Tidigare studier visar att kvaliteten på revisionen är oerhört viktig inte bara för företaget som revideras utan också för revisorerna själva. Kvaliteten på revisionen bedöms utifrån den grad av väsentliga felaktigheter som fortfarande finns trots att en revision är gjord och en revisionsberättelse är underskriven. Själva bedömningen av vad som är väsentligt är alltid en fråga om professionellt omdöme och det finns inga formella standarder för hur revisorn ska bedöma väsentlighet och inte heller för vilket väsentlighetsbelopp som ska sättas. Tidigare studier visar även att den väsentlighetsbedömning som görs inte är enhetlig mellan revisionsbyråer. Förtroendet för professionen och samhället kan försvagas om två revisionsbyråer eller två revisorer skiljer sig åt i sin bedömning, baserat på samma fakta. Med anledning av detta är syftena med uppsatsen att beskriva hur revisorer på små fristående och stora kedjeanslutna revisionsbyråer går tillväga vid väsentlighetsbedömningar av små företag. Därtill vill vi analysera de skillnader/likheter som finns i väsentlighetsbedömningar av små företag som görs av revisorer på små fristående och stora kedjeanslutna revisionsbyråer. Avslutningsvis vill vi förklara varför revisorer på små fristående respektive stora kedjeanslutna revisionsbyråer gör de väsentlighetsbedömningar de gör av små företag. För att uppnå dessa syften har vi genomfört en kvalitativ studie med fyra djupgående besöksintervjuer. Den insamlade empirin ställs i analysen mot teorin och skillnader och likheter identifieras. Studien visar att väsentlighetsbedömningen är en pågående process där kvantitativa riktlinjer, kvalitativa övervägande och en professionell bedömning vägs samman hos revisorn. I vår studie framkom skillnader mellan revisorer vid små fristående och stora kedjeanslutna revisionsbyråer, där revisorerna vid de små oroade sig för byråns fortlevnad vid en dåligt utförd väsentlighetsbedömning och revisorerna vid de stora hade klara direktiv för väsentlighetsbedömning vilka måste motiveras vid avvikelse. Vi fann även likheter där till skillnad från litteraturen revisorerna oavsett byråstorlek satte tämligen likvärdiga väsentlighetsbelopp. Urskiljas från vår undersökning kan även att revisorer beaktar eget kapital i högre utsträckning vid väsentlighetsbedömning av ett fallföretag i vår studie i ekonomisk kris än vid ett stabilt fallföretag. Implikationer från vår studie till teoretiker innefattar det faktum att skillnaden i väsentlighetsbedömning mellan små och stora revisionsbyråer inte är så påfallande som det tidigare visats och vi önskar till praktiker inom området visa på de utrymmen för utbyte av kunskap som finns.