Studiens syfte var att, utifrån empirin, beskriva kvalitativt skilda uppfattningar av begreppet matematik, samt av matematikens syfte. En ytterligare intention var att diskutera uppfattningarnas eventuella konsekvenser för lärandet. Den empiriska undersökningen utgick ur en fenomenografisk ansats, där kunskapssynen är kvalitativ och konstruktiv. Metoden för datainsamlingen var enskilda kvalitativa intervjuer och respondenterna var åtta elever verksamma i skolår ett. Det insamlade dataunderlaget bearbetades tillika med en fenomenografisk analysmetod. Analysen gjordes i två omgångar: Först med avseende på uppfattningar av begreppet matematik, därefter utifrån uppfattningar av matematikens syfte. Analysen resulterade i två kategorisystem bestående av vardera tre beskrivningskategorier. Resultaten visade att elevernas uppfattningar av matematiken skilde sig kvalitativt. Åtskillnaden gällde framför allt vilken social kontext fenomenet matematik relaterades till. Slutsatsen blev att elever som besitter flera ”korrekta” uppfattningar av fenomenet matematik,
samt har en utvecklad förmåga att värdera uppfattningarna utifrån ett givet syfte, har en god möjlighet att vidga sina matematiska begrepp.