Den plastiska människan: neurologisk förändring med fokus på den individuella läroprocessen 1997 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis

Abstract [sv]

Syftet var att undersöka om individuell lärprocess har betydelse för träning, lärande och bemötande av personer med medfödd eller förvärvad hjärnskada. Ur ett salutogeniskt perspektiv grundat på neurologisk- och utvecklingspsykologisk forskning. Genom intervjuer och lärstilsinventieringar med sex informanter gjordes upptäckter som pekar mot bättre rehabilitering, lättare arbetsplatsintroduktion och lättare skolgång om man tar den individuella läroprocessen i beaktande. Metalärande och dialog runt lärande kan innebära en gynnsam förändring, för den funktionshindrade. Resultat som kan relaterar till de förbättringar som inom medicinsk verksamhet brukar hänföras till “spontan förbättring” det vill säga förbättring som inte kan förklaras. Neuroforskning av i dag pekar på att hjälpmedel kan vara ett hinder för att utveckla och skapa nya minnesspår. I stället bör hjärnan, precis som hjärtat och resten av kroppen tränas. Hjälpmedel innebär anpassning, inte en utveckling i linje med hjärnans plastiska kapacitet. Det bör nog övervägas om en planerad hjälpmedelsinsats hjälper eller stjälper individen. Svarer beror på vems pespektiv man intar. Den skadades eller samhällets, eller vad den skadade själv vill och motiveras till. Gruppen upplevde hinder för lärande som inte relaterades till själva funktionshindret. Begränsningar sattes av rehabiliterings- och habiliteringspersonal på basis av diagnostiserad hjärnskada, andra teorier. Informanterna fick inte konkret pröva sina förmågor. Andra personer talade om vad de kunde och inte kunde göra. Detta uttrycktes som en stor frustration, särskilt svårt var det för dem som hade ett accomodativt lärstilsmönster. Begreppet tid var frekvent och livligt diskuterat. Flertalet tenderade i lärstilen ha hög nivå av reflekterande observation, vilket generat ökat tidsbehov, detta kombinerat med att funktionshindret i sig medför ökat tidsbehov, gör att de uppfattas som “sega eller dumma” som någon av dem uttryckte det. I studion framkom vid lärstilsinventeringen ett “perceptionsfenomen” som visade att de som uttryckte sig ha perceptionsbekymmer hade hög varseblivning, men obefintlig förmåga att bearbeta och organisera information. De använde sig av affimation för att klara sig. Deras lärande handlar om inlärning enligt modellärning eller operant betingning.

Place, publisher, year, edition, pages

1997.

Keywords [sv]

hjärnplasticisitet, lärstilar, upplevelsebaserat lärande, metalärande, minnesskapande

Identifiers

URN: urn:nbn:se:hh:diva-8598Local ID: U2693OAI: oai:DiVA.org:hh-8598DiVA, id: diva2:363685

Uppsok

Social and Behavioural Science, Law

Note

Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.seAvailable from: 2010-11-09 Created: 2010-11-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation

School of Social and Health Sciences (HOS)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle ScholarTotal: 944 hits