To extend previous research of the relationship between athletes’ achievement goal orientation and imagery experiences (Cumming et al., 2002; Harwood, et al., 2003) present study investigated (1) achievement goal orientations of young Swedish athletes, (2) their imagery experiences in terms of frequency of use in different contexts, for different purposes, and of different contents, and (3) the relationship between their imagery experiences and goal orientation profiles. Participants were 97 (M = 63, F = 34) young athletes from several team and individual sports. The Perception of Success Questionnaire (POSQ; Roberts, et al., 1998) and Imagery Experiences Questionnaire (IEQ) were administered to meet the objectives. The young athletes scored higher for a task (4.37 ± .62; M ± SD) than for an ego goal orientation (3.98 ± .58) and the majority of the young athletes (77.3 %) experienced imagery. They used imagery most frequently in competitive contexts (5.3 ± 1.7), and for the purpose to improve performance (5.15 ± 1.41). Young athletes experienced positive imagery contents more frequently (3.91 ± .15) than negative imagery contents (2.09 ± .08). Results from two cluster analyses revealed that different goal orientation profiles were associated to different imagery experience profiles of young athletes. Conclusively, a higher task orientation was related to a more frequent experience of positive imagery contents, and a higher ego orientation was related to a more frequent experience of negative imagery contents. Moreover, the two-cluster solutions yielded different responses of imagery use in different contexts and for different purposes. Results have been discussed in relation to previous research of achievement motivation and imagery.

       För att utveckla tidigare forskning av relationen mellan idrottares prestationsmotivation och visualiseringsupplevelser (Cumming, et al., 2002; Harwood, et al., 2003) har denna studie undersökt (1) målorienteringen hos unga svenska idrottare, (2) deras visualiseringsupplevelser i termer av hur ofta de använder visualisering i olika sammanhang, för olika syften, och olika visualiseringsinnehåll, samt (3) relationen mellan deras visualiseringsupplevelser och målorienteringsprofiler. Urvalet representerade 97 (M = 63, K = 34) unga idrottare från flera olika lag och individuella idrotter. Perception of Success Questionnaire (POSQ; Roberts, et al., 1998) och Imagery Experiences Questionnaire (IEQ) användes för att möta studiens syften. De unga idrottarna uppskattade en högre task (4.37 ± .62; M ± SD) än ego orientering (3.98 ± .58) och majoriteten av de unga idrottarna (77.3 %) upplevde visualisering. De använde visualisering mest frekvent i tävlingssammanhang (5.3 ± 1.7), och för syftet att förbättra prestation (5.15 ± 1.41). Unga idrottare upplevde positiva visualiseringsinnehåll oftare (3.91 ± .15) än negativa visualiseringsinnehåll (2.09 ± .08). Resultaten från två kluster analyser visade att olika målorienteringsprofiler var associerade till olika mönster av visualiseringsupplevelser hos unga idrottare. Sammanfattningsvis, en högre task orientering var relaterat till mer frekvent upplevda positiva visualiseringsinnehåll, och en högre ego orientering var relaterad till mer frekvent upplevda negativa visualiseringsinnehåll. Vidare, två-kluster lösningarna påvisade olika svar gällande visualiseringsanvändande i olika sammanhang och för olika syften. Resultaten har diskuterats i relation till tidigare forskning inom prestationsmotivation och visualisering.