The purpose of this study was to study the effect of explicit contextual information on football goalkeepers ability to save penalties. This was studied through four levels of reliability to study contextual prior information. A factorial experimental design was performed with two action tendency conditions: low action tendency (60/40) and high action tendency (80/20). The manipulation on prior information was done in both action tendency conditions in the form of all participant goalkeepers got either prior information or did not get prior information in what the action tendency of which side the incoming penalty kicks were shot. This resulted in four different conditions. The participants consisted of 8 goalkeepers in which 7 of them were men and 1 of them women and everyone had at least 8 years of goalkeeper experience. The Bayesian model was used as a theoretical framework for analysis and is a cognitive model that explains how people take in and use information through explicit contextual information and kinematic information. The hypothesis to this study was that there would be an effect on contextual prior information in the high action tendency condition and that there would be no effect on contextual prior information in the low action tendency condition. The results showed no statistically significant effect of action tendency and contextual information and that there was no interaction effect between our variables action tendency and contextual information. The results showed some tendency that contextual information has some impact on the participants ability to save and anticipate penalties when they have received information in advance. This was shown through performance score in which showed an improved mean value when information was given. In the low action tendency test without information the mean value was 1,75 and with information it was 1,81. Simultaneously the mean value was higher in the high action tendency test when information was given, the mean value was 1,85 and when no information was given the mean value was 1,67. The result in this study follows prior research studies in some way and more field-based studies are important due to the narrow research area because most of previous research is made in laboratory environments.

Syftet med denna studie var att studera effekten av explicit kontextuell förhandsinformation har på fotbollsmålvakters förmåga att rädda straffar under en straffläggning. Detta studerades genom fyra olika nivåer av reliabilitet för att studera den kontextuella förhandsinformationen. En faktoriell experimentell design utfördes med två handlingstendensförhållanden: låg handlingstendens (60/40) och hög handlingstendens (80/20). Manipuleringen av förhandsinformationen gjordes i båda handlingstendensförhållandena i form av att de deltagande målvakterna fick antingen förhandsinformation eller ingen förhandsinformation om vad handlingstendensen var för vilket håll straffarna skulle skjutas åt. Detta resulterade i fyra olika förhållanden. Deltagarna i studien bestod av 8 deltagare varav 7 män och 1 kvinna som alla hade minst 8 års erfarenhet av målvaktsspel. Den bayesianska modellen användes som teoretiskt ramverk för analys och är en kognitiv modell som förklarar hur människor tar in och använder sig av information genom att använda explicit kontextuell information och kinematisk information. Hypotes till studien var att det skulle finnas en effekt av kontextuell förhandsinformation under hög handlingstendensförhållandet samt skulle det inte finnas någon effekt av kontextuell förhandsinformation under låg handlingstendensförhållandet. Resultatet visade ingen statistisk signifikant effekt av handlingstendens, kontextuell information samt att det inte fanns någon interaktionseffekt mellan våra variabler handlingstendens och kontextuell information. Resultatet kunde visa på viss tendens till att kontextuell förhandsinformation har en viss påverkan på deltagarnas förmåga att rädda och antecipera straffar när de har fått förhandsinformation. Detta visades genom prestationspoäng, vilket visade på ett förbättrat medelvärde när information gavs. Under låghandlingstendenstestet utan information var medelvärdet 1,75 medan med information var 1,81. Samtidigt ökade också medelvärdet i höghandlingstendenstestet när information gavs då medelvärdet blev 1,85 och när ingen information gavs blev medelvärdet 1,67. Resultatet i studien följer till viss del tidigare forskning och ytterligare studier behöver göras i mer verklighetstrogna miljöer då detta fält är något som inte ännu är ett utbrett forskningsområde då de flesta tidigare studierna som gjorts på anteciperingsförmåga har gjorts i labbmiljöer.