En av de största politiska reformerna inom den offentligt finansierade sektorn har varit skapandet av en skolmarknad som kännetecknas av valfrihet och konkurrens. Reformerna var bland annat tänkta att bidra till en utbildnings- och kunskapsutveckling eftersom det antogs att elever – om de gavs möjlighet – skulle välja skola utifrån preferenser för utbildnings- och kunskapsrelaterade faktorer. Trots att antagandet om elevernas preferenser är en central premiss för reformernas utfall, saknas kunskap om huruvida antagandet stämmer. Syftet med denna studie är att undersöka elevers preferenser för skolspecifika faktorer inför gymnasievalet. Datainsamlingen bygger på en experimentell metod för att undersöka en individs preferenser för enskilda faktorer som tillsammans utgör en produkt (i det här fallet en skola). Analysen visar att blivande gymnasielever, förutom att lägga vikt vid utbildnings- och kunskapsrelaterade faktorer, lägger vikt vid faktorer som är utbildningsmässigt irrelevanta. Analysen visar även att det finns ett samband mellan elevernas preferenser och deras individegenskaper. Exempelvis uppvisar elever med låga betyg (i jämförelse med elever med höga betyg) starkare preferenser för faktorer som egentligen är utbildningsmässigt ovidkommande, såsom att få en Ipad, avstånd till skolan eller att få gå tillsammans med kompisar.