Dagens samhälle ställer krav på goda kommunikativa och språkliga förmågor. Forskning visar på minskad läsning bland barn och unga, samtidigt som deras läsförståelseförmåga blir sämre. Denna kvalitativa studie syftar till att identifiera vilka didaktiska val som lågstadielärare gör vid högläsning i klassrummet genom att utgå från frågorna vad, hur och varför. Studien utgår ifrån tre forskningsfrågor: Hur arbetar lågstadielärare med högläsning i undervisningen? Vilken betydelse uttrycker lågstadielärare att högläsningen har i undervisningen? och Vilka upplevda utmaningar uttrycker lågstadielärare kommer med att använda högläsning i undervisningen? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio lärare i årskurserna 1–3 på tre svenska grundskolor. Det empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analys med utgångspunkt den didaktiska teorin och de didaktiska begreppen vad, hur och varför samt relationell kompetens, ledarkompetens och didaktiska kompetens. Dessa teoretiska utgångspunkter utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att interaktiva metoder i samband med högläsning är effektiva för att utveckla elevers språkliga och kommunikativa förmågor. Ytterligare effekter av högläsning som framkommer av studien är att det bidrar till ett ökat läsintresse, utveckling av läsförståelse samt att elevernas empatiska förmåga utvecklas. Vidare synliggörs betydelsen av den gemenskap som skapas i samband med högläsning. Slutligen uppkommer ett antal faktorer som påverkar högläsningen, vilka i denna studie visat sig vara elevernas olika förutsättningar samt vilka böcker som används för högläsning. 

Society demands strong communicative and linguistic skills. Research indicates a decline in reading among children and young adults, simultaneously with deteriorating reading comprehension skills. This qualitative study aims to identify which didactic choises primary school teachers make when reading aloud in classroom based on the questions what, how and why. The study is based on three research questions: How do primary school teachers incorporate read-aloud sessions in their teaching? What importance do primary school teachers express that read aloud have in teaching? and What perceived challenges do primary school teachers express come with implementing read aloud in teaching? To answer the research questions, semi-structured interviews were conducted with nine teachers in three Swedish elementary schools in grades 1-3. The empirical data was analyzed using a thematic analysis based on the didactic theory and the didactic concepts of what, how and why, as well as relational competence, leadership competence and didactic competence. These theoretical starting points form the study’s theoretical framework. The results show that interactive methods in connection with read-aloud sessions are effective in developing students' linguistic and communicative abilities. Additional effects of read-aloud sessions identified in the study include increased interest in reading, improved reading comprehension, and the development of students' empathic abilities. Furthermore, the study highlights the importance of the sense of community created during read-aloud sessions. Finally, several factors influencing read-aloud sessions are identified, including the diverse needs of students and the selection of books used for reading aloud.