Arbetsmiljöförhållanden, copingstrategier och personlighetsegenskapers samband med utbrändhet hos lärare 2000 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis

Abstract [sv]

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöförhållanden, copingstrategier, personlighetsegenskaper, bakgrundsvariabler och utbrändhet. Fyra olika frågeformulär, avsedda att mäta utbrändhet, copingstrategier, arbetsmiljöförhållanden och personlighetsegenskaper av relevans för stresstålighet, besvarades av 103 lärare från fem högstadieskolor. Resultatet visade att arbetsmiljöförhållanden och personlighetsegenskaper hade ett signifikant samband med samtliga utbrändhetskomponenter, medan copingstrategier endast uppvisade signifikanta samband med depersonalisation och reducerad personlig prestation. Emotionell utmattning uppstår hos lärare med stark self-efficacy, hög grad av arbetsbelastning och dålig klassrumsklimat. Depersonalisation påverkas av låg grad av synkronicitet, beteendemässigt undvikande, upplevd ineffektivitet inom organisationen, samt dåligt klassrumsklimat. Prestationen upplevs minska om läraren har låga värden på irritationsinhibering, själrespekt, self-effecacy, social känslighet, hög grad av emotionell kontroll, en brist på aktiv coping och istället ett nyttjande av beteendemässigt undvikande, och som dessutom uppfattar arbetsbelastningen som låg, påverkansmöjligheterna som små, samt klimatet i klassrummet som dåligt. Den innebördes relationen utbrändhetskomponentenerna var låg. Depersonalisation var lågt korrelerat med både emotioell utmattning och reducerad personlig prestation, medan emotionell utmattning och reducerad personlig prestation ej hade något signifikant samband. Utifrån detta resultat kan slutsatsen dras att utbrändhetsdimensionerna verkar tämligen oberoende av varandra, vilket gör det tveksamt om utbrändhet kan ses som ett förlopp, där emotionell utmattning följs av depersonalisation, som i sin tur leder till nedsatt prestation. Denna hypotes stärks av det faktum att varken ålder eller antal yrkesår var signifikant releterat till utbrändhet. Personlighetsegenskapers förklaringsvärde för hur man upplever arbetsmiljön var relativt lågt, vilket gör att de förefaller relativt oberoende av varandra. Det förefaller således mindre troligt att relationen mellan utbrändhet och arbetsmiljöförhållanden medieras av personlighet.

Place, publisher, year, edition, pages

2000.

Keywords [sv]

arbetsmiljö, coping, lärare, personlighet, stress utbrändhet

Identifiers

URN: urn:nbn:se:hh:diva-9398Local ID: U3977OAI: oai:DiVA.org:hh-9398DiVA, id: diva2:364495

Uppsok

Social and Behavioural Science, Law

Note

Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.seAvailable from: 2010-11-09 Created: 2010-11-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation

School of Social and Health Sciences (HOS)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle ScholarTotal: 156 hits