hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utbrändhet bland sjuksköterskor-personlighetsdrag och copingstrategier: En litteraturstudie
Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
2002 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]
Sjukvården idag är drabbad av svår underbemanning, bristen på sjuksköterskor gör att belastningen ökar för dem som arbetar kvar i yrket. I ”hjälpande” yrken där individen ständigt utsätts för känslomässiga påfrestningar och där djupt engagemang i människoöden förekommer är risken överhängande för att drabbas av utbrändhet. Allt sedan förändringarna inom arbetslivet började i början på nittiotalet har kraven ökat på arbetstagaren att hinna med allt mer. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka varför vissa sjuksköterskor blir utbrända och andra inte: fanns det något i personligheten hos individen som gjorde detta och vilka copingmetoder använde sjuksköterskor sig av för att bemästra utbrändhet? Personlighetsdrag som påverkar sjuksköterskans upplevelser av stress är stresstålighet, kontrollfokus, typ A-beteende, KASAM (Känsla av sammanhang) samt empatisk förmåga. Hög grad av stresstålighet, KASAM och empatisk förmåga minskar nivån av utbrändhet. Personer som har ett internt kontrollfokus och inte ett uttalat typ A-beteende löper också mindre risk att drabbas av utbrändhet. Den sjuksköterska som vill undvika utbrändhet bör aktivt angripa problem, förbättra sin planering, skaffa sig en partner, ha ett socialt umgänge, motionera, vila samt söka positiv uppskattning och stöd. De som ligger i farozonen att drabbas av utbrändhet, är främst de som har för stort kontrollbehov och sätter för höga mål eller de som har för låg grad av kontroll och är oengagerade. De använder laster som rökning, alkohol eller läkemedel som en form av avkoppling och försöker skämta bort problem, gå ner i tjänstgöringsgrad, konfrontera ledningen, ta ledigt vid motgångar samt stänger av känslorna för att orka med. Mycket forskning har gjorts angående copingstrategier och personlighetsdrag och man har funnit att stresstålighet kan förknippas med låga grader av utbrändhet. Det behövs mer forskning kring ämnet. Vad är det som gör en människa stresstålig? Ytterligare forskning behövs också inom ämnet när det gäller förebyggande av utbrändhet.
Place, publisher, year, edition, pages
2002.
Keyword [sv]
burnout, coping, nurses och prevention
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-10180Local ID: U5045OAI: oai:DiVA.org:hh-10180DiVA: diva2:365294
Uppsok
Medicine
Note
Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.seAvailable from: 2010-11-09 Created: 2010-11-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
School of Social and Health Sciences (HOS)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 91 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf