Under 2010-talet har appar för sugar dejting och liknande skapat debatt kring var gränserna går mellan prostitution och dejting (Nayar 2017; Motyl 2013; Scull 2019). Sociologen Angela Jones (2015) skriver att digitaliseringen av sex mot ersättning inte bara innebär att den befintliga sexhandeln flyttar online utan också att den troligtvis attraherar nya grupper som inte hade köpt eller sålt sex utanför digitala plattformar. Frågan är hur de som använder apparna själva förstår fenomenet, samt hur de förhåller sig till normativa gränsdragningar och stigma. Intervjustudier som berör området är dock få. I det här kapitlet undersöker jag användarnas upplevelser genom en analys av Ohlala, en tysk app som för samman användare för "betalda dejter". © Författarna och Studentlitteratur