Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan.

Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys.

I resultatet framkom två huvudkategorier:

Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande. Där lärlingens tid på arbetsplatsen sågs underlätta samspelet med brukare och kollegor, inskolningen i yrket och möjligheterna att skaffa en handlingsberedskap. Medan rådande relation mellan teori och praktik sågs begränsa lärlingens möjlighet att nå omvårdnadskompetens med såväl djup som bredd. Detta påverkade även handledarens roll och handledningsstrategier.

Information och organisation kring lärlingsutbildning beskrev främst hur ett svagt samarbete och informationsflöde försvårat handledaruppdraget och verksamheternas beredskap att ta emot lärlingar. För att utveckla och kvalitetssäkra lärlingsutbildningen betonades vikten av samtliga deltagares intresse och engagemang. Där både skolans och arbetslivets ledning måste skjuta till nödvändiga resurser för att ge stöd och bekräftelse av handledarnas viktiga roll i lärlingsutbildningens arbetsplatsförlagda del.

Sammanfattningsvis har studien visat att handledarna var positiva till lärlingsutbildningen men även såg faktorer som begränsade möjligheterna att lära och utvecklas. Dessa faktorer är viktiga att uppmärksamma så att de som i framtiden skall arbeta med lärlingsutbildningen kan förbereda sig på vilka ev. hinder som måste övervinnas för att nå utbildningens mål. Trots inkörningsproblem överväger de positiva delarna och lärlingsutbildningen är här för att bli ett etablerat utbildningsalternativ inom vården.