Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur distraktion påverkar elitgolfares prestation samt kognitiva belastning. En design med randomiserad upprepad mätning genomfördes på Golfarenan i Halmstad, där deltagarna ombeds utföra fyra förhållanden med 9 stycken puttar i varje. Tre av fyra förhållanden hade mer än en uppgiftsbeskrivning i sig (d.v.s. distraktion eller distraktioner). Kognitiv belastning mättes genom formuläret NASA-TLX, där deltagarna fick självskatta sina upplevelser efter varje förhållande. 16 stycken deltagare genomförde experimentet med åldrar från 19 till 29 (M=22.19, SD=6.28). Deltagarna spelar aktivt på nationell elitnivå och har handikapp från +0.1 till +4 (M=+2.68, SD=1.34). Baserat på tidigare empiri och teorierna ACT och PET skapades två hypoteser som sedan testades i två stycken envägs beroende ANOVA. Analysen visade på att deltagarna presterade sämre i alla förhållanden när distraktion i form av dual tasks implementerades. Sammantaget bidrar resultatet till ett uppdaterat kunskapsläge inom dual task och kognitiv belastning hos elitspelande golfare. Kunskaperna som föreliggande studie bidrar med kan deltagare och läsare applicera till sin egen golf för att utveckla prestation.

The purpose of the present study was to investigate how distraction affects the performance and cognitive load of elite golfers. A design with randomized repeated measurements was conducted at Golfarenan in Halmstad, where participants were asked to perform four conditions with 9 putts in each. Three out of four conditions included more than one task description (i.e. distraction or distractions). Cognitive load was measured using the NASA-TLX form, where participants self-assessed their experiences after each condition. Sixteen participants completed the experiment with ages ranging from 19 to 29 (M=22.19, SD=6.28). The participants actively play at the national elite level and have handicaps ranging from +0.1 to +4 (M=+2.68, SD=1.34). Based on previous empirical evidence and the ACT and PET theories, two hypotheses were formulated and tested using two one-way repeated measures ANOVA. The analysis revealed that participants performed worse in all conditions when distraction in the form of dual tasks was implemented. Overall, the results contribute to an updated knowledge base in the dual task and cognitive load of elite golfers. The knowledge gained from this study can be applied by participants and readers to enhance their own golf performance.