hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Psykosociala faktorers betydelse för rehabiliteringen efter hjärtinfarkt.
Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
2004 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]
Hjärtinfarkt står för 30 % av alla dödsfall i Sverige. Att få en hjärtinfarkt medför att individen drabbas av ett psykiskt kristillstånd. Detta kan i sin tur leda till reaktioner som till exempelvis depression, ångest och stress. Varje individ har sitt sätt att bemästra den stressituation som hjärtinfarkten medför. Den biopsykosociala modellen ser på människan ur ett holistiskt perspektiv. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska och sociala faktorer som påverkar rehabiliteringen efter hjärtinfarkten. Resultatet visar att många patienter upplever stress efter hjärtinfarkten. Osäkerhet och rädsla uppstår till följd av kontrollförlust. Detta kan bemötas med, för patienten ogynnsamma bemästringsmetoder, som förnekelse och bagatellisering. Depression är vanligt förekommande efter en hjärtinfarkt liksom ångest och oro. Social isolering eller otillräckligt socialt stöd spelar också en central roll. Negativa psykosociala faktorer är relaterat till sämre följsamhet av rekommenderade livsstilsförändringar. Psykosociala faktorer är betydelsefulla att ta i beaktning vid rehabilitering av hjärtinfarktpatienter. Det finns ett samband mellan psykosociala faktorer som depression, ångest, stress, brist på socialt stöd, social isolering och sämre rehabilitering med risk för ökad dödlighet som följd. Hjärtinfarktpatienter och deras familjer behöver kontinuerligt stöd och uppföljning ifrån sjukvården för att få en god rehabilitering. Forskning har visat att det finns grupper som en lång tid efter hjärtinfarkten är fortsatt utsatta för negativa psykosociala faktorer. Därför borde fortsatt forskning inrikta sig på hur vårdpersonalen kan fånga upp och få dessa patienter intresserade av rehabilitering för en bättre livskvalité och samhällsekonomiska vinster.
Place, publisher, year, edition, pages
2004.
Keyword [sv]
depression, hjärtinfarkt, social isolering, socialt stöd, stress, ångest.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-11544Local ID: U10569OAI: oai:DiVA.org:hh-11544DiVA: diva2:366677
Uppsok
Medicine
Note
Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.seAvailable from: 2010-11-09 Created: 2010-11-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
School of Social and Health Sciences (HOS)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 55 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf