Background. Nasal esketamine (ESK) is a antidepressant for treatment-resistant depression. It has potential side effects, requiring administration in a healthcare facility and monitoring for at least 60 minutes. Existing research has mainly focused on the effect of ESK, and little is known about patients' experiences during treatment. Aim. The aim was to explore patient experiences of treatment with nasalt esketamin from a person-centred framework Design. A qualitative design using semi-structured interviews. Method. Twenty patients over 18 who had received ESK in a psychiatric outpatient clinic in Sweden in a series of at least eight treatments were interviewed. The interviews were analysed using an abductive approach and thematic analysis, based on McCormack and McCance's four constructs: prerequisites, care environment, personcentred process and expected outcomes in the person-centred framework. Result. The study was based on four constructs for effective ESK treatment: prerequisites (competent healthcare professionals and respect), care environment (comfort and personalization), person-centred process (uniqueness, support, and involvement), and expected outcomes (safety and desired treatment outcomes). Conclusion. Patients emphasized the importance of person-centred care (PCC) during ESK treatment, highlighting the establishment of relationships with competent healthcare professionals and a supportive care environment. The organizational aspects, continuity, flexibility, and personal space are crucial in facilitating PCC during ESK treatment. These aspects foster feelings of safety and contribute to achieving the desired outcome. Relevance to clinical practice. This study has identified key aspects of PCC that are crucial to ensuring quality in ESK treatment. By adopting a patient-centred approach, healthcare professionals can increase patient well-being. The findings of this study can be used as recommendations to improve the quality of care in ESK treatment. Reporting Method. The study followed the Standards for Reporting Qualitative Research and the Consolidated Criteria for Reporting Qualitative Research guidelines. Patients or Public Contribution. Patients were interviewed and contributed with data for this study.

Bakgrund. Nasal esketamin (ESK) är en antidepressivt medicin för terapiresistent depression. Den kan medföra biverkningar och kräver därför administrering på en vårdinrättning och övervakning i minst 60 minuter. Befintlig forskning har främst fokuserat på effekten av ESK, och lite är känt om patienternas upplevelser under behandlingen. Syfte. Syftet var att utforska patienternas upplevelser av behandling med nasalt esketamin utifrån ett personcentrerat ramverk. Design. Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.   Metod. Tjugo patienter över 18 år som hade fått ESK på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Sverige i en serie om minst åtta behandlingar intervjuades. Intervjuerna analyserades med en abduktiv ansats och tematisk analys, utifrån McCormack och McCances fyra konstruktioner: förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerad process och förväntade resultat i det personcentrerade ramverket.  Resultat. Studien baserades på fyra konstruktioner för effektiv ESK-behandling: förutsättningar (kompetent vårdpersonal och respekt), vårdmiljö (komfort och personanpassning), personcentrerad process (unikhet, stöd och delaktighet) och förväntade resultat (säkerhet och önskade behandlingsresultat). Slutsats. Patienterna betonade vikten av personcentrerad vård (PCC) under ESKbehandlingen, och lyfte fram upprättandet av relationer med kompetent vårdpersonal och en stödjande vårdmiljö. De organisatoriska aspekterna kontinuitet, flexibilitet och personligt utrymme är avgörande för att underlätta PCC under ESK-behandlingen. Dessa aspekter främjar känslan av säkerhet och bidrar till att uppnå önskat resultat. Relevans för klinisk praxis. Denna studie har identifierat viktiga aspekter av PCC som är avgörande för att säkerställa kvaliteten vid ESK-behandling. Genom att anta ett patientcentrerat förhållningssätt kan vårdpersonalen öka patienternas välbefinnande. Resultaten av denna studie kan användas som rekommendationer för att förbättra vårdkvaliteten vid ESK-behandling. Rapporteringsmetod. Studien följde riktlinjerna Standards for Reporting Qualitative Research och Consolidated Criteria for Reporting Qualitative Research. Patienters eller allmänhetens bidrag. Patienter intervjuades och bidrog med data till denna studie.