoistiskt självmord, Altruistiskt självmord, Anomiskt självmord, Fatalistiskt självmord, främlingen, kris och utveckling, Utbränd, burnout.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-12798Local ID: U11864OAI: oai:DiVA.org:hh-12798DiVA: diva2:367959
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Note
Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.seAvailable from: 2010-11-09 Created: 2010-11-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
School of Social and Health Sciences (HOS)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 182 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf