Uppsatsens centrala fokus är på stadsmässan H22, som är en “välfärdssatsning” i Helsingborgs stad. Examensarbetet avgränsas till bostadsområdet Drottninghög, för att utifrån kvalitativ metod undersöka H22s framtidsvisioner med utgångspunkt i det medborgerliga deltagandet. Syftet med undersökningen är att presentera hur dessa innovationer stärker identiteten av en stad till att bli smart, innovativ och hållbar genom satsningar. Stadsmässan framvisar stadens framtidsvisioner utifrån en presentation av ett brett utbud av möjliga smarta, innovativa och hållbara satsningar som kan tänkas förutse att en förbättrad livskvalité för Helsingborgarna blir uppnåelig. Uppsatsen utgår från frågorna“Vilka framtidsvisioner har Helsingborgs stad och Helsingborgshem utgått från i utformandet av H22?” och “Hur arbetar H22 för att uppnå de visioner som finns för Helsingborgs kommun? Vilka utmaningar och visioner ser H22 kopplat till bostadsområdet Drottninghög?” Det empiriska materialet, inhämtat från semistrukturerade intervjuer, en mobilitets enkätundersökning från Helsingborgshem och artiklar från H22, Helsingborgshem och Helsingborgs stad, analyseras utifrån Jane Jacobs teori om den urbaniserade stadsplaneringen och Richard Floridas teori om den kreativa klassen. 

This essay's central focus is on the city fair H22, which is a “welfare investment” in the city of Helsingborg. The essay is limited to the Drottninghög residential area in order to examine H22's visions of the future, based on a qualitative method, focussing on citizen participation. The purpose of the survey is to present how these innovations strengthen the identity of a city to become smart, innovative and sustainable through investments. The city fair showcases the city's future visions based on presenting a wide range of possible smart, innovative and sustainable investments that can be expected to achieve an improved quality of life for the citizens of Helsingborg. The essay addresses the questions “What visions of the future have the city of Helsingborg and organization Helsingborgshem based on in the design of H22?” and “How does H22 work to achieve the visions that exist for the municipality of Helsingborg? What challenges and visions does H22 see connected to the Drottninghög residential area?” It analyses the empirical material obtained from semistructured interviews, questionnaire surveys from Helsingborgshem and historical articles from the perspectives of Jane Jacob's theory of urbanized urban planning and Richard Florida’s theory about the creative class.