hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Samband mellan matematikkunskaper och personlig bakgrund bland gymnasieelever
Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
2001 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Många använder matematik problemfritt i vardagen, utan att tänka på det. Samtidigt sägerde att de inte kan lösa läsuppgifter i matematik eller anser att matematik är tråkigt. Vissa däremot, tycker att matematik är intressant och spännade. Elever vi studieförberedande program antas vara mer intresserade av att studera, naturvetare antas till och med tycka matematik är roligt och intressant. Vid det naturvetanskapliga programmet får eleverna mer övning i matematik, dels läser de som minst D-kursen, och dels använder de sig av matematik bland annat i fysik och kemi. Enligt lagar och fördningar ska nationella prov inte favorisera vissa program. Syftet med undersökningen var därför att ta reda på om elever, som studerar på det naturvetanskapliga programmet, bättre klarar av att lösa matematiska läsuppgifter, än elever vid något av de andra nationella programmen. Men också hur den personliga bakgrunden påverkar lösningsfrekvensen i uppgifterna. Undersökningen genomfördes genom att dela ut en enkät i fyra olika klasser. I enkäten fyllde eleverna i personliga uppgifter om sin bakgrund och löste fyra uppgifter, med olika ämnesinnehåll, så gott de kunde. Resultaten ställdes samman i tabeller, och en deskriptiv analys och en regressionsanalys genomfördes. På så vis jämfördes kunskapsnivån mellan de olika klasserna, och eventuella samband mellan kunskaperna och elevernas personliga bakgrund. Slutsatsen är att naturvetenskapseleverna är duktigare i matematik, än elever på andra pragram. Regressionsanalysen visade att de elever som har/haft arbete tidigare och elever som arbetade vid sidan av heltidsstudierna presterade sämre än de elever som intehar arbetslivserfarenhet. En förklaring till detta kan vara att de elever, som avbrutit studierna med att arbeta, har förlorat en del av sin kunskap genom sin frånvaro från skolan. Medan de eleverna som arbetade under sin skoltid, lade den tid de hade behövt till studier på att jobba, vilket gav mindre tid för skolarbetet.

Place, publisher, year, edition, pages
2001.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-11244Local ID: U10255OAI: oai:DiVA.org:hh-11244DiVA, id: diva2:366374
Subject / course
High School Teaching
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Note

Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.se

Available from: 2010-11-09 Created: 2010-11-09 Last updated: 2021-05-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
School of Teacher Education (LUT)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 58 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf