Våtmarker är ett av de mest hotade ekosystemen globalt sett till följd av mänskliga aktiviteter (Fluet-Chouinard 2023). De spelar en viktig roll i bevarandet av biologisk mångfald samt att de motverkar klimatförändringar och är därmed viktiga för att uppnå de globala hållbarhetsmålen (Erwin 2009, Ramsar Secretariat 2016). En stor del av alla hotade arter i världen förekommer i våtmarker (Ramsar Secretariat 2016). Rikkärr är en typ av våtmark som karakteriseras av hög artmångfald samt en jordmån rik på mineraler. Rikkärr står idag inför många hot på grund av mänskliga aktiviteter vilket är orsaken till naturtypens otillfredsställande bevarandestatus i stora delar av Sverige (Naturvårdsverket 2019). Detta arbete kommer att fokusera på sju rikkärr i Melleruds kommun i Dalsland. Dessa sju rikkärr valdes ut eftersom de endast blivit bristfälligt inventerade tidigare eller till och med saknade tidigare inventeringar. Syftet med arbetet var att skaffa en bättre kunskap om klassificering och bevarandestatus för de lokaler som studerats. Inventeringen genomfördes under sommaren 2023. Under fältbesöken gjordes en provruteinventering som kompletterades av en fri vandring genom lokalen. I varje provruta noterades alla arter av kärlväxter, vegetationshöjd samt markfukten. Alla lokaler besöktes två gånger för att täcka både tidiga och sena kärlväxter samt notera eventuella skillnader i vegetation och miljön. Vissa av arterna som noterades under inventeringen utgjorde rikkärrsindikatorer (Naturvårdsverket 2017). Dessa arter användes i studien för att identifiera vilka av de inventerade lokalerna som möjligen kunde klassas som rikkärr. Metoderna som användes under dessa inventeringar bestod av en kombination av slumpmässigt utlagda provrutor och en fri vandring och denna kombination fanns vara användbar under inventeringar i dessa i heterogena habitat. Resultatet av kärlväxtinventeringen visade att det inte förekom tillräckligt med rikkärrsindikatorer för att klassa någon av de sju inventerade lokalerna som rikkärr. Tre av de kärr som inventerades hade 8 rikkärrsindikatorer och var därmed mycket nära att kunna klassas som rikkärr. Ett av dessa kärr kan dessutom på grund av fynd av axag(Schoenus ferrugineus) också potentiellt komma att klassas som extremrikkärr. Av de övriga fyra kärren var det två stycken som hade 7 rikkärrsindikatorer och därmed var även dessa nära gränsen till att kunna klassas som rikkärr. Ytterligare inventering av organismgrupper som storsvampar eller mossor skulle potentiellt kunna leda till att dessa kärr kan klassificeras som rikkärr. Det sjunde kärret hade däremot 5 rikkärrsindikatorer och var troligen för långt ifrån kraven för rikkärr. Baserat på kärlväxtinventeringen är detta kärr förmodligen ett intermediärt kärr. Bevarandestatusen på de inventerade lokalerna var varierande, men ingen av lokalerna anses uppnå en gynnsam bevarandestatus. En del lokaler var inte märkbart påverkade, medan andra var kraftigt påverkade av dikning och igenväxning. En av de lokaler som stack ut lite extra var ett kärr vilket var så kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter att det inte längre kan klassas som kärr. I rapporten diskuteras eventuella möjligheter för att denna lokal restaureras, samt möjliga åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för de övriga kärren.