Nina Bondesons målningar är mångtydiga, svårtolkade och ger betraktaren en verklig utmaning. Bilden Två kvinnor med röda termosar, 1990 som är i fokus i denna uppsats illustrerar detta. Min undersökning av bilden visar på intressanta diskrepanser mellan Bondesons titel och gestalternas könstillhörighet. Jag har uppfattat dem som Adam och Eva i Paradiset. Eftersom det är osäkert om bilden visar två kvinnor eller inte så har syftet med uppsatsen varit att undersöka målningen ur ett queerteoretiskt perspektiv.

Eftersom en av Bondesons viktigaste inspirationskällor är det medeltida måleriet så har jag valt att jämföra bildens gestaltade kroppar med hur kroppar skildrades under medeltiden. Resultatet av jämförelsen var att Bondesons gestalter inte hade samma tydliga köns-markeringar som de medeltida målningarnas figurer d.v.s. långt hår på kvinnan och eventuellt antydda bröst utan kunde istället tolkas som både män och kvinnor. Det är inte enbart i målningen Två kvinnor med röda termosar som Bondeson undersöker kön och identiteter utan en osäkerhet om kön kan upplevas i flera av hennes övriga verk. Kvinnan kan t.ex. ha en strikt manlig kostym eller en kraftig överkropp full av tatueringar. Dessa gestalter befinner sig långt ifrån den idealiserade kvinnokroppen och kan därför lika gärna bli betraktade som män.

I en semiotisk undersökning av de enskilda delarnas betydelser befanns dessa vara motsägelsefulla. Ormen kunde t.ex. vara en symbol för både liv och död, Jesus på korset och djävulen. Dörren som är bottenmaterialet för bilden är ett världsligt objekt samtidigt som den kan tolkas in i innehållet och där symbolisera övergången till en andlig dimension. Bilden kan alltså tolkas på både en andlig och en världslig nivå. Adam och Eva är min tolkning på en andlig nivå medan den världsliga är Bondesons förklaring till bilden som innebär att det är två kvinnor som just genomgått var sin skilsmässa och som tröstar sig med en kopp kaffe. Även termosen har flera betydelser. Den står för kaffedrickande men används av Bondeson även som fallossymbol i en senare målning. Bilden innehåller sexuella antydningar som inte nämns vare sig i titeln eller i bildens text.

Min undersökning visar att flera av Bondesons bilder undergräver åtskillnaden mellan han/hon genom att parodiera på den ”normala” feminina könsidentiteten. Detta är också något som Judith Butler, queerteorins förgrundsgestalt förespråkar i sin bok Gender Trouble, 1990. Även om det inte varit Bondesons avsikt så kan hennes målning liksom Butlers bok bidra till att blottlägga våra djupt rotade föreställningar om heterosexualiteten som det naturliga. Därmed kan den också öppna upp för en större tolerans till dem som råkar befinna sig utanför gränsen till det normala.