The purpose of the study is to investigate how preschool teachers work to develop each child's language development in reading aloud situations. Based on the purpose, the following questions were formulated: In what ways do preschool teachers challenge each child individually in their language development in read-aloud situations? and Which factors do the preschool teachers describe as decisive for how the adaptations look in reading aloud situations? To answer the questions, a qualitative method was used in the form of video observations and semi-structured interviews. The video observations aimed to answer the first question and the semi-structured interviews aimed to answer the second question. After the data collection, the empirical evidence was analyzed based on thematic analysis. The study is based on a socio-cultural perspective and the following analytical concepts were used to analyze the empirical evidence: mediation, mediation tool, the zone of proximal development and scaffolding. The main result of the study is that the preschool teachers in the interviews discuss concrete strategies for challenging children linguistically during reading aloud situations. However, it was observed that the answers often focus more on how children with limited verbal language can be challenged. Our observations confirm this in that the adaptations are mainly aimed at the children who are less verbally competent compared to their peers. 

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att utveckla varje barns språkutveckling vid högläsningssituationer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: På vilka sätt utmanar förskollärare varje barn individuellt i deras språkutveckling vid högläsningssituationer? och Vilka faktorer beskriver förskollärarna är avgörande för hur anpassningarna ser ut vid högläsningssituationer? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av videoobservationer och semistrukturerade intervjuer. Videoobservationerna syftade till att besvara den första frågeställningen och de semistrukturerade intervjuerna syftade till att besvara den andra frågeställningen. Efter datainsamlingen analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och följande analysbegrepp användes för att analysera empirin: mediering, medierande redskap, den proximalautvecklingszonen samt scaffolding. Studiens huvudsakliga resultat är att förskollärarna i intervjuerna diskuterar konkreta strategier för att utmana barn språkligt under högläsningssituationer. Dock uppmärksammade vi att svaren ofta fokuserar mer på hur barn med begränsat verbalt språk kan utmanas. Våra observationer bekräftar detta genom att anpassningarna främst riktas mot de barn som är mindre verbala jämfört med sina kamrater.