hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Halmstadgruppen
Halmstad University, School of Humanities (HUM).
2007 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnärer som hade gått samman gällande stilriktning och gemensamma utställningar bidrog säkert en hel del till uppmärksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var på “modet” i Paris konstliv. Det var något som blev väldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utställning med fransk konst på Nationalmuseum i Stockholm. När Halmstadgruppen dessutom ställde ut på Galerie Modern i Stockholm

1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutställning, vilket väckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar. Halmstadgruppen tilldelades både ris och ros och gruppens måleri fick kända personer i det svenska kulturlivet att dela med sig av sina synpunker inför vad de såg. Några som yttrade sig var t.ex. Artur Lundkvist, Ragnar Hoppe och Marc Hentzel.

Halmstadgruppen var väldigt duktig på att följa med i sin tid och när surrealismen hade etablerat sig i gruppen prövade gruppens medlemmar olika motivistiska drag. Halmstadgruppen blev särskilt känd för sina halländska kustlandskap, som flätades in i de surrealistiska bilderna, men på 30-talet förekom även en hel del krigsbilder som en påminde om ett stundande krig. De känslor och farhågor som befann sig inom många människor kom till uttryck i Halmstadgruppens målningar.

Halmstadgruppen tog aldrig helt och hållet till sig den bretonska surrealismen, och Stellan Mörner ogillade att kallas för surrealist eftersom han menade att han liksom de övriga konstnärerna i Halmstadgruppen inte följde ett särskilt program. Ändå kom Halmstadgruppen med tiden att betraktas som en grupp surrealistkonstnärer. Surrealismen introducerades av den franske poeten André Breton, och surrealism kom att genomsyra både konst, litteratur och filosofi på 1930-talet. Genom Erik Olsons Handsken är kastad, som ställdes ut på Galerie Modern i Stockholm 1931, hade surrealismen kommit in i det svenska konstlivet. Surrealismen var något som i sig själv väckte debatt i tidningarna, och i den debatten drogs Halmstadgruppen in. Trots en ekonomisk depression i Sverige kom Halmstadgruppen att sälja bra på sina utställningar, vilket var ett mycket gott betyg åt en då så nyuppkommen konstnärsgrupp, som dessutom gick i modernismens fotspår. Gruppens växande erkännande i Sverige på 30-talet kom att öka mycket på grund av internationella framgångar i t.ex. Finland, Danmark och England. Det livliga meningsutbytet om gruppen i pressen tror jag fick många människor att nyfiket ta sig till Halmstadgruppens utställningar som oftast hade en stor publik. I flera artiklar från 30-talet skriver recensenter att det var fantastiskt att en så liten stad som Halmstad kunde föra fram så skickliga och framgångsrika konstnärer. Det skrevs inte något i artiklarna om att flera av Halmstadgruppens medlemmar hade fått viktiga erfarenheter genom utlandsvistelser och genom att varit lärjungar till mästare som Archipenko och Léger. Vare sig Halmstdgruppen fick positiv eller negativ kritik så skrevs det i regel i tidningarna att Halmstadgruppens utställningar hade lämnat få personer oberörda.

Utställningen med Halmstadgruppen i Örebro 1934 fick liknande kritik i Örebros tidningar som Halmstadgruppens utställningar fått i de rikstäckande tidningarna, positiv kritik blandad med negativ. Men i jämförelse med vad de halländska tidningarna skev om utställningarna så ger t.ex. Hallandspostens recensenter inte själva negativ kritik mot Halmstadgruppen, däremot utdelade de gärna positiv kritik. Lokaltidningarnas konstkritiker höll sig i regel anonyma medan storstadstidningarnas konstrecensioner skrevs av erkända konstkritiker. De flesta kritikerna på 1930-talet använde sig av inlevelsekritik och mycket lite intentionskritik. Därmed gick allmänheten miste om konstnärernas intentioner gällande deras verk. I dagens konstnärslexikon används inventionskritik även om Halmstadgruppens målningar vilket kan ge en missvisande bild av vad det var som gjorde Halmstadgruppen så känd, eftersom det inte var så mycket på grund av gruppens sätt att måla utan mer det som ställdes ut som en färdig produkt.

Place, publisher, year, edition, pages
Högskolan i Halmstad/Sektionen för Humaniora (HUM) , 2007.
Keywords [sv]
Halmstadgruppen
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-1049Local ID: 2082/1410OAI: oai:DiVA.org:hh-1049DiVA, id: diva2:238267
Uppsok
Humanities, Theology
Available from: 2007-11-21 Created: 2007-11-21 Last updated: 2007-11-21

Open Access in DiVA

fulltext(343 kB)1534 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 343 kBChecksum MD5
72074febb5f3aadbebb9a1ec79c381a62a33e0abdbf562ba28f2f4522835d59c1dc27cc11431be28bc43bb1df614d09c8f107254b09c02dba07cc76f659fb750286cfa18ab6e935133830ebcb1fde541
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Humanities (HUM)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1534 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 363 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf