Bilderboken har sitt ursprung i upplysningstidens bildningssträvande och har sett som ett utmärkt verktyg för att socialisera barn. Bilderboksproduktionen har ökat i Sverige de senaste åren och nya förlag som profilerar sig mot en ökad mångfald, demokrati och jämställdhet har dykt upp. Syftet med min uppsats har varit att undersöka vilka värderingar, normer och ideal som fokuseras i bilderbokens bilder och hur gestaltningen av dessa ser ut, samt hur den har förändrats från 1945 fram tills idag. Men även att undersöka vilka böcker som publiken kommer i kontakt med. Som utgångspunkt för min undersökning har jag använt mig av litteratur om barnböcker samt Göran Sonessons Bildbetydelser: inledning till bildsemiotiken som vetenskap för att se hur värderingar kommuniceras i bilderböckerna. Jag har undersökt och jämfört 12 bilderböcker utgivna mellan 1947 och 2007. Vad jag i min undersökning har kommit fram till är att det redan 1945 i och med den moderna bilderbokens genombrott fanns en strävan efter ökad jämlikhet och mindre auktoritet i bilderboken. Till en vis del var gestaltningen av könsroller medveten, men exempelvis yrkesroller var tydligt könsbundna. Sedan 1960-talet har receptionsaspekter varit viktigt och många böcker skildrade då en social verklighet. Under 80 och 90-talen gestaltades få kvinnor, men påtagligt traditionellt manliga män fokuserades och bilderboken var inte politiskt eller socialt inriktad. Idag syns en annan medvetenhet när det gäller etnicitet, individualisering, genus och sexualitet som inte tidigare har varit aktuell och bilderboken har en större bredd i gestaltning. Närvarande vuxna och gemenskap fokuseras, vilket inte syns i exempelvis Känner du Pippi Långstrump? från 1947, då antiauktoritära vuxna var viktiga att visa. Det är även en mer detaljerad miljöbeskrivning och mer storstadsmiljöer i dagens böcker. Jag menar att bilderna i bilderböcker alltid säger något och förmedlar värderingar, delvis utöver texten, oavsett om det finns en pedagogisk strävan med boken eller inte.