Denna studie grundar sig i en nutida språklöshet som samer själva erfar och som även kommer till uttryck i Ann-Helén Laestadius roman Straff med koppling till samers egna reflektioner och erfarenheter. Det didaktiska perspektivet styrks med SOU 2017:60 samt Jan Thavenius teorier angående litteraturundervisning. Den litteraturteoretiska grunden som denna studie utgår ifrån är de teorier som är utformade av Norman Fairclough och Michel Foucault angående språk och makt. Metoden som används för att undersöka detta är nyhistoricism där parallelläsning med externa texter har gjorts. Det som presenteras är en djupare bild på den språklöshet som uppkommer i romanen med koppling till samers egna erfarenheter samt hur denna språklöshet är något som har passerats från dåtid till nutid och som mycket väl kan ligga till grund för den samiska språklösheten som existerar idag.