Närmare hälften av den svenska befolkningen är överviktiga eller feta. Ökningstakten är stor. För att ta reda på hur överviktstrenden kan vändas genom hälsokommunikation, ställdes frågorna: Hur får människor information om kost, hälsa och motion? Vilka hälsokampanjer – med inriktning mot kost, hälsa och motion – har gjorts i Sverige, och vad är resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har människor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har använts som metod. Informationen genomsyrar hela samhället; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler. Budskapen är många gånger motstridiga. Sju större kampanjer har genomförts. Enigheten är störst om att Brödkampanjen lyckades med sin målsättning. Om de övrigas resultat råder antingen osäkerhet eller oenighet. De mest grundläggande kunskaperna är goda, däremot råder bristande självinsikt om de egna vanorna. De mångfacetterade kostbudskapen i samhället har skapat stor förvirring. Attityd och beteende är generellt negativ. Det finns indikationer på att ökad stress i samhället har bidragit till ökad trötthet och slarvigare matvanor. Ökad marknadsföring av onyttiga livsmedel är en annan bidragande faktorer. Det krävs ett 10-årigt samhällsinterventivt hälsokommunikationsprojekt där alla nivåer i samhället samordnas: sjukvård, skola, myndigheter på nationell och lokal nivå, näringslivet, etc. Detta ska kombineras med massmediekampanjer och nätverksbyggande.