The aims were to describe and analyse measures for oral health-related quality of life (OHRQOL) from a Public Health perspective and to determine young adults' views on dental care. The methods used included one literature review (Paper I) and one empirical study with qualitative design (Paper II). In Paper I, twenty-two measures for oral healthrelated quality of life (OHRQOL) were analysed from a public health perspective as to the mirroring of the health promotion principles empowerment, participation, holism and equity. In Paper II, regular dental attenders in Sweden aged 21-30 were interviewed about their views on dental care. Data from eleven interviews were analysed in accordance with the constant comparative method. The results in Paper I showed, that elements of the public health principles were found in the OHRQOL measures. There were measures developed for different ages but no measures were specifically adapted to young adults. In Paper II, two principal views in young adults’ views on dental care were discerned: patients’ attitudes to dental care costs and attitudes to given functions within dental care. Dental care costs, as well as the patients’ views on the treatment, however not expressed to the dental staff, were deemed important. Young adults were found to have specific views and demands on received dental care that was not mirrored in the instruments. An urgent task would therefore be to explore young adults’needs and expectations regarding their OHRQOL and dental care.

Syftet var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva och analysera olika instrument för att mäta livskvalitet som är relaterad till oral hälsa (OHRQOL) och att undersöka unga vuxnas syn på tandvården. Metoderna som användes var en litteraturstudie (Arbete I) och en empirisk studie med kvalitativ design (Arbete II). Tjugotvå mätinstrument för oral hälsorelaterad livskvalitet (OHRQOL) analyserades ur ett folkhälsoperspektiv för att bedöma huruvida fyra principer förknippade med folkhälsoarbete återfanns i instrumenten. De fyra principerna var empowerment, deltagande, holism och jämlikhet. I Arbete II intervjuades unga vuxna i åldern 21- 30 år, som gjorde regelbundna tandvårdsbesök, om sin syn på tandvården. Data från 11 intervjuer analyserades i enlighet med komparativ metod. Resultatet i Arbete I visade att det fanns inslag av de fyra principerna för folkhälsoarbete i mätinstrumenten för OHRQOL. Det fanns mätinstrument för olika åldrar men inga mätinstrument var specifikt anpassade till unga vuxna. I Arbete II framkom två olika principiella synsätt i de unga vuxnas syn på tandvården: patientens syn på tandvårdskostnader och patientens förhållningssätt till beskrivna funktioner inom tandvården. Tandvårdskostnaderna såväl som synpunkter på behandlingen, som de dock inte framförde till tandvårdspersonalen, bedömdes vara viktiga. Unga vuxna tycks ha specifika synpunkter och krav på tandvården som inte speglas i de analyserade mätinstrumenten för OHRQOL. En angelägen uppgift skulle därför vara att undersöka unga vuxnas behov och förväntningar vad gäller oral hälsorelaterad livskvalitet och tandvård.